Förbundsrådet (Tyskland)

Förbundsrådet
Bundesrat
Förbundsrådets emblem
Typ
UtformningÖverhus
Ledning
TalmanManuela Schwesig (SPD)
sedan 1 november 2023
1:e vice talmanPeter Tschentscher (SPD)
sedan 1 november 2023
2:e vice talmanAnke Rehlinger (SPD)
sedan 1 november 2023
Struktur
Antal platser69
Composition of the German Bundesrat as a pie chart small.svg
Mötesplats
Bundesrat Chamber.jpg
Förbundsrådets plenisal, Berlin
Webbplats
www.bundesrat.de

Förbundsrådet (tyska: Bundesrat) är ett av de fem federala statsorganen i Förbundsrepubliken Tyskland.

Förbundsrepubliken Tysklands statsskick
Coat of arms of Germany, depicting the black eagle.
Denna artikel ingår i en artikelserie
Konstitution
Grundlagen
Lagstiftande makt
Förbundsdagen
Förbundsrådet
Revisionsverket
Ombudsman
Verkställande makt
Förbundspresidenten
Förbundsregeringen
Förbundskanslern
Ministrar
Domstolsväsen
Författningsdomstolen
Förvaltningsdomstolen
Regioner
Förbundsländer
Lantdagar
Förbundslandsregeringar
Landkreise
Kommunalförbund
Kommuner
Direkt demokrati
Folkomröstningar
Folkinitiativ
Politiska partier
CDU, CSU, FDP, GRÜNE, LINKE,
SPD, AfD
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Tysklands författningssamling

De övriga fyra organen utöver förbundsrådet är förbundspresidenten (Bundespräsident), förbundsdagen (Bundestag), förbundsregeringen (Bundesregierung) och förbundsförfattningsdomstolen (Bundesverfassungsgericht). Förbundsrådet kan ses som överhuset i ett tvåkammarparlament där förbundsdagen utgör underhuset, men till skillnad från många liknande institutioner i andra länder väljs förbundsrådets ledamöter varken direkt av landets befolkning eller av någon form av folkvald elektorsförsamling (till exempel delstatsparlament) utan av förbundsländernas regeringar.

Förbundsrådet, som för närvarande omfattar 69 ledamöter, behandlar bland annat frågor rörande Europeiska unionen; vidare måste förbundsrådet godkänna alla lagändringar som berör förbundsländernas intressen samt grundlagsändringar. Även alla andra lagändringar måste godkännas av förbundsrådet, ehuru de andra lagändringarna kan överröstas av förbundsdagen (om mer än två tredjedelar av förbundsrådets ledamöter har röstat mot ett lagförslag, kan det antas om minst två tredjedelar av förbundsdagsledamöterna röstar för).

Det tyska förbundsrådet har sina lokaler i det f.d. preussiska parlamentets Herrenhaus (överhus) i Berlin.

Förbundsrådet företräder i alla beslut förbundsländerna och varje förbundsland måste rösta som en enhet; vanligen sker detta genom att varje förbundslands Stimmführer (’röstledare’, som vanligen är förbundslandets ministerpresident) – som är den enda representant ett förbundslands regering behöver utse till förbundsrådet, även om de får ha så många ledamöter som de har röster – avger sitt förbundslands alla röster. Då många förbundsländers regeringar är koalitioner, kan en dylik regering vara inbördes oense i en fråga; i så fall lägger förbundslandet vanligtvis ner sina röster – vilket i praktiken innebär nejröst, eftersom en hemställan måste antas med absolut majoritet (minst 35 jaröster).

Ledamöterna representerar respektive förbundsland och tillhör vanligtvis sitt förbundslands regering, vilken utser förbundslandets representanter och kan ersätta dem när den vill. Antalet röster för varje förbundsland bestäms av förbundslandets folkmängd. Förbundsrådets sammansättning kan ändras flera gånger om året på grund av att val till förbundsländernas parlament äger rum vid olika tidpunkter.

Ordförande

Förbundsrådets ordförande eller talman, förbundsrådspresidenten (der Bundesratspräsident), är formellt det fjärde högsta politiska ämbetet i Tyskland och ordföranden vikarierar vid behov för förbundspresidenten. Ordföranden övertar även presidentens funktioner som statschef i händelse av att förbundspresidenten avgår eller avlider före mandatperiodens slut, till dess att en ny förbundsförsamling kan sammankallas för att välja en ny förbundspresident.

