Färgelanda kommun

	Färgelanda kommun; Kommun
	Färgelanda kyrka
Slogan	Framtidsanda i Färgelanda
	(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5; Färgelanda kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Dalsland
Län	Västra Götalands län (1998–); Älvsborgs län (–1997)
Centralort	Färgelanda
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	6 432 (2024-03-31)
Areal	618,33 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	588,96 kvadratkilometer
- därav vatten	29,37 kvadratkilometer
Bef.täthet	10,92 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	58°34′00″N 11°59′00″Ö / 58.566666666667°N 11.983333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Vänersborgs domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1421
Anställda	575 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1439 (1998–); 1507 (–1997)
GeoNames	2715350
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Färgelanda kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Färgelanda.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Färgelanda, Högsäter, Järbo, Lerdal, Råggärd, Rännelanda, Torp och Ödeborg. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området tre så kallade storkommuner: Högsäter (av Högsäter, Järbo, Lerdal, Råggärd och Rännelanda), Färgelanda (oförändrad) och Ödeborg (av Torp, Valbo-Ryr och Ödeborg).

1967 upplöstes och delades Ödeborgs landskommun och Torps och Ödeborgs församlingar införlivades med Färgelanda landskommun medan Valbo-Ryrs församling fördes till Munkedals landskommun. 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Färgelanda landskommun ombildades till Färgelanda kommun. 1974 införlivades Högsäters kommun och kommunen fick därmed sin nuvarande omfattning.^[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Vänersborgs tingsrätts domsaga.^[6]

Geografi

Kommunen är belägen i sydvästra delen av landskapet Dalsland och gränsar i norr till Dals-Eds kommun och Bengtsfors kommun, i öster till Melleruds kommun och Vänersborgs kommun, alla i före detta Älvsborgs län. I söder gränsar kommunen till Uddevalla kommun och i väster till Munkedals kommun, båda i före detta Göteborgs och Bohus län.

Topografi och hydrografi

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[7]

Färgelanda kommun

Hela riket

Bebyggelse (3,6 %)

Skog (67,1 %)

Öppen myrmark (4,0 %)

Jordbruksmark (17,9 %)

Övrig mark (7,5 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Färgelanda församling, Högsäters församling, Järbo-Råggärds församling och Rännelanda-Lerdals församling.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[8]:

Tätorter

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Färgelanda kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Färgelanda	&&&&&&&&&&&01986.&&&&&01 986
2	Högsäter	&&&&&&&&&&&&0715.&&&&&0715
3	Ödeborg	&&&&&&&&&&&&0589.&&&&&0589
4	Stigen	&&&&&&&&&&&&0463.&&&&&0463

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Styre

Kommunen styrs sedan valet 2014 av Socialdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet. Efter valresultatet var det ett minoritetsstyre, men då två av Sverigedemokraternas mandat blev obesatta så fick styret en majoritet av mandaten i kommunfullmäktige.^[9]^[10]

År	Partier
1994-1998^[10]	S	M	FP	KD
1998-2002^[10]	S	C	FP	KD
2002-2006^[10]	S	FP	KD
2006-2009^[10]	C	M	FP	KD
2009-2010^[11]	Ingen
2010-2014^[10]	C	M	KD
2014-^[10]	S	L	V

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Kerstin Fredriksson
Vice ordförande	C	Thor-Björn Jakobsson

Mandatfördelning 1970–2022

Antalet mandat i kommunfullmäktige var 30 i valet 1970 och 35 från valet 1973 till och med valet 2010. Från valet 2014 minskades antalet mandat till 31. Inget parti har någonsin haft egen majoritet i Färgelanda kommunfullmäktige. Största parti är Socialdemokraterna från och med valet 1985 samt i valet 1970. Centerpartiet var största parti i valen 1973-1982. Näst största parti var Centerpartiet i valen 1970 och från och med valet 1985 medan Socialdemokraterna var näst största parti i valen 1973-1982. I valen 1970 till och med 2010 fick de borgerliga partierna sammanlagt mer än hälften av rösterna.

Sju av åtta av Sveriges riksdagspartier finns representerade i fullmäktige. Miljöpartiet fanns representerade i fullmäktige efter valen 1985, 1988 och 2010 men har saknat representation sen dess. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet/Liberalerna och Moderaterna har haft mandat i fullmäktige sedan 1970, Kristdemokraterna sitter i fullmäktige sedan valet 1991 och Vänsterpartiet fick sina första mandat i valet 1998.

