Första livgrenadjärregementet

Första livgrenadjärregementet
(I 4)
Stora riksvapnet
Information
Officiellt namnKungl. Första livgrenadjärregementet
Datum1816-1927
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
RollUtbildningsförband
Del avII. arméfördelningen [a]
FöregångareLivgrenadjärregementet (det äldre)
EfterföljareLivgrenadjärregementet (det yngre)
StorlekRegemente
HögkvarterLinköpings garnison
FörläggningsortLinköping
FärgerVitt     
Marsch"Ryska grenadjärregementets 'Konungen av Preussen' marsch" (Schubert)[1]
SegernamnLützen (1632)
Leipzig (1642)
Helsingborg (1710)
Gadebusch (1712)
Walkiala (1790)
Befälhavare
RegementschefKunt Otto Hjalmar Säfwenberg [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/1906

Första livgrenadjärregementet (I 4) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1816–1927. Förbandsledningen förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Åren 1816–1927 var regementet en del av Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper.[2][3][4]

Historia

Första livgrenadjärregementet bildades I samband med att det ursprungliga Livgrenadjärregementet delades i två delar 1816, Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet. Regementets historik sträcker sig tillbaka till de östgötafänikor som uppsattes 1551 och som i början av 1600-talet blev Östgöta infanteriregemente. År 1791 sammanslogs Östgöta infanteriregemente med Östgöta kavalleriregemente och bildade (det första) Livgrenadjärregementet. Infanteridelen i Livgrenadjärregementet benämndes Livgrenadjärregementets rotehållsdivision medan kavalleridelen benämndes Livregementets rusthållsdivision

Den rangordning som hade fastställts i 1634 års regeringsform började halta och skapa luckor efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer, till exempel № 4 Första livgrenadjärregementet.[5] Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet.[6]

I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För till exempel Första livgrenadjärregementet innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 4. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår och № 3 Livregementets husarkår kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att förbanden ifråga tillhörde skilda truppslag.[7]

I samband med försvarsbeslutet 1925 kom Första livgrenadjärregementet (I 4) och Andra livgrenadjärregementet (I 5) återigen att slås samman, för att från den 1 januari 1928 bilda Livgrenadjärregementet (I 4). I och med genomförandet av 1925 års försvarsbeslut bröts väsentliga delar av det tidigare rangordningssystemet sönder. Detta skedde genom att truppförband med höga stamnummer flyttades in i låga nummer som blivit vakanta efter avvecklade eller sammanslagna regementen och därvid även fick tillgodoräkna rang i enlighet med platsen i nummerserien.[8] Livgrenadjärregementet övertog från den 1 januari 1928 det nummer som Första livgrenadjärregementet innehaft, det vill säga I 4.[9]

Ingående enheter

Genom 1901 års härordning fastställdes att tillgång till trupp skulle regleras genom allmän värnplikt, vilket bland annat resulterade i att infanteriregementena utökades med en bataljon och kom att omfatta tre infanteribataljoner. I samband med krigsutbrottet 1914 fastställdes försvarsbeslutet 1914, vilket bland annat medförde att linjeregementet I 4 organiserades och mobiliserades. I likhet med övriga infanteriregementen skulle också ett reservregemente sättas upp, dock kom dessa aldrig att mobiliseras. Vidare infördes en brigadorganisation inom armén, där två infanteriregementen bildade en brigad. I 4 tillsammans med I 5 bildade 3. infanteribrigaden, ingående i II. arméfördelningen.[10]

3. infanteribrigaden

3. infanteribrigaden var en infanteribrigad inom II. arméfördelningen som verkade åren 1915–1927 och bestod av Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet.

Kompanier

  1. Livkompaniet
  2. Stångebro kompani
  3. Kinds kompani
  4. Östanstångs kompani
  5. Ombergs kompani
  6. Vreta Klosters kompani
  7. Motala kompani
  8. Ydre kompani

Förläggningar och övningsplatser

Både Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet delade på samma mötesplats vid Malmen utanför Linköping. I oktober 1922 förlades båda regementen till ett nyuppfört dubbelkasernområde i Linköping, vilket uppfördes efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Kasernbyggnadsnämndens andra typritningsserie för infanterietablissement. De två kasernområdena åtskildes av en väg och var i stort sett en spegelbild av varandra. Det vill säga med varsin matsal, varsitt förråd, varsitt sjukhus och varsina mässar och så vidare. På den östra delen av dubbelkasernområdet förlades i oktober 1922 Första livgrenadjärregementet.[4]

När sedan regementet upplöstes 1927 kom en bataljon ur det nya Livgrenadjärregementet 1928 att förläggas till den östra delen. Kanslihuset på den östra delen övertogs 1928 av Östra brigadstaben, som verkade fram till årsskiftet 1937/1938.[11] Hösten 1927 förlades en truppslagsskola, Trängtruppernas officersaspirantskola, till den östra delen. Denna flyttades 1943 till kasernområdet på Kaserngatan i Linköping.[12]

År 1938 bildades Östgöta luftvärnsartilleriregemente och förlades till den östra delen.[13] Vilket följdes med luftvärnets truppslagsskola. Genom försvarsbeslutet 1958 beslutades att Östgöta luftvärnsregemente skulle upplöstes och avvecklas,[14] vilket medförde att luftvärnets truppslagsskola omlokaliseras till Göteborgs garnison.[15] Som kompensation till garnisonen beslutades i försvarsbeslutet att Svea artilleriregemente skulle förläggas till Linköping. Svea artilleriregemente flyttades från Rissne till Linköping våren 1963 och övertog kasernerna på den östra delen. Efter att hela garnisonen avvecklades 1997, såldes dubbelkasernområdet till det statliga fastighetsutvecklingsbolaget Vasallen.[16]

Heraldik och traditioner

Regementets är fana är vit prydd med stora riksvapnet, dock utan mantel. Under serafimerkedjans ordenskors är ett vitt svärd stolpvis placerat. Svärdet är tecknet för Sveriges högsta krigsutmärkelse, Riddare med Svärdsorden stora kors, första klass, se Svärdsorden. I varje hörn av fanan snedställd lågande vit granat, vilket även är regementets igenkänningstecken. År 1882 och 1901 justerades fanan, då regementets segernamn tillfördes fanan.[2]

Från den 1 januari 1928 kom traditionsansvaret över regementet föras vidare av Livgrenadjärregementet. Från den 1 juli 1994 även av Livgrenadjärbrigaden, fram till att regementet och brigaden avvecklades den 31 december 1997.[2]

Marsch

Åren 1845–1870 samt 1893–1927 hade regementet marschen "Ryska grenadjärregementets 'Konungen av Preussen' marsch" (Schubert), åren 1870–1883 var den "Wiener Rekruten-Marsch" (Stolz), och åren 1883–1893 "Napoleonmarsch" (Parlow).[1]

Uniform

Manskapet uniform var mörkblå. Kragen var av rött kläde med två knapphål i vitt redgarn. Fasta axelklaffar i mörkblått kläde med en vit flammande granat på mitten. Ärmuppslag med klaffar i rött kläde och tre knapphål i vitt redgarn. Vit passpoal på ärmuppslag och fållklaffar men ej framtill. Enradig knapprad om åtta stora knappar, släta i silver.[17]

Förbandschefer

Sekund- och regementschefer verksamma vid regementet åren 1816–1927. Sekundchef var en titel som användes fram till den 31 december 1974 vid de regementen som ingick i Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper. Åren 1816–1818 var kronprinsen regementschef. Åren 1818–1927 var H M Konungen regementschef.[3]

Regementschefer

Sekundchefer

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Kungl Första livgrenadjärregementet1816-03-26–1927-12-31
Beteckningar
№ 41816-03-26–1914-09-30
I 41914-10-01–1927-12-31
Förläggningsorter och övningsfält
Malmen (F)1816-03-26–1922-10-??
Linköpings garnison (F)1922-10-??–1927-12-31

Kända personer som gjort värnplikt på I 4

Galleri

  • Kanslihuset vid Första livgrenadjärregementet.
    Kanslihuset vid Första livgrenadjärregementet.
  • Kaserngården vid Första livgrenadjärregementet.
    Kaserngården vid Första livgrenadjärregementet.
  • Vy över dubbelkasernområdet.
    Vy över dubbelkasernområdet.
  • Vy över dubbelkasernområdet.
    Vy över dubbelkasernområdet.
  • Regementets kanslihus i Linköping.
    Regementets kanslihus i Linköping.
  • Regementets kaserngård och matsal i Linköping.
    Regementets kaserngård och matsal i Linköping.
  • Före detta vaktlokal och entré till regementet i Linköping.
    Före detta vaktlokal och entré till regementet i Linköping.
  • Fana m/1819
    Fana m/1819
  • Fana m/1850
    Fana m/1850
  • Uniformer för Första livgrenadjärregementet (t.v.) och Andra livgrenadjärregementet (t.h.) cirka 1825. Adolf Ulrik Schützercrantz.
    Uniformer för Första livgrenadjärregementet (t.v.) och Andra livgrenadjärregementet (t.h.) cirka 1825. Adolf Ulrik Schützercrantz.
  • Uniformer för första livgrenadjäregementet (t.h.) och Andra livgrenadjärregementet (t.v.) cirka 1840. Heinrich Ambros Eckert.
    Uniformer för första livgrenadjäregementet (t.h.) och Andra livgrenadjärregementet (t.v.) cirka 1840. Heinrich Ambros Eckert.
  • Regementets uniformer vid mitten av 1860-talet.
    Regementets uniformer vid mitten av 1860-talet.
  • Första livgrenadjärregementet minnessten
    Första livgrenadjärregementet minnessten
  • Medalj 1927 för Kungliga första livgrenadjärregementet, avers
    Medalj 1927 för Kungliga första livgrenadjärregementet, avers
  • Art Deco medalj 1927, revers
    Art Deco medalj 1927, revers

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1833–1901 var regementet underställt chefen för 2. militärdistriktet, åren 1902–1927 chefen för II. arméfördelningen.
  2. ^ Säfwenberg blev sista chefen för regementet.

Noter

  1. ^ [a b] Sandberg (2007), s. 200
  2. ^ [a b c] Braunstein (2003), s. 35-36
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 259
  4. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 8
  5. ^ von Konow (1987), s. 19
  6. ^ Björkenstam (1994), s. 10-11
  7. ^ von Konow (1987), s. 18
  8. ^ von Konow (1987), s. 31
  9. ^ ”Första livgrenadjärregementet (1628 – 1927)”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2fKrA%2f1652. Läst 21 april 2024. 
  10. ^ Björkenstam (1994), s. 12-13
  11. ^ Holmberg (1993), s. 83-84
  12. ^ Holmberg (1993), s. 65
  13. ^ Holmberg (1993), s. 31
  14. ^ Holmberg (1993), s. 33
  15. ^ Holmberg (1993), s. 60
  16. ^ Berg (2004), s. 458-459
  17. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 april 2013. https://web.archive.org/web/20130401015920/http://jacobjohansson.se/uniformer/m1886/i4/. Läst 11 januari 2013. 
  18. ^ Lundström, Erik. ”Socialdemokrater vi minns!”. S-info.se. Arkiverad från originalet den 30 november 2010. https://web.archive.org/web/20101130183331/http://s-info.se/page/default.asp?id=1717. Läst 24 januari 2010. 

Tryckta källor

  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 
  • Björkenstam, Knut, red (1994). Så levde man på Kungsbäck: Hälsinge regemente i Gävle 1909–1994: minnesbilder från ett regemente i förvandling. Ljusdal: Hälsinge regemente. Libris 7450121. ISBN 9163027356 
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • von Konow, Jan (1987). Om utvecklingen av rangordning och nummersystem i svenska armén. Stockholm: Föreningen Armémusei vänner. Libris 8840153. https://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/am-arsbok-47-1987-jan-von-konow.pdf 
  • Nelsson, Bertil; Lannerbäck, Alf; Nordin, Mats; Sjögren, Lasse (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. Libris 7762911. ISBN 91-87184-23-0 
  • Netzell, Harry (2003). Sno värvning till musiken: om regementsmusiken i Linköping. Blomstermåla: Stranda förl. Libris 9543017. ISBN 91-631-4766-1 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 1908. https://runeberg.org/rikskal/1908/ 

Vidare läsning

  • Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 100-120. Libris 1549756. https://runeberg.org/mjantreg/ 
  • Petri, Gustaf (1926). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 1, Östgötafänikorna till och med år 1618. Stockholm: Norstedt. Libris 54108 
  • Petri, Gustaf; Westman, Erik (1928). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 2, Östgöta regemente till fot 1619-1679. Stockholm: Norstedt. Libris 54109 
  • Petri, Gustaf (1958). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 3, Östgöta infanteriregemente under Karl XI och Karl XII. Stockholm: Norstedt. Libris 54110 
  • Petri, Gustaf; Levin, Herman (1962). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 4, Regementets öden från Stora nordiska krigets slut fram till 1928. Stockholm: Norstedt. Libris 54111 
  • Petri, Gustaf; Kugelberg, Arvid (1930). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 5, Biografiska anteckningar om officerare med vederlikar 1619-1927. Stockholm: Norstedt. Libris 54112 

Externa länkar

Svenska infanteriregementen (från 1816 till nutid)
Nuvarande
Tidigare

Svea livgarde (I 1) · Göta livgarde (I 2) · Värmlands regemente (I 2) · Livregementets grenadjärer (I 3) · Första livgrenadjärregementet (I 4) · Livgrenadjärregementet (I 4) · Andra livgrenadjärregementet (I 5) · Jämtlands fältjägarregemente (I 5) · Västgöta regemente (I 6) · Norra skånska infanteriregementet (I 6) · Smålands grenadjärkår (I 7) · Karlskrona grenadjärregemente (I 7) · Södra skånska infanteriregementet (I 7) · Upplands regemente (I 8) · Skaraborgs regemente (I 9) · Södermanlands regemente (I 10) · Kronobergs regemente (I 11) · Jönköpings regemente (I 12) · Norra Smålands regemente (I 12) · Hälsinge regemente (I 14) · Älvsborgs regemente (I 15) · Västgöta-Dals regemente (I 16) · Hallands regemente (I 16) · Bohusläns regemente (I 17) · Västmanlands regemente (I 18) · Gotlands infanteriregemente (I 18) · Norrbottens regemente (I 19) · Kalmar regemente (I 20) · Västerbottens regemente (I 20) · Kalmar regemente (I 21) · Närkes regemente (I 21) · Värmlands regemente (I 22) · Lapplands jägarregemente (I 22) · Jämtlands fältjägarregemente (I 23) · Norra skånska infanteriregementet (I 24) · Södra skånska infanteriregementet (I 25) · Värmlands fältjägarkår (I 26) · Vaxholms grenadjärregemente (I 26) · Gotlands infanteriregemente (I 27) · Hallands bataljon (I 28) · Västernorrlands regemente (I 28) · Västernorrlands regemente (I 29) · Blekinge bataljon (I 30) ·

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
First Battle of Leipzig 1642 on the Swedish 1927 Art Deco Medal 1st Life Grenadier Regiment, reverse.jpg
First Battle of Leipzig 1642 on the Swedish 1927 Art Deco Medal 1st Life Grenadier Regiment

Bronze d. = 45 mm.

2 lines at r. of 3 military flags: "LEPZIG 1642". Surrounding: "ÖSTGÖTAFÄNIKORNA - KUNGL· FÖRSTA LIVGRENADJÄRREGEMENTET 1927"/ 12 lines: "ETT TACK TILL DE STORA FREJDADE MÄN SOM MÖTTE HART MED HART TILL ALLA SOM FÖLLO OCH GÖMDES I FJÄRRAN MULL OCH GLÖMDES ETT TACK FÖR ATT ÄN VARA FÄDERS HEM ÄR VART V. v. H.". Armémuseum (Museum military history of Sweden in Stockholm) https://digitaltmuseum.se/021025682721/medalj ; https://www.europeana.eu/en/item/91616/arme_object_AM085200

Medallist:

T S

Condition: UNCIRCULATED, nice old patina
Great coat of arms of Sweden (without mantle).svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
First Battle of Leipzig 1642 on the Swedish 1927 Art Deco Medal 1st Life Grenadier Regiment, obverse.jpg
First Battle of Leipzig 1642 on the Swedish 1927 Art Deco Medal 1st Life Grenadier Regiment

Bronze d. = 45 mm.

2 lines at r. of 3 military flags: "LEPZIG 1642". Surrounding: "ÖSTGÖTAFÄNIKORNA - KUNGL· FÖRSTA LIVGRENADJÄRREGEMENTET 1927"/ 12 lines: "ETT TACK TILL DE STORA FREJDADE MÄN SOM MÖTTE HART MED HART TILL ALLA SOM FÖLLO OCH GÖMDES I FJÄRRAN MULL OCH GLÖMDES ETT TACK FÖR ATT ÄN VARA FÄDERS HEM ÄR VART V. v. H.". Armémuseum (Museum military history of Sweden in Stockholm) https://digitaltmuseum.se/021025682721/medalj ; https://www.europeana.eu/en/item/91616/arme_object_AM085200

Medallist:

T S

Condition: UNCIRCULATED, nice old patina
Första livgrenadjärregementet minnessten Linköping april 2019 (01).jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Minnessten över Första livgrenadjärregementet i Linköping, även känd som Banérstenen. Stenen restes av befäl och trupp 1891 i Malmslätt i samband med regementets 250-årsjubileum och blev 1922 flyttad till sin nuvarande plats.
Östgöta luftvärnsregemente 02.jpg
F.d Östgöta luftvärnsregemente i Linköping
Garnisonen Linköping april 2019 (02).jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Kanslihuset vid östra delen av dubbelkasernetablissementet i Linköping. Kanslihuset uppfördes ursprungligen för Första livgrenadjärregementet 1922–1927. Åren 1928–1937 var staben för Östra brigadstaben lokaliserad till kanslihuset, åren 1938–1962 staben för Östgöta luftvärnsartilleriregemente, åren 1963–1997 staben för Svea artilleriregemente.
Uniformer Första Lif-Grenadier-Regemente.png
Uniformer för ”Kongl. Första Lif-Grenadier-Regemente.”
AM.010639.jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC BY-SA 4.0
Fana m/1819, för Första Livgrenadjärregementet Grupp B. Duk av fyrskaftat vitt fansiden, kypert, hopsydd av tre våder. Broderade och applicerade emblem. I mitten stora riksvapnet under Bernadotteska huset, behängt med Serafimerkedjan och krönt av en sluten kunglig krona samt hållet av tvenne lejon. Det hela stående på ett blått postament. I hörnen granater med inåtgående flammor. Skölden av blå fansiden, kanten av gult siden och gult silke. Lejon av gul taft med mönstring i gult vitt,svart m.fl. färgade silken i schattersöm. Kronorna broderade i guld med pärlor av silver, foder i rött silke och stenar i rött och blått silke. Serafimerkedjans änglahuvud och korset i vapnet m m av guldbrokad. Granater av silvertyg, flammor av guldtyg, skuggade med schattérsöm i olika färgade silken. Under vapnet segernamn genombroderade med guld: Lützen 1632, Leipzig 1642, Helsingborg 1710, Gadebusch 1712, och Walkiala 1790. Stången är av vitmålad furu. Doppsko av förgylld mässing. Stången märkt med 2 Bn i guld. Den är kantad med vitt sidenband och spikar med förgyllda huvuden.
Garnisonen Linköping april 2019 (09).jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Före detta matsalsbyggnad vid östra delen av dubbelkasernetablissementet i Linköping. Matsalsbyggnaden uppfördes ursprungligen för Första livgrenadjärregementet.
AM.101370.jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC BY 4.0
Truppslagstecken m/1906 för officer vid Första livgrenadjärregementet (I 4)
Östgöta luftvärnsregemente 01.jpg
Kanslihuset vid f.d Östgöta luftvärnsregemente i Linköping.
Brigadgatan Linköping april 2019 (05).jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Före detta vaktlokal och entré till östra delen av dubbelkasernetablissementet i Linköping.
Uniform för Första och Andra livgrenadjärregementet cirka 1840.jpg
Författare/Upphovsman: Heinrich Ambros Eckert (1807-1840)., Licens: CC0
Uniform för Första och Andra livgrenadjärregementet cirka 1840. Litografi av Heinrich Ambros Eckert (1807-1840).
Flygfoto över Livgrenadjärregementet.jpg
Flygfoto över Livgrenadjärregementets etablissement i nordvästlig riktning. I bakgrunden ser man Stolplyckan i Linköping.
Uniform för Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet, ca 1825.jpg
Plansch med uniform för Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet. Plansch i färgtryck efter original av Adolf Ulrik Schützercrantz. Ingår i planschsamlingen Kongliga svenska arméens uniformer utgiven som stentryck av C. Müller 1825.
AM.002225.jpg
Författare/Upphovsman:
w:sv:Creative Commons
erkännande
Denna fil har gjorts tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell.
Du är fri:
  • att dela – att kopiera, distribuera och sända verket
  • att remixa – att skapa bearbetningar
På följande villkor:
  • erkännande – Du måste ge lämpligt erkännande, ange en länk till licensen och indikera om ändringar har gjorts. Du får göra det på ett lämpligt sätt, men inte på ett sätt som antyder att licensgivaren stödjer dig eller din användning.
, Licens: CC BY 4.0
Fana m/1850, för Första livgrenadjärregementets 1:a bataljon Av vit foulardsiden med guld / silver- och silkebroderier. Bandkantad med silkeband, vikt om kanterna. I mitten stora riksvapnet och i hörnen granater. Invid fanstången "1 BAT."Segernamn, broderade: LÜTZEN 1632, LEIPZIG 1642, HÄLSINGBORG 1710, GADEBUSH 1712, WALKIALA 1790.
Livgrenadjärregementet 02.jpg
Vy över kaserner vid Linköpings garnison