Förnybar resurs

Förnybar resurs är en naturlig resurs som töms långsammare än den fylls på. En resurs måste ha ett sätt att återhämta sig för att kunna kallas förnybar. Exempel på förnybara resurser är syrgas, vatten, timmer och biomassa. De kan dock bli icke-förnybara om de används i större omfattning än naturens förmåga att återskapa dem. Plast, bensin, kol, naturgas och andra produkter producerade från fossila bränslen är icke-förnyelsebara eftersom det inte finns någon mekanism som återskapar dem. Olja kan eventuellt ha ett icke-biologiskt ursprung, men för närvarande förbrukas betydligt mer petroleum än vad som skulle kunna ersättas av icke-biologisk olja.

Förnybara resurser som hotas av industrialismen

Fiskebestånden

Bestånden av atlantisk torsk hotas av kollapps på grund av överfiske.

Stora delar av världens fiskbestånd är hotade på grund av överfiske.[1]

Hållbart jordbruk

Begreppet hållbart jordbruk lanserades av den australiske jordbruksexperten Gordon McClymont.[2] Jordbruket är den enskilt största orsaken till den globala ökningen av jorderosion.[3]

Avskogning

Avskogningen medför att koldioxidhalten i atmosfären ökar vilket i sin tur förstärker växthuseffekten och därmed klimatförändringarna.[4] Träd och skogsmassa är på så sätt förnybara resurser eftersom de skyddar miljön genom att absorbera koldioxid och genom att framställa syre.[5] Avskogningen påverkar också vattencykeln. Detta eftersom avskogning leder till minskade vattenmängder i jord, grundvatten och luft.[6]

Vattenresurser

Ett naturligt våtland.

Vattenföroreningar är ett stort hot mot världens vattenresurser. Förorenat vatten försämrar möjligheterna för människor, organismer och ekosystem att tillfredsställa sina vattenbehov. Utsläpp av förorenande ämnen påverkar allt ifrån människor till organismer och ekosystem. Nedfall av kväveoxider och ammoniak leder till försurning och övergödning av mark och vatten. Industrin nyttjar stora vattenmassor för kraftproduktion, bland annat i samband med vattenkraftverk, värmekraftverk och oljeraffinaderier, liksom även inom tillverkningsindustrin.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Overfishing”. National Geographic. http://ocean.nationalgeographic.com/ocean/critical-issues-overfishing/. Läst 6 januari 2013. 
  2. ^ Rural Science Graduates Association (2002). ”In Memorium - Former Staff and Students of Rural Science at UNE”. University of New England. Arkiverad från originalet den 6 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130606220152/http://agbu.une.edu.au/~aaabg/rsga/im.html. Läst 21 oktober 2012. 
  3. ^ Committee on 21st Century Systems Agriculture (2010). Toward Sustainable Agricultural Systems in the 21st Century. National Academies Press. ISBN 978-0-309-14896-2. http://books.google.com/books?id=wdm4qMW1azgC&pg=PT88 
  4. ^ Mumoki, Fiona. “The Effects of Deforestation on our Environment Today.” Panorama. TakingITGlobal. 18 July 2006. Web. 24 March 2012.
  5. ^ How Much Oxygen Does One Tree Produce? Arkiverad 15 november 2012 hämtat från the Wayback Machine. By Anne Marie Helmenstine, Ph.D., About.com Guide
  6. ^ ”Underlying Causes of Deforestation”. UN Secretary-General’s Report. Arkiverad från originalet den 11 april 2001. https://web.archive.org/web/20010411092448/http://wrm.org.uy/deforestation/UNreport.html. 

Media som används på denna webbplats

Surexploitation morue surpêcheEn.jpg
Författare/Upphovsman: Lamiot, Licens: CC BY-SA 3.0
Collapse of Atlantic cod landings off the East Coast of Newfoundland in 1992. From the late 1950s, offshore bottom trawlers began exploiting the deeper part of the stock, leading to a large catch increase and a strong decline in the underlying biomass. Internationally agreed quotas in the early 1970s and, following the declaration by Canada of an Exclusive Fishing Zone in 1977, national quota systems ultimately failed to arrest and reverse the decline
Sinclair Wetlands.jpg
Författare/Upphovsman: Donovan Govan., Licens: CC BY-SA 3.0
This is a panorama of Sinclair Wetlands near Dunedin, in New Zealand. Locations is S 45° 58.727' E 170° 04.801' (WGS '84; within 50 m).