Fårösund

	Fårösund
	Tätort
	Strandvägen i Fårösund.
Land	Sverige
Landskap	Gotland
Län	Gotlands län
Kommun	Region Gotland
Distrikt	Bunge distrikt
Koordinater	57°51′18″N 19°2′22″Ö / 57.85500°N 19.03944°Ö
Area	245 hektar (2020)
Folkmängd	815 (2020)
Befolkningstäthet	3,3 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postnummer	624 XX
Riktnummer	0498
Tätortskod	T2504
Beb.områdeskod	0980TB102 (1960–)
Geonames	2715285
	Ortens läge i Gotlands län Ortens läge i Gotlands län
	Wikimedia Commons: Fårösund
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

För andra betydelser, se Fårösund (olika betydelser).

Fårösund är den nordligaste tätorten i Gotlands kommun i Gotlands län, belägen cirka 56 kilometer norr om Visby. Fårösund ligger vid havet med utsikt mot Fårö och är välbesökt av turister på sommaren, men ett lugnt och stilla samhälle under hösten, vintern och våren. Från Fårösund utgår Fåröfärjan, den enda förbindelsen mellan Fårö och det gotländska "fastlandet". Fårösund är också namnet på sundet mellan "fastlandet" och Fårö.

Historia

Under Krimkriget hade västmakternas flottor sin Östersjöstation i Fårösund. Redan 1712 hade till försvar av södra inloppet till Fårösund byggts ett batteri på södra stranden mitt emot Skarvgrundet och ett blockhus för två stycken 8-pundiga kanoner längre ut på Bungenäs. Efter freden 1721 fick dessa befästningar förfalla. Först 1818 påpekades det från militärt håll, och flera gånger därefter, betydelsen av Fårösund som bland annat örlogshamn.^[5] År 1885, då krig mellan Ryssland och England befarades, gällde det att genom anordning av minspärrning och batterier göra Fårösund till krigshamn, varigenom det nu skulle antydas, att Sverige i olikhet mot 1854–1856, ämnade med allvar upprätthålla sin neutralitet. Under våren byggdes därför i största hast ett batteri vid Fårösunds södra gatt för sju stycken 12 cm framladdningskanoner i flottans "fyrarullalådor"; andra kanoner stod nämligen inte till buds.^[5] Sedermera byggdes ett dylikt, men något mindre batteri vid norra gattet, och slutligen anlades ett tredje batteri för grövre pjäser sydost om det första. Åren 1900 till 1902 ombyggdes de två första batterierna samt försågs med modernare bestyckning. Sedan 1905 fanns ett kustartilleridetachemang från Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) förlagt till Fårösund, där 1902–1906 ett kasernetablissemang för detsamma uppförts. Försvarspositionen vid Fårösund benämnes från och med 1905 Fårösunds kustposition.^[5]

Genom att Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår (KA 3) etablerades 1937 påbörjades ett uppsving för orten, med bland annat ett eget skeppsvarv. Förbandet som till sist fick namnet Gotlands kustartilleriregemente lades ned 2000. I dag är det gamla regementsområdet civilt och används av många företag som startat sedan regementet lades ned.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Fårösund 1950–2020^[6]^[7]^[8]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1950	1 131
1960	1 210
1965	1 188
1970	1 058
1975	1 063
1980	1 007
1990	925	284
1995	881	284
2000	816	284
2005	862	284
2010	816	289
2015	829	285
2020	815	245

Personer från Fårösund

Mattias Sunneborn, friidrott
Anton Stuxberg, zoolog

Fotogalleri

KA3 militärmuseum.
Fårösundsskolan.
Tätorten Fårösunds avgränsning 1990.

Se även

Referenser

^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 20 september 2013.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Westrin, Th., red (1908). Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. Bd 9 (Ny, rev. och rikt ill. uppl.). Stockholm: Nordisk familjeboks förl. sid. 205. Libris 8072220. https://runeberg.org/nfbi/0121.html
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^ ”Folkmängd i tätorter 1960-2005” (PDF). Statistiska centralbyrån. 9 juni 2009. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter”. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 16 december 1954. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.

Vidare läsning

Thunman, Dan (2000). Sveriges fyrplatser: en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under Lotsverkets tid. Norrköping: Sjöfartsverket. sid. 96-97. Libris 8380547. ISBN 9186502190

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Fårösund.
Bilder & media

[f06e5bb379dd1e44db3aa91d9597d8dc0dace11e-1] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[0bb53e4ced63f65a9ed67b96e18c81c3c5efea7a-2] [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[d523e48297bd459fa039edd42ea87cf93c65dd21-3] Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 20 september 2013.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-4] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[Westrin_(1908),_s._205-5] [a b c] Westrin, Th., red (1908). Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. Bd 9 (Ny, rev. och rikt ill. uppl.). Stockholm: Nordisk familjeboks förl. sid. 205. Libris 8072220. https://runeberg.org/nfbi/0121.html

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-6] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[7] ”Folkmängd i tätorter 1960-2005” (PDF). Statistiska centralbyrån. 9 juni 2009. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.

[8] ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter”. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 16 december 1954. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.

[2]

[1]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler