Första tjeckoslovakiska republiken
| Tjeckoslovakiska republiken | ||||
| Československá republika (Tjeckiska) | ||||
| ||||
 | .svg){kind=small} | |||
| Flagga | Vapen | |||
| Valspråk: Tjeckiska: Pravda vítězí ("Sanningen råder") | ||||
| Nationalsång: ''Kde domov můj, Nad Tatrou sa blýska och Podkarpatskiji Rusíny | ||||
 | ||||
| Huvudstad | Prag | |||
| Språk | Tjeckiska Slovakiska | |||
| Statsskick | Republik | |||
| Bildades | 28 oktober 1918 | |||
| – bildades ur | Österrike-Ungern Tysk-Österrike Tyskland | |||
| Upphörde | 30 september 1938 | |||
| – upphörde genom | Münchenöverenskommelsen | |||
| – uppgick i | Andra tjeckoslovakiska republiken Tyskland Ungern Polen | |||
| Areal | 140 800 kvadratkilometer km² (1938) | |||
| Folkmängd – befolkningstäthet | 14 800 000 (1939) 105,1 inv/km² | |||
| Valuta | Tjeckoslovakisk koruna | |||
Första tjeckoslovakiska republiken (tjeckiska první Československá republika eller první republika, slovakiska prvá Československá republika eller Prvá republika), refererar till den första tjeckoslovakiska statsbildningen, som fanns åren 1918-1938. Staten kallades vanligtvis Tjeckoslovakien (Československo). Den bestod av de tidigare österrikiska områdena Böhmen, Mähren och Tjeckiska Schlesien (f.d. Österrikiska Schlesien), samt de tidigare ungerska områdena Slovakien och Karpato-Rutenien. Staten upprättades efter Österrike-Ungerns upplösning som en nationalstat för "tjeckoslovaker" men gränsdragningen medförde att knappt 2/3 av befolkningen var tjecker eller slovaker. Gränsområdet mot Tyskland (Sudetlandet) befolkades av över tre miljoner tyskar, i de södra delarna Slovakien och Karpato-Rutenien var ungrarna i majoritet och i återstoden av Karpato-Rutenien var majoriteten rutener/ukrainare. Efter 1933 var Tjeckoslovakien en av då fungerande demokratier i Central- och Östeuropa men de etniska motsättningarna var starka; tyskarna önskade anslutning till Tyskland, ungrarna till Ungern och slovakerna sökte autonomi. Under press från Tyskland och sudettyskarna tvingades Tjeckoslovakien underkasta sig Münchenöverenskommelsen, varigenom Sudetlandet 1 oktober 1938 avträddes till Tyskland, södra delarna av Slovakien och Karpato-Rutenien till Ungern och Zaolzieregionen i Schlesien till Polen. Detta innebar slutet på Första tjeckoslovakiska republiken och början på andra tjeckoslovakiska republiken.
Folkgrupper
| Region | "Tjeckoslovaker" (Tjecker och Slovaker) | Tyskar | Ungrare | Rutener | Judar | Övriga | Total befolkning |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Böhmen | |||||||
| Mähren | |||||||
| Schlesien[2] | |||||||
| Slovakien | |||||||
| Karpato-Rutenien | |||||||
| Tjeckoslovakiska republiken |
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 mars 2012.
Fotnoter
- ^ Slovenský náučný slovník, I. zväzok, Bratislava-Český Těšín, 1932
- ^ 1921 och 1930 års antal anses inte stämma, då nationalitet räknades efter självbekännelse och många polacker räknade sig som tjecker av oro inför de nya myndigheterna. cf.Zahradnik, Stanisław; and Marek Ryczkowski (1992). Korzenie Zaolzia. Warszawa - Praga - Trzyniec: PAI-press. OCLC 177389723
Media som används på denna webbplats
.svg)
Författare/Upphovsman: Shazz, Licens: CC BY-SA 3.0
Coat of Arms of Czechoslovakia - Large version with Czech inscription
.svg)
Civil/merchant marine ensign of Austria-Hungary from 1869 to 1918
.svg)
Flag of the Germans(1866-1871)
Map of Czechoslovakia in 1928-1938. Note: The provinces shown on the map were introduced by Act No. 125/1927 Zb. and became effective in 1928.
National flag and merchant ensign of Germany from 1935 to 1945.