Målning och märkning av ammunition

12,7 mm-ammunition med olika färgmärkning enligt Nato-standard.

Målning och märkning av ammunition görs militärt för att underlätta identifiering, urskiljning och särskiljning av ammunition utifrån egenskaper såsom modell, typ (verkan, effekter med mera), laddning (sprängämne, rökämne, förfragmentering etc), fördröjningstid med mera. Sådan märkning kallas egenskapsmärkning.[1]

Egenskapsmärkning

Egenskapsmärkning utgörs bland annat av följande slag:[1]

  • Färgmärkning – utgörs av grundfärg, märkning, märkbokstav och spårljusmärkning med mera.
  • Känselmärkning – utgörs av instansade mönster, rillor med mera för att medge särskiljning i mörker, till exempel signalpatroner med olika färgsignaler.
  • Hanteringsmärkning – utgörs av siffror, tecken och dito, vilka anger särskilda egenskaper såsom vikt, mått, tid och modell.
    • Viktmärkning – märkning som anger enhetens eller laddningens vikt eller avvikelser från normalvikt med mera. Viktmärkning i svenska försvarsmakten utgörs av en eller flera fyllda kvadrater av huvudsymbolens märkningsfärg alternativt svarta eller vita viktgruppmärken (– –, –, 0, +, + +). För vissa ammunitionseffekter anges mängden sprängämne i kilogram.
    • Tidmärkning – utgörs av siffror, tecken och dito, vilka anger tiden för verkan (exempelvis rökammunition, lysammunition) eller viss ammunitionseffekt (exempelvis spårljus). Ibland På vissa tändrör är temperingstiderna instansade.
    • Modellmärkning – utgörs av viss modellbeteckning, exempelvis full eller förkortad modellbenämning, förrådsbeteckning, namn eller siffra etc.

Sverige

Omålad (omärkt) skarp ammunition med 6,5 mm kaliber, passande gevär m/96. Tillverkad i Sverige 1976.

I Sverige har Försvarsmakten under lång tid använt egna standarder för vilka färger som används för vilka egenskaper hos ammunitionen. I försvarets ammunitionskatalog för 2014 anges 1984 års bestämmelser som den senaste bestämmelsen för märkning och målning av ammunition (förrådsbeteckning: M7762-000150).[1] Under 2000-talet har Försvarsmakten övergått till att använda färger enligt Nato-standarden AOP-2 för viss nyanskaffad ammunition, bland annat finkaliberammunition som har anskaffats efter år 2000. 1984 års bestämmelser används för andra ammunitionstyper och äldre ammunition som finns kvar i organisationen.

I och med Sveriges introduktion i nordatlantiska fördragsorganisationen (NATO) 2024 lär 1984 års bestämmelser för märkning och målning av ammunition så småningom fasas ut till förmån för NATO:s bestämmelser.

Eldrörsammunition med kaliber mindre än 20 mm

(c) Jim Miles, CC BY-SA 4.0
Svensk 6,5 mm ammunition med vit spetsmärkning för spårljus, blå försegling och tändhatt för övning samt halvsvart hylsbotten för underladdad hylsa.
Spetsmärkning
MärkningÄldre bestämmelser[2]1942 års bestämmelser[3][2]1952 års bestämmelser[4]1984 års bestämmelser[1]
  omålad
  gul spets
brandeffektbrandsprängeffekt
  vit spets
spårljusspårljusspårljus
  vit/gul spets
spårljus brandsprängeffekt
  röd spets
spårljusspårljus (från 2000)
  lila spets
IR-spårljus
  svart spets
pansarbrytandepansarbrytandepansarbrytandepansarbrytande
  orange spets
brandeffektbrandeffektbrandeffekt
  orange/svart spets
pansarbrytande brandeffekt
  brun spets
barlastad[a]
  blå spets
övningövningövningövning
Grundmärkning
MärkningÄldre bestämmelser[2]1942 års bestämmelser[3][2]1952 års bestämmelser[4]1984 års bestämmelser[1]
  omålad
normalprojektil, kammarpatron[b]normalprojektil, kammarpatron[b]normalprojektilnormalprojektil, stålkärneprojektil, kammarpatron[b]
  gul grund
sprängeffektsprängeffektsprängeffekt
  röd grund
lös[c] (för eldhandvapen)lös[c] (för eldhandvapen)lös[c]lös[c]
  grön grund
lös[c] (för kulspruta)blindblindblind
  orange grund
lös[c] (för kulspruta)
  blå grund
lös[c] (för krevadkarbin)lös[c] (för krevadkarbin)kammarpatron[b]övning
  svart grund
kammarpatron[b]
  mörkblå grund
kammarpatron[b]
  förnicklad grund
blind
Försegling/Tändhatt
MärkningÄldre bestämmelser[2]1942-års bestämmelser[3][2]1952-års bestämmelser[4]1984-års bestämmelser[1]
  omålad
  vit försegling
särskiljningsärskiljning
  gul försegling
särskiljningsärskiljning
  röd försegling
särskiljningsärskiljning
  svart försegling
särskiljningsärskiljning
  blå försegling
övningövning
Hylsbotten
MärkningÄldre bestämmelser[2]1942-års bestämmelser[3][2]1952-års bestämmelser[4]1984-års bestämmelser[1]
  omålad
  halva svart
underladdadunderladdad