Detta undantagsfall inträffade 2010, då Bremens borgmästare och regeringschef Jens Böhrnsen (SPD), som vid tillfället var förbundsrådets ordförande, temporärt övertog förbundspresident Horst Köhlers uppgifter efter dennes förtida avgång, och 2012, då Bayerns ministerpresident Horst Seehofer (CSU) var rådets ordförande när Christian Wulff avgick som förbundspresident.

Uppdraget brukar enligt en överenskommelse mellan förbundsländerna cirkulera mellan förbundsländernas ministerpresidenter, från det folkrikaste (Nordrhein-Westfalen) till det folkfattigaste förbundslandets (Bremen), för ett år i taget med början 1 november varje år.

Mandatfördelning

Förbundsrådets politiska sammansättning.
Politisk sammansättning och röstfördelning efter förbundsland
FörbundslandFolkmängd
31 dec 2021[1]
RösterPartier i
förbundslandets
regering
Nästa förväntade
lantdagsval
Ordförande [a]
Baden-WürttembergBaden-Württemberg11 124 6426  █ █ █ █ █ █De gröna, CDU20262029
BayernBayern13 176 9896  █ █ █ █ █ █CSU, Freie Wähler2023[Uppdatering behövs]2028
BerlinBerlin3 677 4724  █ █ █ █SPD, De gröna, Vänstern2023[Uppdatering behövs]2034
BrandenburgBrandenburg2 537 8684  █ █ █ █SPD, CDU, De gröna20242036
BremenBremen676 4633  █ █ █SPD, De gröna, Vänstern2023[Uppdatering behövs]2026
HamburgHamburg1 853 9353  █ █ █SPD, De gröna20252023
HessenHessen6 295 0175  █ █ █ █ █CDU, De gröna2023[Uppdatering behövs]2031
Mecklenburg-VorpommernMecklenburg-Vorpommern1 611 1603  █ █ █SPD, Vänstern20262024
NiedersachsenNiedersachsen8 027 0316  █ █ █ █ █ █SPD, De gröna20272030
Nordrhein-WestfalenNordrhein-Westfalen17 924 5916  █ █ █ █ █ █CDU, De gröna20272027
Rheinland-PfalzRheinland-Pfalz4 106 4854  █ █ █ █SPD, De gröna, FDP20262033
SaarlandSaarland982 3483  █ █ █SPD20272025
SachsenSachsen4 043 0024  █ █ █ █CDU, De Gröna, SPD20242032
Sachsen-AnhaltSachsen-Anhalt2 169 2534  █ █ █ █CDU, SPD, FDP20262037
Schleswig-HolsteinSchleswig-Holstein2 922 0054  █ █ █ █CDU, De gröna20272035
ThüringenThüringen2 108 8634  █ █ █ █Vänstern, SPD, De gröna20242038
sammanlagt83 237 12469
  1. ^ Året då större delen av förbundslandets ordförandeperiod äger rum.

Källor

  • Lewis, Derek; Zitzlsperger Ulrike (2016) (på engelska). Historical dictionary of contemporary Germany. Historical dictionaries of Europe (2nd ed.). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield. Libris 19960113. ISBN 9781442269569 

Externa länkar


Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Lower Saxony.svg
The coat of arms of Lower Saxony. Also the former ( – 1947) coat of arms of Land Braunschweig.

Keep red shade parallel with File:Flag of Germany.svg’s red shade.

A white Saxon steed (Sachsenross) on a red background.
Brandenburg Wappen.svg
Coat of arms of Brandenburg. Argent, an eagle gules, beaked, armed, clover-stemmed or.
Zusammensetzung des deutschen Bundesrates.svg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Current distribution of seats in the German Bundesrat
Bundesrat Logo groß.svg
Logo of the Bundesrat of the Federal Republic of Germany.
Bremen Wappen(Mittel).svg
Crowned Arms of the city of Bremen
Bundesrat Chamber.jpg
Författare/Upphovsman: The Government of Germany, Licens: CC BY-SA 3.0
Official Photo of the Bundesrat Chamber
Bundesadler Bundesorgane.svg
Federal Eagle variant used by German federal institutions
Composition of the German Bundesrat as a pie chart small.svg
Författare/Upphovsman: Aeroid, Licens: CC BY-SA 4.0
Composition of the German Bundesrat