Färgkod

Denna artikel behandlar hur färg används som kod för någonting. Koder som anger själva färgen behandlas i artikeln Färgsystem.

Färgkoder kan användas på många olika sätt. Det är i grunden fråga om klassificering av något. Man kan skilja mellan tre olika huvudgrupper:

Klassificering av någon egenskap, attribut
Indelning efter värde, variabel
Märkning för att visa funktion

Hur dessa märkningar anbringas på komponenterna i form av olika antal prickar och breda eller smala ringar etc och tolkningen av detta är en hel vetenskap.

Elektriska komponenter

Tabellen nedan visar internationell färgstandard för att indikera siffervärden. Serien går från svart till vitt via spektralfärger i samma ordning som i regnbågen. De två följande kolumnerna anger förkortad kod för beskrivning av färgen i text, till exempel på monokroma ritningar. Om toleransmärkning saknas avses 20 %.

#	Färg	Svenska	Engelska	Tolerans (%)	Kommentar	Minnesramsa för att komma ihåg lättare	Bilder till minnesramsa
0	Svart	SV	BK			Svarta troll är noll.	Noll troll Brunbjörn Röda läppar Tre apelsiner Gult hus Gröna fingrar Blås-sextett VIOLETT Grå råtta Vit katt
1	Brun	BR	BR			En brun björn.
2	Röd	RÖ	RD			Två röda läppar.
3	Orange	OR	OR			Tre orange apelsiner.
4	Gul	GU	YE			Det gula huset har fyra hörn.
5	Grön	GN	GN			Fem gröna fingrar.
6	Blå	BL	BU			Blås-sextett.
7	Violett	VL	VL			Violett har sju bokstäver.
8	Grå	GÅ	GY			Grå råtta rimmar på åtta.
9	Vit	VT	WT			Vita katter har nio liv.
	Silver			10	(Om använt som fjärde band)
0,1	Silver				(Om använt som tredje band)
	Guld			5	(Om använt som fjärde band)
0,01	Guld				(Om använt som tredje band)
	Skär			Högprecision (≤ 2 %)

Det finns flera metoder att uttrycka en komponents värde med fler än en siffra:

Vid ett äldre system anger komponentens grundfärg den första siffran, färg runt om komponentens ena ände den andra siffran, och slutligen en färgprick nära komponentens mitt det antal nollor, som ska fogas till de två första siffrorna. Exempel: Ett motstånd med grundfärg gul, bandfärg violett, prickfärg orange har värdet 47 000 ohm = 47 kiloohm. Om motståndet är helt brunt utan att andra färger syns, ska det tolkas som brunt band och brun prick på brun grundfärg, d.v.s. 110 Ω.

Vid ett nyare system har grundfärgen ingen betydelse, men det finns 3 eller flera band asymmetriskt anbringade på komponenten. Med bandänden till vänster avläses siffrorna från vänster till höger. Exempel: Om färgerna på ett motstånd är från vänster röd, röd, gul ska detta tolkas som 220 000 Ω = 220 kΩ. För kondensatorer underförstås alltid att avläst värde avser pikofarad, d.v.s. 10^–12 farad. Om ett fjärde band är silver eller guld avser det procentuell tolerans. Om fjärde bandet är något annat än silver eller guld är det fråga om en komponent med snävare angivet värde, där de 3 första banden anger värdets 3 första siffror, och det fjärde bandet antalet nollor, som ska fogas till de tre första. Exempel: Färgerna på ett motstånd är från vänster brun, röd, violett, orange; värdet är 127 kΩ.

Ovanstående ska ses om exempel. Det finns ett flertal andra varianter med en mängd prickar på rad i en viss ordning. Tolkning av detta är en hel vetenskap, och för detta hänvisas till special-litteratur.

På antika komponenter (äldre än början på 1900-talet) kan det förekomma ett H, som ska tolkas som hundra och ett T, som ska tolkas som tusen.

Funktion

För färgen på ledningsparter i kablar som ska anslutas till någon form av anslutningslist eller till stift i ett mångpoligt kontaktdon eller dylikt gäller att svart ledare ansluts till kontaktpunkt (stift, hylsa etc) nr 0, brun till kontaktpunkt 1, röd till kontaktpunkt 2 etc.
När antalet kontaktpunkter är större än 9 tar man en ledning med en viss grundfärg och förser den med en längsgående rand i avvikande färg. Numreringen blir på följande sätt:

Grundfärg brun		Grundfärg röd
Tilläggsfärg	Sifferbetydelse	Tilläggsfärg	Sifferbetydelse
–	–	Brun	21
Röd	12	–	–
Orange	13	Orange	23
Gul	14	Gul	24
Grön	15	Grön	25
Blå	16	Blå	26
Violett	17	Violett	27
Grå	18	Grå	28
Vit	19	Vit	29
O.s.v..

För L M Ericsson-produkter betyder "zebra-randig" ledning röd–vit–röd–vit… + (plus) och blå–vit–blå–vit… — (minus).

För rörbestyckade apparater betyder de olika färgerna detta:

Svart	Jord, skärm, apparatstomme
Brun	Glödström
Röd	Anod (+)
Orange	Skärmgaller (+)
Gul
Grön	Styrgaller
Blå
Violett	Negativ spänningsmatning
Grå	Växelströmsmatning
Vit	Styrledning, t e till relä

För transistorbestyckade apparater gäller motsvarande i tillämpliga delar, d.v.s. transistorns bas motsvarar rörets styrgaller o.s.v..

Färgkoder på kablar i lågspänningsanläggningar

Standard för färgkoder på kablar i lågspänningsanläggningar (exempelvis elinstallationer 230V i hemmet) är:

Färg	Beskrivning
Röd	Gammal jordstandard, men kan även vara tändtråd i installationer före 1970-talet och bör undvikas.^[1]^[2]
Grön/Gul	Får inte vara något annat än skyddsjord.^[1]^[2]
Grön/Gul med blå tejp	PEN-ledare (kombinerad nolla och jord).^[2]
Blå	Nolla ska vara blå^[2], eller nummermärkt med blå markering i båda ändar.^{[källa behövs]} Tändtråd tillåts vara blå i utanpåliggande installationer mellan kopplingsdosa och omkopplare om ingen nolla behövs.^[1]
Brun	I första hand fas ett.^[2] Kan dock vara tändtråd i installationer gjorda 1970-2002.^[1]
Svart	I första hand tändtråd^{[källa behövs]} eller fas två.^[2] Kan dock vara nolla i installationer gjorda före 1970.^[1]
Gul	Tändtråd.^{[källa behövs]} Får ej användas då den kan förväxlas med grön/gul.^[1]^[a]
Vit	Tändtråd, men även fas i installationer före 1970-talet.^[1] Kan vara nolla i äldre installationer.^{[källa behövs]}
Orange	Tändtråd.^[1] I skåp används orange för extern spänning som inte bryts av skåpets huvudbrytare.^{[källa behövs]} Undvik orange som tändtråd inne i skåp t.ex. från intervallur ("timers").^{[källa behövs]}
Violett	Tändtråd.^{[källa behövs]}
Grå	Tändtråd^[1] eller fas tre.^[2]
Grön	Tändtråd.^{[källa behövs]} Får ej användas då den kan förväxlas med grön/gul.^[1]^[a]

Årsmärke vid bilbesiktning

Gul	Grön	Röd	Blå	Lila
1974	1975	1976^[b]	1977	1978
1979	1980	1981	1982
1983	1984	1985	1986
1987	1988	1989	1990
1991	1992	1993	1994
1995	1996	1997	1998
1999	2000	2001	2002
2003	2004	2005	2006
2007	2008	2009	2010

Från 2011 och senare används ej längre årsmärken med färgkod.

Färgkoder för återvinning

Olika kodsystem är i bruk, det här verkar vara det vanligaste för hushållsavfall, kompletterat med Förpacknings & Tidningsinsamlingens system, som enbart inriktar sig på en del avfallstyper. Även kompletterat med San Sacs system.

Färg	Avfall	Förpacknings & Tidningsinsamlingen	San Sac
Blå	Papper	Pappersförpackningar, tidningar	Tidningar, papper, wellpapp
Grå	Metall	Metallförpackningar	Metall/skrot
Vit	Plast	Glas, ofärgat	Textilier, grovsopor, deponi
Grön	Glas	Glas, färgat	Glas
Gul	Textil
Orange	Brandfarligt	Plastförpackningar	Brännbart, trä, plast
Röd	Miljöfarligt		Farligt avfall, batterier
Brun	Komposterbart		Matavfall, trädgårdsavfall
Lila			Ljuskällor, vitvaror, elektronik

Färgkoder för säkringar

Diazedsäkringar

Storlekar:

4 A gänga I
6 A … 25 A gänga II
35 A och 50 A gänga III, vanligen som servissäkringar

Färg	Strömstyrka
Skär	2 A	Kan förekomma även i gänga II
Brun	4 A	Föråldrat. Förr vanligt i 220 V-anläggningar
Grön	6 A
Röd	10 A
Svart	13 A	Ny från 2008. Passar i 10 A bottenkontakt
Grå	16 A	Förr 15 A
Blå	20 A
Gul	25 A
Svart	32, 35 och 40 A
Vit	50 A
Kopparfärgad	63 A

Fordonssäkringar

Bilsäkringar av knivtyp.

Porslinssäkringar.

Knivtyp

Dessa förekommer i tre storlekar; den största i äldre fordon. I nyare fordon någon av de mindre typerna. Ett krav för denna typ av säkring är att det ofrånkomliga spänningsfallet ska vara så lågt som möjligt.

Säkringarna sitter ganska hårt fast i sina hållare och tätt tillsammans, varför det är svårt att med fingrarna dra ut dem. Ett litet hjälpverktyg för bekväm utdragning finns ofta inlagt i säkringslådan.

Färg	Strömstyrka
Svart	1 A
Grå	2 A
Violett	3 A
Rosa	4 A
Ljusbrun (beige) eller orange	5 A
Mörkbrun	7,5 A
Röd	10 A
Blå	15 A
Gul	20 A
Vit eller ofärgad (transparent)	25 A
Grön	30 A
Orange	40 A
Röd	50 A
Blå	60 A

Porslinssäkringar

I veteranfordon förekommer cylindriska porslinssäkringar med koniska metallhylsor på ändarna. En säkringstråd utanpå porslinet förenar ändhylsorna. Säkringens värde (amperetalet) anges med en upphöjd siffra i porslinet. Det vanligaste värdet är 8 A. Denna säkringstyp saknar standardiserad färgkod.

Hårdmetall

Färgkoder för märkning av verktyg.^[3] ^[4]

Färg	Ståltyp	Användningsområde

Grå	F1	Särskilt slitstark och värmebeständig för finbearbetning av stål med höga skärhastigheter
Svart	S1	Mycket slitstark för fin- och grovbearbetning av stål
Vit	S2	Slitstarkt och segt för fin- och grovbearbetning av stål
Röd	S3	För bearbetning av mjukt stål
Grön	S4	Mycket seg och slitstark för bearbetning av stål. Segare men mindre slitstark än S2
Orange	S5	Utomordentligt seg för bearbetning av stål med mycket stora spånareor, låga skärhastigheter och ogynnsamma arbetsbetingelser
Grön-grå-grön	SU41 (Tidigare benämning S41)	För bearbetning av stål och gjutjärn med finfördelade slitande beståndsdelar, rostfritt stål
Röd-blå-röd	SU4	Som SU41, men segare
Blå	G1	Segare men mindre slitstark än H1 för grovbearbetning av gjutjärn, koppar, aluminium m m
Brun	G2	Mycket seg för bearbetning av trä och träskivor. Även lämpligt för slagverktyg såsom bergborrar och verktyg för stenbearbetning
Brun-vit-brun	G3	Mycket seg för icke skärande bearbetning såsom stansning, stukning, pressning. Spånskärande för mjukt trä Även lämpligt för slagverktyg såsom bergborrar och verktyg för stenbearbetning.
Gul	H1	Mycket slitstarkt och segt för fin- och grovbearbetning av gjutjärn, kopparlegeringar, aluminium, aluminiumlegeringar, glas, porslin, sten, pressmassor
Gul–svart–gul	H2	Mera slitstarkt men mindre segt än H1. För bearbetning av synnerligen hårt slitande pressmassor. För finsvarvning och arborrning av hårt gjutjärn samt högt kisellegerat aluminium
Grön–gul–grön	H3	För bearbetning av mycket hårt gjutjärn

Färgkoder för ostar

De flesta svenska osttillverkarna har samma färg på etiketterna för de vanligaste ostarna.

Ost	Färg	Tillverkare
Präst	Svart	Arla, Falbygdens Ost, Falköpings Mejeri, Ica, Kvibille, Norins, Norrmejerier, Skånemejerier, Wernerssons
Grevé	Blå	Arla, Falbygdens Ost, Ica, Kvibille, Norins, Norrmejerier, Skånemejerier, Wernerssons
Herrgård	Grön	Arla, Falbygdens Ost, Ica, Norins, Norrmejerier, Skånemejerier, Wernerssons
Gouda	Röd	Arla, Ica, Skånemejerier, Wernerssons
Hushållsost	Röd	Arla, Ica, Wernerssons
Svecia	Orange	Arla, Falbygdens Ost, Norins

Se även

Anmärkningar

^ [a b] Gult och grönt är fortfarande tillåtet i klenspänningsinstallationer, men tillgången på sådan tråd i areor grövre än ca 1 mm² är numera synnerligen begränsad; tillverkningen har i stort sett upphört.^{[källa behövs]}
^ 1976 användes orange istället.

Referenser

Noter

^ [a b c d e f g h i j] ”Belysningsinstallationer - Starkström Kjell”. Kjell & Companys webbplats. Kjell & Company. 6 oktober 2014. https://www.kjell.com/se/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/starkstrom/belysningsinstallationer. Läst 22 juli 2017.
^ [a b c d e f g] ”Elen i hemmet - Starkström Kjell”. Kjell & Companys webbplats. Kjell & Company. 29 augusti 2016. https://www.kjell.com/se/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/starkstrom/elen-i-hemmet. Läst 22 juli 2017.
^ Sandvikens jernverks aktiebolag: Svarvstål, plattor, katalog Sv-543, Esselte AB, Stockholm 1953, sida 4
^ SECO -information Fagersta Bruks AB

[gul&grön-3] [a b] Gult och grönt är fortfarande tillåtet i klenspänningsinstallationer, men tillgången på sådan tråd i areor grövre än ca 1 mm² är numera synnerligen begränsad; tillverkningen har i stort sett upphört.^{[källa behövs]}

[4] 1976 användes orange istället.

[belysningsinstallationer-kjell-1] [a b c d e f g h i j] ”Belysningsinstallationer - Starkström Kjell”. Kjell & Companys webbplats. Kjell & Company. 6 oktober 2014. https://www.kjell.com/se/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/starkstrom/belysningsinstallationer. Läst 22 juli 2017.

[elen_i_hemmet-kjell-2] [a b c d e f g] ”Elen i hemmet - Starkström Kjell”. Kjell & Companys webbplats. Kjell & Company. 29 augusti 2016. https://www.kjell.com/se/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/starkstrom/elen-i-hemmet. Läst 22 juli 2017.

[5] Sandvikens jernverks aktiebolag: Svarvstål, plattor, katalog Sv-543, Esselte AB, Stockholm 1953, sida 4

[6] SECO -information Fagersta Bruks AB

[1]

[2]

[a]

[b]

[3]

[4]

Navigation

Navigering

Temaportaler