Eldrörsammunition med kaliber 20 mm och större

1984-års bestämmelser
TypGrundRingmärkeBokstavsmärke
Mingranat
  gul
-MGR
Spränggranat (hög sprängverkan)
  gul
-
Spränggranat (hög splitterverkan)
kulspränggranat
  grå
  gul ring
-
Sjömålsgranat
  grå
  svart + gul ring
-
Halvpansargranat
  röd
  gul ring
-
Pansargranat
  svart
  gul ring
-
Pansarspränggranat
  svart
  gul ring
RSV
Sprängpansargranat
  svart
  gul ring
KSV
Pansarprojektil
fullkalibrig kärnprojektil
underkalibrig kärnprojektil
pilprojektil
  svart
--
Övningsprojektil (ballistik motsvarande skarp ammunition fast med billigare konstruktion)
  blå
--
Övningsgranat (verkansdelen utbytt mot markeringsämne, till exempel färg eller rök)
  grå
  blå ring
-
Barlastad övningsprojektil (övningsgranat med verkansdelen utbytt mot barlast, inert projektil)
  brun
--
Barlastad granat (granat där ordinarie fyllning bytts mot barlastmassa av samma vikt/densitet)
  grå
  brun ring
Blind ammunition
  grön
--

Bokstavsmärken

Bokstavsmärke, innan 1994 kallat sammansättningsbokstav,[6] är ammunitionsmärkning i form av en bokstav eller ett antal bokstäver som utmärker specialitet hos laddningen i ammunition. Nedanstående tabell täcker bland annat följande bokstavsmärken:[4][6][1]

BokstavsmärkeBetydelse
Aamatol (trotan)
BFLbasflöde (krutgasgenerator)
Ehexotol (hexolit)
Ffosfor (vit fosfor)
GRTgranatkartesch
Hhexogen (cyklonit)
HChexakloretan med zinkstoff eller zinkoxid
Ksvartkrut
KSVkontaktsprängverkan
Ltrolat
LYSlysladdning (lyslng)
MGRminranat
Nnitrolit
Ppentyl
Rröksyra (svaveltrioxid löst i klorsulfonsyra)
REAreatil
RSVriktad sprängverkan
SLUFAslutfasstyrd eller slutfaskorrigerad
STstålkulor (förfragmentering)
SUBsubstridsdelar
SUB, MINsubstridsdelar med minverkan (tryckvågsverkan)
SUB, RSVsubstridsdelar med riktad sprängverkan
Ttrotyl
TItitantetraklorid
Zhexotonal
Öövningsladdad
ÖVNGASövningsgas
00 minröktid
00 seklystid

NATO

12,7 mm spårljusammunition med röd färgmärkning enligt Natostandard. Vapnet är en kulspruta av typen M2 Browning.

Nato-standarden för färgmärkning kallas AOP-2, nedan redovisas färger enligt version C, AOP-2(C), som var gällande 2014.[1]

Kaliber mindre än 20 mm
MärkningTyp
  röd spets
spårljusprojektil
  svart spets
pansarbrytande projektil
  blå spets
brandprojektil
  silvrig spets
pansarbrandprojektil

Warszawapakten

Warszawapakten använde sig av Rysslands standard för färgmärkning av ammunition.[7]

MärkningTyp
grönspårljus
  svart och röd
pansarbrytande brandammunition
  röd
brandammunition
  violett
pansarbrytande brandammunition med spårljus
  violett och röd
pansarbrytande brandammunition med spårljus
  vit
mjuk stålkärneprojektil

Anmärkningar

  1. ^ Barlastad: full drivladdning, ej sprängladdad verkansdel.
  2. ^ [a b c d e f] Kammarpatron: svag drivladdning med en liten kula för övning på korthållsbana inomhus.[5]
  3. ^ [a b c d e f g h] Lös patron: projektil av bakelit/trä/plast, används med särskild anordning till exempel lösskjutningspipa.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f g h i] Ammunitionskatalog : Data och Bild / AMKAT DATA/BILD : 2014 (förrådsbeteckning: M7779-002095, förrådsbenämning: AMKAT DATA/BILD). Stockholm: Försvarets materielverk (FMV). 2014. sid. 9–32. https://hemvarnet.se/UserFiles/Nyheter/utbildningsgrupper/livgardesgruppen/filer/AMKAT_DATABILD_2014.pdf Arkiverad 17 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b c d e f g h] L. Thunberg, N Björkstrand (1948-09-30). ”Serie 2, A.”. Flygvapnets Eldvapenammunition 1948. Kungliga flygförvaltningen (KFF). sid. bild 4–6. Läst 16 april 2024 
  3. ^ [a b c d] AMREG A, Ammunitionsregister för armén, data och bilder. 1942 års upplaga. Läst 7 november 2022 
  4. ^ [a b c d e] Bestämmelser för indelning, benämning, märkning och målning av ammunition : 1952 års upplaga. Stockholm: Kungliga Arméförvaltningen (KAF). 1952. sid. 11 
  5. ^ SAOB - kammar-ammunition
  6. ^ [a b] Ammunitionskatalog : Data och bilder : Flygvapnet (förrådsbeteckning: M7779-002094, förrådsbenämning: AMKAT DATA/BILD FV). Försvarets materielverk (FMV). 1994. sid. 15 
  7. ^ ”Color-Coded Bullets Tips [Tables: Different Types and Their Uses”]. Forensicreader.com. https://forensicreader.com/color-coded-bullets-tables/. Läst 25 september 2023. 

Media som används på denna webbplats

12.7×99mm NATO(1).jpg
Författare/Upphovsman: Hk416c, Licens: CC BY-SA 4.0
Left to right:M2 Ball,M1 Tracer,M2 Armor Piercing,M17 Tracer,M8 Armor Piercing Incendiary,M20 Armor Piercing Incendiary Tracer,M1 Incendiary,M903 Saboted Light Armor Penetrator,M962 Saboted Light Armor Penetrator-Tracer,XM156 Spotter Tracer
Rounds (4815975202).jpg
Författare/Upphovsman: Irish Defence Forces from Ireland, Licens: CC BY 2.0
Rounds for the .5
6.5x55mm Swedish surplus ammunition, produced in 1976.JPG
Författare/Upphovsman: Arielnyc2006, Licens: CC0
Swedish Mauser stripper clip loaded with Swedish 6.5×55mm skarp patron m/94 prickskytte m/41 (live cartridge m/94 sniping m/41) ammunition loaded with a 9.1 grams (140 gr) spitzer bullet (D-projectile). Besides a pointed nose the m/41 D-projectile also had a boat tail. Originally developed for the m/41 sniper rifle, this new cartridge replaced the m/94 ammunition loaded with the M/94 projectile for general use. This surplus FMJ spitzer ammunition was produced in 1976 by Norma.
6.5×55mm Mauser-Swedish-05.jpg
(c) Jim Miles, CC BY-SA 4.0
6.5×55mm Mauser - 6.5mm Sk Ptr m/94 slprj m/41 (tracer projectile marked with a white tip)