Färgkulla

Färgkulla
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteKullasläktet
Anthemis
ArtFärgkulla
A. tinctoria
Vetenskapligt namn
§ Anthemis tinctoria
AuktorL., 1753
* 1. Växtens övre del * 2. Stjälkblad * 3. Korg i längdsnitt. Förstoring × 1,5 * 4. Fjäll från blomfästet. Förstoring × 5 * 5. Frukt. Förstoring × 3

  • 1. Växtens övre del
  • 2. Stjälkblad
  • 3. Korg i längdsnitt. Förstoring × 1,5
  • 4. Fjäll från blomfästet. Förstoring × 5
  • 5. Frukt. Förstoring × 3

Färgkulla (Anthemis tinctoria) är en flerårig ört i familjen korgblommiga växter.

Beskrivning

20 - 30 cm hög, blommorna 2,5 - 4,5 cm diameter. 4 ståndare och 2 vid basen sammanväxta pistiller. Blomningstid juni - september.

Namnet, både det svenska och det vetenskapliga, kommer av växtens användning vid växtfärgning. Betat med alunvatten färgas ylle och silke gult.

Habitat

Europa norr om Pyrenéerna, i Asien mellan Svarta havet och Kaspiska havet samt från Östeuropa ett stycke in i Ryssland med en spets fram till Uralbergen.

Södra och mellersta Sverige. Södra Norge och södra Finland.

Utbredningskartor

Ej ursprunglig i Nordamerika

Biotop

Torr ängsmark, grusmark, steniga slänter, järnvägsbankar.

Synonymer

subsp. tinctoria

Anthemis debilis Fed.
Cota tinctoria (L.) J.Gay ex Guss.
Chamaemelum tinctorium (L.) All.
Matricaria tinctoria (L.) Baill.

var. australis R.Fern.

  • Anthemis tinctoria var. australis (R.Fern.) Govaerts

Bygdemål

NamnTrakt Referens Kommentar

GullblomaEstland (Nuckö)[1]Förväxla ej med gulleblomor = gullkrage, Chrysanthemum segetum.
Gullkrage
Färgkulla
LetblomsterSödermanland, Uppland[2]Det finns många dialektala ord med ordledet let, både som prefix och som suffix. Alla har med färg i någon form att göra

Ett annat namn på växten är oxöga.[3]

Referenser

  1. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 221 [1]
  2. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 406 [2]
  3. ^ Svenska Akademiens ordbok: oxöga

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Anthemis April 2009-1.jpg
Författare/Upphovsman: Alvesgaspar, Licens: CC BY-SA 3.0
Flower and bud of yellow chamomile (Anthemis tinctoria).
Yellow chamomile June 2007-1.jpg
(c) I, Alvesgaspar, CC BY 2.5
Yellow chamomile (Anthemis tinctoria)
Glebionis segetum2.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0