Företagshypotek

Företagshypotek säkerhetsrätt som uppkommer när en företagsinteckning överlämnas till en borgenär.[1] Företagsinteckning är en säkerhetsrätt i ett företags tillgångar, som till exempel inventarier, varulager och kundfordringar, men utan att dessa behöver specificeras. [2] Företagsinteckningen kan användas som säkerhet för krediter.

Näringsidkare eller den som avser att utöva näring kan upplåta företagshypotek i sin näringsverksamhet genom att få visst belopp inskrivet i företagsinteckningsregistret.[3]

Registret förs av Inskrivningsmyndigheten för företagsinteckningar som drivs av Bolagsverket. Myndigheten utfärdar bevis om inteckningen vilket kallas företagsinteckningsbrev. Dessa kan antingen vara skriftliga eller elektroniska.[4]

Ett skriftligt företagsinteckningsbrev pantsätts genom att näringsidkaren överlämnar det som säkerhet till en borgenär. Ett elektroniskt anses ha pantsatts när borgenären har registrerats som inteckningsbrevshavare.[5]

Företagshypoteket omfattar en näringsidkares lösa egendom som hör till näringsverksamheten utom kassa- eller bankmedel, finansiella instrument eller egendom som kan intecknas på annat sätt, till exempel luftfartyg och skepp. Företagshypoteket ger särskild förmånsrätt vid både utmätning och konkurs enligt 5 § förmånsrättslagen.[6][7] En företagsinteckning som sökts före annan företagsinteckning har företräde. Inteckningar som sökts på samma inskrivningsdag ger lika rätt.[8] På ansökan av den som innehar ett företagsinteckningsbrev ska innehavet antecknas i företagsinteckningsregistret.[9] Ett beslut av inskrivningsmyndigheten får överklagas till tingsrätt.[10]

Vid överklagande tillämpas lagen om domstolsärenden. Den som vill överklaga ett beslut av inskrivningsmyndigheten ska göra det skriftligen. Skrivelsen ska lämnas in till inskrivningsmyndigheten.[11] Om fordran till företagsinteckningen understiger det intecknade beloppet blir det kvarvarande beloppet inte ägarhypotek, till skillnad från pant i fast egendom.

Bestämmelserna om företagshypotek är en återgång till de regler som gällde före 2004.[12][13]

Fotnoter

  1. ^ ”Kreditsäkerhet – Bolagsverket”. www.bolagsverket.se. 24 maj 2012. https://www.bolagsverket.se/omoss/flerverksamheter/foretagsinteckningar/ansokaomforetagsinteckning/kreditsakerhet.2565.html. Läst 30 juni 2023. 
  2. ^ ”Företagsinteckningar – Bolagsverket”. bolagsverket.se. 7 december 2021. https://bolagsverket.se/omoss/flerverksamheter/foretagsinteckningar.2561.html. Läst 30 juni 2023. 
  3. ^ 4 kap. 1 § Lag (2008:990) om företagshypotek
  4. ^ 1 kap. 2 § Lag (2008:990) om företagshypotek
  5. ^ 1 kap. 3 § Lag (2008:990) om företagshypotek
  6. ^ 2 kap. 1 § Lag (2008:990) om företagshypotek
  7. ^ 5 § Förmånsrättslagen (1970:979)
  8. ^ 3 kap. 3 § Lag (2008:990) om företagshypotek
  9. ^ 4 kap. 19 § Lag (2008:990) om företagshypotek
  10. ^ 4 kap. 23 § Lag (2008:990) om företagshypotek
  11. ^ 4 kap. 24 § Lag (2008:990) om företagshypotek
  12. ^ ”Proposition 2007/08:161, Företagshypotek – en bättre säkerhet för lån till företag”. Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&rm=2007/08&bet=161&typ=prop. Läst 13 april 2021. 
  13. ^ ”Civilutskottets betänkande 2008/09:CU5, Utskottets förslag och kammarens omröstning”. Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3120&doktyp=betankande&bet=2008%2f09%3aCU5. Läst 13 april 2021. 

Se även