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

14

10

2

4

14

10

2

4

30

90,0

29

1973

11

2

16

2

4

11

2

16

2

4

35

90,2

30

5

1976

12

17

2

4

12

17

2

4

35

91,2

29

6

1979

13

15

2

5

13

15

2

5

35

90,8

29

6

1982

13

14

2

6

13

14

2

6

35

90,9

29

6

1985

13

1

12

3

6

13

12

3

6

35

88,5

28

7

1988

13

3

12

3

4

13

3

12

3

4

35

84,9

25

10

1991

12

10

5

2

6

12

10

5

2

6

35

84,7

24

11

1994

15

12

3

1

4

15

12

3

4

35

85,5

21

14

1998

3

12

11

3

12

11

3

35

79,55

18

17

2002

2

13

8

4

2

6

2

13

8

4

2

6

35

77,57

22

13

2006

2

12

1

10

4

2

4

2

12

10

4

2

4

35

78,09

22

13

2010

2

10

1

2

8

2

3

7

2

10

2

8

2

3

7

35

80,69

22

13

2014

1

11

5

7

2

3

11

5

7

2

3

31

82,45

17

12

2018

1

8

7

10

2

3

8

7

10

2

3

31

84,30

17

14

2022

8

11

6

2

1

3

8

11

6

2

3

31

82,47

18

13

Övriga 1973 var Glesbygdens väl
I valet 1973 valdes en person in för både Centerpartiet och Glesbygdens väl. Det mandat som därmed blev ledigt gick till Socialdemokraterna som stod i tur att få ett mandat och fick därmed 12 mandat, medan Centerpartiet fick 15,5 mandat och Glesbygdens väl fick 1,5 mandat eftersom dessa delade på ett mandat. Som en följd av detta ändrades vallagen så att ingen person härefter kan bli invald för mer än ett parti.
I valet 2014 blev 2 SD-mandat obesatta. Under mandatperioden blev dessutom ett till SD-mandat och ett KD-mandat obesatta.

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav sex tillhör Socialdemokraterna, tre tillhör Centerpartiet, två tillhör Moderaterna medan Liberalerna och Sverigedemokraterna har 1 ledamot vardera.^[12]

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Ulla Börjesson
Förste vice ordförande	L	Kenneth Carlsson
Andre vice ordförande	C	Tobias Bernhardsson

Lista över kommunstyrelsens ordförande

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Ann-Marie Jacobsson	2006	maj 2009	Centerpartiet^[13]
Vakant	maj 2009	2010	Vakant^[11]
Peter Johansson	2010	2014	Kristdemokraterna^[14]
Ulla Börjesson	2014	2018	Socialdemokraterna

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Myndighetsnämnden	S	Lillian Borg Hansen	C	GullBritt Johansson

Expressen.se

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Färgelanda kommun domineras till stor del av jordbruksbygd, men har även en betydande industriell närvaro. Jordbruk och industri står för 11 respektive 25 procent av arbetstillfällena i kommunen. Småföretag präglar näringslivet, där plastindustrin utmärker sig som den största branschen. Plastindustrin producerar plastdetaljer för bilindustrin.^[15]

Infrastruktur

Transporter

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 172 varifrån länsväg 173 tar av åt öster i Färgelanda. Västtrafik har busstrafik längs dessa vägar. Järnväg finns sedan 1960-talet inte i kommunen.

Befolkning

Befolkningsutveckling

Kommunen har 6 432 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 258:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Färgelanda kommun 1970–2020^[16]

År			Folkmängd
1970			6 285
1975			6 903
1980			7 373
1985			7 411
1990			7 580
1995			7 420
2000			7 020
2005			6 824
2010			6 654
2015			6 495
2020			6 658

Kultur

Kommunvapen

Blasonering: I silver en svart fyrkantsharv med dragring i övre vänstra och nedre högra hörnet.

När kommunen var färdigbildad övertog man Valbo härads vapen, som 1968 hade fastställts av Kungl. Maj:t. Det registrerades för kommunen i PRV 1980. Vapenbilden kommer från ett härads sigill.

Se även

Naturreservat i Färgelanda kommun
Lista över fornlämningar i Färgelanda kommun
Personer med anknytning till Färgelanda kommun

Källor

^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Minoritetsstyre klart i Färgelanda”. Bohusläningen. 2 oktober 2014. http://www.bohuslaningen.se/nyheter/minoritetsstyre-klart-i-f%C3%A4rgelanda-1.2070538. Läst 13 september 2018.
^ [a b c d e f g] ”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Sveriges Kommuner och Landsting. Arkiverad från originalet den 20 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160120044609/http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 13 september 2018.
^ [a b] ”Färgelanda utan styrning”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=3953803. Läst 13 september 2018.
^ ”Ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen 2014-2018”. Färgelanda kommun. https://www.fargelanda.se/kommun-och-politik/politik-och-paverkan/kommunstyrelsen/fortroendevalda/. Läst 13 september 2018.
^ ”Jacobsson tackar för sig”. Bohusläningen. 13 maj 2009. http://www.bohuslaningen.se/nyheter/dalsland/jacobsson-tackar-f%C3%B6r-sig-1.2627344. Läst 13 september 2018.
^ ”KD-politiker blev nytt kommunalråd”. Bohusläningen. 4 november 2010. http://www.bohuslaningen.se/nyheter/dalsland/kd-politiker-blev-nytt-kommunalr%C3%A5d-1.2551024. Läst 13 september 2018.
^ ”Färgelanda - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%A4rgelanda. Läst 10 maj 2024.
^ ”SCB - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968–2020”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Färgelanda kommun.
Bilder & media
Färgelanda kommun

[78f5db9c6f4fca570680c2b4bdbb5fa300667d3c-1] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[8] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[9] ”Minoritetsstyre klart i Färgelanda”. Bohusläningen. 2 oktober 2014. http://www.bohuslaningen.se/nyheter/minoritetsstyre-klart-i-f%C3%A4rgelanda-1.2070538. Läst 13 september 2018.

[SKLval-10] [a b c d e f g] ”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Sveriges Kommuner och Landsting. Arkiverad från originalet den 20 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160120044609/http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 13 september 2018.

[Ingetstyre-11] [a b] ”Färgelanda utan styrning”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=3953803. Läst 13 september 2018.

[12] ”Ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen 2014-2018”. Färgelanda kommun. https://www.fargelanda.se/kommun-och-politik/politik-och-paverkan/kommunstyrelsen/fortroendevalda/. Läst 13 september 2018.

[13] ”Jacobsson tackar för sig”. Bohusläningen. 13 maj 2009. http://www.bohuslaningen.se/nyheter/dalsland/jacobsson-tackar-f%C3%B6r-sig-1.2627344. Läst 13 september 2018.

[14] ”KD-politiker blev nytt kommunalråd”. Bohusläningen. 4 november 2010. http://www.bohuslaningen.se/nyheter/dalsland/kd-politiker-blev-nytt-kommunalr%C3%A5d-1.2551024. Läst 13 september 2018.

[15] ”Färgelanda - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%A4rgelanda. Läst 10 maj 2024.

[16] ”SCB - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968–2020”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

Navigation

Navigering

Temaportaler

Färgelanda kommun

Innehåll

Administrativ historik

Geografi

Topografi och hydrografi

Administrativ indelning

Tätorter

Styre och politik

Styre

Kommunfullmäktige

Presidium

Mandatfördelning 1970–2022

Nämnder

Kommunstyrelse

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Övriga nämnder

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Infrastruktur

Transporter

Befolkning

Befolkningsutveckling

Kultur

Kommunvapen

Se även

Källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Befolkning, areal
Färgelanda kommun Kommun
Färgelanda kyrka
Slogan	Framtidsanda i Färgelanda
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Färgelanda kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Dalsland
Län	Västra Götalands län (1998–) Älvsborgs län (–1997)
Centralort	Färgelanda
Inrättad	1 januari 1971
Folkmängd	6 432 (2024-03-31)^[1]
Areal	618,33 kvadratkilometer (2019-01-01)^[2]
- därav land	588,96 kvadratkilometer^[2]
- därav vatten	29,37 kvadratkilometer^[2]
Bef.täthet	10,92 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	58°34′00″N 11°59′00″Ö / 58.566666666667°N 11.983333333333°Ö / 58.566666666667; 11.983333333333
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Vänersborgs domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1421^[3]
Anställda	575 (2019-11)^[4]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1439 (1998–) 1507 (–1997)
GeoNames	2715350
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata