Fördraget i London (1839)
| Fördraget i London Treaty of London | |
 Belgiens gränsanspråk för fördragents undertecknande | |
| Typ | multilateralt avtal |
|---|---|
| Innehåll | Belgiens och Luxemburgs självständighet erkänd |
| Signerades | 19 april 1839 |
| Plats | London, England, Storbritannien |
| Parter | 7 |
| Signerat av | Belgien, Frankrike, Nederländerna, Ryssland, Storbritannien, Tyska förbundet, Österrike |
Fördraget i London (engelska: Treaty of London) undertecknades den 19 april 1839 och innebar erkännandet av att Belgien och Nederländerna skildes åt, vilket praktiken skett under belgiska upproret de närmast föregående åren, och den tysktalande delen av Luxemburg förklarades självständig. Samtidigt delades även Luxemburg upp, och den andra delen blev Belgiska Luxemburg.[1]
Enligt fördraget förpliktigades parterna att vidmakthålla Belgiens neutralitet. Artikel VII i sin tur förpliktigade Belgien att förbli neutralt för evigt.
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 17 maj 2014.
Noter
- ^ ”19 April 1839: The Treaty of London” (på engelska). Luxembourgensia. 19 april 1839. http://luxembourgensia.blogspot.se/2013/04/19-april-1839-treaty-of-london.html. Läst 17 maj 2014.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Fördraget i London (1839).
Media som används på denna webbplats
Belgique 1830.jpg
Map of Belgium before the Treaty of London (1839)
Map of Belgium before the Treaty of London (1839)
The Scrap of Paper - Enlist Today.jpg
The 1839 Treaty of London guaranteed Belgium's neutrality. In 1914, German Chancellor Theobald von Bethmann Hollweg infamously sneered at Britain’s willingness to go to war over a "scrap of paper." This British poster encouraged enlistment by arousing sympathy for Belgium and support for the British Empire's pledge of honour in its defence.
The 1839 Treaty of London guaranteed Belgium's neutrality. In 1914, German Chancellor Theobald von Bethmann Hollweg infamously sneered at Britain’s willingness to go to war over a "scrap of paper." This British poster encouraged enlistment by arousing sympathy for Belgium and support for the British Empire's pledge of honour in its defence.