Förmögenhetsskatt

Förmögenhetsskatt är en löpande beskattning av förmögenhet, baserad på förmögenhetens storlek oberoende av dess avkastning.

I december 2020 hade 7 länder förmögenhetsskatt – Argentina, Belgien, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz och Spanien.[1] Förmögenhetsskatten avskaffades i Danmark 1997, Finland år 2005 och i Sverige år 2007.

Historik

Förmögenhetsskattens rötter går tillbaka till antikens Grekland. En så kallad "eisphorá" var en fast avgift som vid behov togs ut på mycket rika atenier – vanligtvis i tider av krig.[1]

Skatt baserad på ägd mark och/eller fastighet, som kan ses som en typ av förmögenhetsskatt, har existerat som en av de vanligaste typerna av skatt i äldre tid och i de flesta länder. I slutet av 1800-talet utvecklades nya former av skatter, och successivt har denna skatt ersatts av inkomstskatt, kapitalvinstskatt och fastighetsskatt bland de direkta skatterna. I många länder skapades i början av 1900-talet även en mer direkt förmögenhetsskatt. I Sverige infördes till exempel 1910 regeln att 1/60 av förmögenheten skulle läggas till inkomsten vid inkomstbeskattningen.[2]

Debatt

Förmögenhetsskatt har motiverats med fördelningspolitiska argument, främst av socialistiska och socialdemokratiska debattörer och nationalekonomer.[källa behövs]

Kritiker av skatten, som oftast hittas bland högerorienterade debattörer, har argumenterat principiellt för att skatten (om den överstiger avkastningen eller värdet av nyttjandet) riskerar att stå i strid med den grundläggande principen om äganderätt.[3] Dessutom har de pekat på att skatten begränsar sparande och tillgång till kapital för investeringar som ger välstånd i samhället.[4] Förmögenhetsskatten gav begränsade intäkter till staten, det sista året 2006 svarade den för 0,43 procent av skatteintäkterna.[5] Skatten har också kritiserats för att vara svår att implementera eftersom det är svårt att värdera olika tillgångar och för att det är lätt för förmögna människor att undvika skatten genom att flytta utomlands.[6]

Den franske ekonomen Thomas Piketty argumenterar i sin bok Kapitalet i tjugoförsta århundradet att kapitalistiska samhällen alltid leder till en ojämn fördelning av välstånd, vilket han menar orsakar social och ekonomisk instabilitet.[7] Piketty föreslår ett globalt system med progressiva förmögenhetsskatter för att minska ekonomisk ojämlikhet och bryta den nuvarande trenden mot att allt färre äger en allt större andel av alla tillgångar.[8][9]

Nationalekonomerna Daniel Waldenström och Spencer Bastani konstaterar i en studie att förmögenhetsskatten är avskaffad i de flesta länder och det av samma anledning: Svårigheter att implementera den, ineffektivitet, svårigheter att värdera tillgångar, olika behandling av olika typer av tillgångar och att den skattskyldiga kan sakna likvida medel att betala skatten med.[10]

Enligt en OECD-studie från 2018 är det "svårt att bestämt hävda att förmögenhetsskatter skulle ha negativa effekter på entreprenörskap. Omfattningen av effekterna av förmögenhetsskatter på entreprenörskap är också oklart."[11]

Professor Åsa Hansson kunde i en vetenskaplig studie publicerad 2010 påvisa att förmögenhetsskatter var negativa för ekonomisk tillväxt.[12]

Se även

Källor

  1. ^ [a b] ”List of Countries with Wealth Tax - Best Citizenships” (på amerikansk engelska). https://best-citizenships.com/2020/12/11/list-of-countries-with-wealth-tax/. Läst 9 april 2022. 
  2. ^ Nationalecyklopedin om förmögenhetsskatt
  3. ^ Westerberg, Bengt. ”Äganderätten m.m. (Motion 1988/89:K209)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/aganderatten-m.m_gc02k209/. Läst 11 mars 2024. 
  4. ^ Ydstedt & Wollstad (2020). Sörjda av ingen - saknade av få. https://libris.kb.se/bib/2d0h7tdp0qb9nc61 
  5. ^ ”Ekonomifakta”. Ekonomifakta.se. 11 januari 2023. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/skatt/Skatt-pa-fastigheter-och-formogenhet/Formogenhetsskatt/. Läst 11 mars 2024. 
  6. ^ Zeballos-Roig, Joseph. ”4 European countries still have a wealth tax. Here's how much success they've each had.” (på amerikansk engelska). Business Insider. https://www.businessinsider.com/4-european-countries-wealth-tax-spain-norway-switzerland-belgium-2019-11. Läst 9 april 2022. 
  7. ^ Kuper, Simon (14 april 2020). ”This economist has a radical plan to solve wealth inequality” (på brittisk engelska). Wired UK. ISSN 1357-0978. https://www.wired.co.uk/article/thomas-piketty-capital-ideology. Läst 9 april 2022. 
  8. ^ ”Massive new data set suggests economic inequality is about to get even worse”. Washington Post. 4 januari 2018. https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2018/01/04/massive-new-data-set-suggests-inequality-is-about-to-get-even-worse/. Läst 9 april 2022. 
  9. ^ Steven Pearlstein (28 mars 2014). ”‘Capital in the Twenty-first Century’ by Thomas Piketty”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/opinions/capital-in-the-twenty-first-century-by-thomas-piketty/2014/03/28/ea75727a-a87a-11e3-8599-ce7295b6851c_story.html. Läst 9 april 2022. 
  10. ^ ”Taxing the wealthy: The choice between wealth and capital income taxation”. Centre for Economic Policy Research (CEPR). 5 mars 2024. https://cepr.org/voxeu/columns/taxing-wealthy-choice-between-wealth-and-capital-income-taxation. Läst 11 mars 2024. 
  11. ^ ”The Role and Design of Net Wealth Taxes in the OECD”. READ online. OECD. https://read.oecd-ilibrary.org/taxation/the-role-and-design-of-net-wealth-taxes-in-the-oecd_9789264290303-en#page1. Läst 9 april 2022. 
  12. ^ Åsa Hansson (Februari 2010). ”Is the wealth tax harmful to economic growth?”. World Tax Journal. Arkiverad från originalet den 19 december 2022. https://web.archive.org/web/20221219162620/https://www.sv.uio.no/econ/english/research/centres/ofs/news-and-events/events/dokumenter/Hansson8march13.pdf. Läst 19 december 2022. 

Externa länkar