Färgkulla

Färgkulla
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteKullasläktet
Anthemis
ArtFärgkulla
A. tinctoria
Vetenskapligt namn
§ Anthemis tinctoria
AuktorL., 1753
* 1. Växtens övre del * 2. Stjälkblad * 3. Korg i längdsnitt. Förstoring × 1,5 * 4. Fjäll från blomfästet. Förstoring × 5 * 5. Frukt. Förstoring × 3

  • 1. Växtens övre del
  • 2. Stjälkblad
  • 3. Korg i längdsnitt. Förstoring × 1,5
  • 4. Fjäll från blomfästet. Förstoring × 5
  • 5. Frukt. Förstoring × 3

Färgkulla (Anthemis tinctoria) är en flerårig ört i familjen korgblommiga växter.

Beskrivning

20 - 30 cm hög, blommorna 2,5 - 4,5 cm diameter. 4 ståndare och 2 vid basen sammanväxta pistiller. Blomningstid juni - september.

Namnet, både det svenska och det vetenskapliga, kommer av växtens användning vid växtfärgning. Betat med alunvatten färgas ylle och silke gult.

Europa norr om Pyrenéerna, i Asien mellan Svarta havet och Kaspiska havet samt från Östeuropa ett stycke in i Ryssland med en spets fram till Uralbergen.

Södra och mellersta Sverige. Södra Norge och södra Finland.

Utbredningskartor

Ej ursprunglig i Nordamerika

Torr ängsmark, grusmark, steniga slänter, järnvägsbankar.

Synonymer

subsp. tinctoria

Anthemis debilis Fed.
Cota tinctoria (L.) J.Gay ex Guss.
Chamaemelum tinctorium (L.) All.
Matricaria tinctoria (L.) Baill.

var. australis R.Fern.

  • Anthemis tinctoria var. australis (R.Fern.) Govaerts
NamnTrakt Referens Kommentar

GullblomaEstland (Nuckö)[1]Förväxla ej med gulleblomor = gullkrage, Chrysanthemum segetum.
Gullkrage
Färgkulla
LetblomsterSödermanland, Uppland[2]Det finns många dialektala ord med ordledet let, både som prefix och som suffix. Alla har med färg i någon form att göra

Ett annat namn på växten är oxöga.[3]

Referenser

  1. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 221 [1]
  2. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 406 [2]
  3. ^ Svenska Akademiens ordbok: oxöga

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Anthemis April 2009-1.jpg
Författare/Upphovsman: Alvesgaspar, Licens: CC BY-SA 3.0
Flower and bud of yellow chamomile (Anthemis tinctoria).
Yellow chamomile June 2007-1.jpg
(c) I, Alvesgaspar, CC BY 2.5
Yellow chamomile (Anthemis tinctoria)
Glebionis segetum2.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0