Försvarsbeslutet 1977

Förband och orter som påverkades av försvarsbeslutet.

Försvarsbeslutet 1977 även känd som regeringens proposition 1977/78:65 var ett försvarsbeslut som antogs i maj 1977 av riksdagen om hur försvarsmaktens fredsorganisation skulle se ut.

Bakgrund

Beslutet i sig var en av de första brytningarna mellan fyra borgerliga partierna och Socialdemokraterna, vid tidigare beslut hade blocken en föreställning om att en enighet ”skapade respekt utomlands”. Regeringen Fälldin beslutade att avsätta 51.875 miljoner kronor för perioden medan socialdemokraterna ville gå med på 50.500 miljoner kronor för samma period. Socialdemokraten Maj-Britt Theorin ansåg dock att försvaret skulle kompenseras för de allmänna prisstegringarna och med det lämna kostnaderna för försvaret oförändrade.

De nya anslagen tvingade ändå försvarsmakten att under kommande 5-årsperiod att göra nedskärningar inom sin verksamhet, detta dels genom en personalminskning på 2.500 anställda fram till och med 1982 av de då 46.000 anställda. Försvarsmakten hade redan tidigare genom försvarsbeslutet 1972 minskat sin personalkår med 2.700 tjänster, dock de flesta civila. Nu ledde minskningen till att den centrala administrationen minskade och att officerarna i större utsträckning kom ut på förbanden.[1]

Förändringar

De tydliga förbandsförändringar som märktes under försvarsbeslutsperioden var:

FörbandskodFörbandGarnisonsortKommentar
2. förd2. arméfördelningenÖstersunds garnisonAvvecklades 1978.
16. förd16. arméfördelningenKarlstads garnisonAvvecklades 1978.
ATSArméns tekniska skolaStockholms garnisonBildades 1977 (beslut taget i tidigare proposition).
F 1Västmanlands flygflottiljVästerås garnisonAvvecklades 1983 (beslut taget i senare proposition).
F 11Södermanlands flygflottiljNyköpingAvvecklades 1980 (beslut taget i senare proposition).
F 12Kalmar flygflottiljKalmarAvvecklades 1980 (beslut taget i senare proposition).
FörvSFörsvarets förvaltningsskolaStockholms garnisonBildades 1977 (beslut taget i tidigare proposition).
IntSIntendenturförvaltningsskolanStockholms garnisonOmlokaliseras till Karlstad och Östersund (beslut taget i tidigare proposition).
K 4Norrlands dragonregementeUmeå garnisonOmlokaliserades 1980 till Arvidsjaur (beslut taget i försvarsbeslutet 1972).
Lv 4Skånska luftvärnsregementetMalmöOmlokaliserades 1982 till Ystad.
Lv 5Sundsvalls luftvärnsregementeSundsvallAvvecklades 1982.
P 1Göta livgardeEnköpings garnisonAvvecklades 1980 (beslut taget i försvarsbeslutet 1972).
PB 6Blåa brigadenEnköpings garnisonAvvecklades 1980 (beslut taget i försvarsbeslutet 1972).
PB 7MalmöbrigadenYstads garnisonOmlokaliserades 1982 till Revingehed.
S 1Upplands regementeUppsala garnisonOmlokaliserades 1982 till Enköping.
TygSTygförvaltningsskolanStockholms garnisonAvvecklades 1977 (beslut taget i tidigare proposition).
Försvarets andel av BNP under år täckta av försvarsbeslutet[2]
VerksamhetsårProcent av BNP
1977/783,1
1978/793,1
1979/803,1
1980/813,0
1981/823,0

Referenser

Noter

Webbkällor

Vidare läsning

  • Skoglund, Claës (2009). Det bästa försvarsbeslutet som aldrig kom till stånd. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-57-3 (inb.) 
  • Agrel, Wilhelm (2009). Fredens Illusioner - Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Atlantis. ISBN 978-91-7353-417-8 (inb.) 
  • Björeman, Carl (2009). År av uppgång, år av nedgång - Försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-58-0 (inb.) 

Media som används på denna webbplats

Sweden location map.svg
Författare/Upphovsman: NordNordWest, Licens: CC BY-SA 3.0
Location map of Sweden
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.