Förfarandet vid alltför stora underskott

Förfarandet vid alltför stora underskott är ett förfarande inom Europeiska unionen som Europeiska kommissionen inleder när den anser att en medlemsstat inte uppfyller stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser om budgetdisciplin.[1] Förfarandet utgör grunden för stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del. Det inrättades den 1 januari 1994 som en del av den andra etappen av Ekonomiska och monetära unionen.

Förfarandet består av flera steg – i vissa fall med möjlighet att förelägga böter – som syftar till att få en medlemsstats alltför stora underskott under kontroll och inom de ramar som fastställts genom stabilitets- och tillväxtpakten. Enligt pakten får det offentliga underskottet uppgå till maximalt 3 procent av BNP och den offentliga skuldsättningen uppgå till maximalt 60 procent av BNP. Baserat på statistik som medlemsstaterna löpande rapporterar in till Eurostat kan kommissionen utarbeta en rapport och avge ett yttrande om den anser att en medlemsstat inte uppfyller dessa krav. Europeiska unionens råd beslutar med kvalificerad majoritet, på förslag av kommissionen, om det föreligger ett alltför stort underskott. I så fall kan rådet anta icke-offentliga rekommendationer till den berörda medlemsstaten. Om rådet finner att rekommendationerna inte har gett tillräckliga resultat, kan det offentliggöra rekommendationerna och i förlängningen även förelägga medlemsstaten att inom en fastställd tidsfrist vidta nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med det alltför stora underskottet. I slutändan kan rådet, om medlemsstaten fortfarande inte vidtar effektiva åtgärder för att komma till rätta med situationen, besluta att vidta ytterligare åtgärder, däribland att förelägga böter av lämplig storlek. Rådet antar sina beslut och rekommendationer gällande förfarandet vid alltför stora underskott med kvalificerad majoritet på förslag eller rekommendation av kommissionen. Den berörda medlemsstaten saknar då rösträtt.

Sunda statsfinanser i bemärkelsen att en medlemsstat inte är föremål för förfarandet vid alltför stora underskott utgör ett av konvergenskriterierna för att få införa euron som valuta.

Till följd av coronaviruspandemin bröt alla EU-länder mot kraven om sunda statsfinanser under 2021;[2] dock beslutade Europeiska kommissionen att aktivera särskilda undantagsbestämmelser som innebär att inget förfarande vid alltför stora underskott inleds mot dessa medlemsstater.[3]

Rättsliga bestämmelser

Förfarandet vid alltför stora underskott regleras av artikel 126 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förfarandet gäller samtliga medlemsstaterna, men tvingande medel för att avhjälpa alltför stora underskott kan endast vidtas mot medlemsstater som har euron som valuta.[4] Medlemsstater med nationell valuta får inte heller rösta vid beslut om åtgärder avseende förfarandet vid alltför stora underskott för medlemsstater med euron som valuta.[5] Ett särskilt protokoll – protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott – innehåller detaljerade bestämmelser om förfarandet.

Genom en förordning finns särskilda regler fastställda för hur medlemsstaterna tillhandahåller statistik som ligger till grund för förfarandet.[6][7] Förordningen kodifierades 2009 i syfte att göra regelverket klarare.[8][9]

Pågående och avslutade förfaranden

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ ”Glossary:Excessive deficit procedure (EDP)” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Glossary:Excessive_deficit_procedure_(EDP). Läst 11 juni 2022. 
  2. ^ Report prepared in accordance with Article 126(3) of the Treaty on the Functioning of the European Union
  3. ^ European Semester Spring Package: Paving the way for a strong and sustainable recovery
  4. ^ Artikel 139.1 i EUF-fördraget
  5. ^ Artikel 139.3 i EUF-fördraget
  6. ^ COUNCIL REGULATION (EC) No 3605/93 of 22 November 1993 f on the application of the Protocol on the excessive deficit procedure annexed to the Treaty establishing the European Community
  7. ^ Rapportering av EU-ländernas faktiska och planerade underskott
  8. ^ Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen
  9. ^ RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Externa länkar

Europeiska flagganEU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.