Fångdräkt
En fångdräkt är en typ av uniform som bärs av interner på fängelser. Fängelseuniformer används för att lättare kunna identifiera och kroppsvisitera fångar.
Nordamerika
I USA består fängelseuniformen vanligtvis av en orange eller gul overall eftersom dessa i allmänhet skiljer ut sig från vanliga kläder, vilket gör det svårare för fången att smälta in i folkmängder. På motsvarande sätt har säckiga lila och gröna kläder använts i Kanada. Uniformer som också förekommer i USA är blåjeans kombinerat med en ljusblå skjorta. Den välkända svart/vit-randiga uniformen började användas i USA på 1800-talet och slopades i början av 1900-talet, men är återinförd på flera amerikanska fängelser.[1] Ränderna symboliserar skam.[1]
Sverige
I Sverige tillhandahåller Kriminalvården kläder för den som är häktad eller intagen på fängelse.
Häkte
Personer som är häktade har även möjlighet att ha egna kläder.[2] Häkteskläder består vanligen av sportskor eller tofflor, träningsbyxor, t-tröja och en fleecetröja eller liknande.
Fängelse
Fångar får inte bära egna kläder i fängelse. Män bär tröja, t-tröja och byxor, sommartid kan shorts bäras.[3] Kvinnor får även bära kjol eller knälång klänning.[4]
Referenser
- ^ [a b] ”Varför var fångdräkterna randiga?”. Världens Historia. 2010. http://varldenshistoria.se/fraga-oss/varfor-var-fangdrakterna-randiga. Läst 5 mars 2013.
- ^ Kriminalvården.se: Kläder häkte Arkiverad 15 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 19 september 2009
- ^ Kriminalvården.se: Kläder fängelse: man Arkiverad 13 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 19 september 2009
- ^ Kriminalvården.se: Kläder fängelse: kvinna Arkiverad 13 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 19 september 2009
Se även
Media som används på denna webbplats
Dutch Jews wearing prison uniforms marked with a yellow star and the letter "N", for Netherlands, stand at attention during a roll call at the Mauthausen concentration camp. See also w/s 59007.
On February 28, 1941, 389 Jewish prisoners from Amsterdam and Rotterdam, many of them working class longshoremen, arrived in Buchenwald. All were immediately sent to work in the quarry and on construction projects, which led many to soon fall ill from exhaustion, exposure, and poor diet. Regardless of the deaths, camp leaders still considered the liquidation of the Dutch Jews to be proceeding too slowly and ordered the camp doctor, Eisele, to close the infirmary to Dutch Jews, expelling the bedridden or killing them by lethal injection. Physicians among the transport were forced to perform clandestine medical procedures at night under primitive conditions. On May 22 the remaining 341 Dutch Jews were transferred to Gusen, a subcamp of Mauthausen.
Detainees at Camp X-Ray
Original caption: