Fältflygare

Nyexaminerade fältflygare från Krigsflygskolan i Ljungbyhed i juli 1957

Fältflygare (militärförkortning: ff)[a] är en tidigare benämning på en svensk militär flygförare.

Fältflygare användes som yrkestitel 1914-1926 för flygförare vid Fälttelegrafkårens flygkompanier inom Armén, men föll bort i och med tillkomsten av Flygvapnet 1926.[1]

Begreppet fältflygare återinfördes 1950 inom flygvapnet som beteckning för den 1946-1982 existerande personalkategorin "flygförare kategori E" (kontraktsanställda stamflygförare med underbefäls och sergeants tjänsteställning).[2][3]

Fältflygarkåren inrättades 1946 för att inrätta yrkespilottjänster utöver officerare. Under andra världskriget hade flygförarna huvudsakligen varit reservofficerare och värnpliktiga. Yrkesgruppen kallades stamflygförare, och från 1950 fältflygare. Dessa hade en kontraktsperiod på ungefär sex år, och avsågs normalt därefter övergå i civil tjänst. De blev ofta trafikflygare och flygledare.

Långtidsanställning infördes på 1960-talet. Den sista kullen fältflygare utexaminerades 1982. År 1986 avslutades de sista kontrakten, varefter fältflygarkåren officiellt avskaffades.

Den siste tidigare fältflygaren, som var kvar i aktiv flygtjänst med stridsflygplan, var Micael Nilsson. Denne började sin tvååriga fältflygarutbildning den 2 oktober 1978 på Krigsflygskolan i Ljungbyhed och slutade 35 år senare som flygförare den 1 juli 2016 som flyginstruktör på JAS 39 Gripen på Skaraborgs flygflottilj i Såtenäs. År 2012 fanns sammanlagt tolv fältflygare i tjänst inom Flygvapnet varav endast Nilsson flög aktivt.[4]

Sammanlagt utbildades 1 849 fältflygare fram till 1982. Haverier med dödlig åtgång var vanliga under fältflygarkårens första decennier, och 205 fältflygare omkom i haverier.

Anmärkningar

  1. ^ FF står senare för flygförare.

Referenser

Noter

  1. ^ http://www.silvervingar.se/broderade_maerken.html Arkiverad 31 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. 2011-06-12
  2. ^ http://www.silvervingar.se/faltflygare.html Arkiverad 21 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine. 2011-06-12
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090225215055/http://www.silvervingar.se/Kungl%20Upplands%20Flygflottilj_Mustangen.html. Läst 25 februari 2009.  2011-06-12
  4. ^ [1]Micael Bydén på Flygvapenbloggen den 26 november 2012

Webbkällor

Litteratur

  • Göran Jacobsson: Fältflygare - från dröm till verklighet, Norlén & Slottne, Kristinehamn 2009, ISBN 9789185429769
  • Göran Jacobsson: Fältflygare – från dröm till verklighet!, del 2, Norlén & Slottne, Kristinehamn 2011, ISBN 978-91-86859-15-2

Media som används på denna webbplats

Course-first-second-and-third-of-the-graduated-airmen-from-Ljungbyhed-142361202716.jpg
Kursens etta, Begt-Olof Forsberg (i mitten), och trea, Jan Tore Kågeman (till höger) kommer båda från Kristinehamn. Tvåan, Lars Erik Olsson (till vänster) kommer från Danderyd norr om Stockholm.
25 nya fältflygare av tredje graden utexaminerades på fredagen från Krigsflygskolan på Ljungbyhed. De nya fältflygarna ryckte in den 15 augusti i fjol. Samtliga har avlagt realexamen. Som etta i kursen utgick Begt-Olof Forsberg, Kristinehamn. Tvåa blev Lars Erik Olsson, Danderyd, och trean Jan Tore Kågeman, Kristinehamn. Flygvapenchefen, generallöjtnant Axel Ljungdahl följde examensprovet i luften i ett reaskolplan av typen J 28 förd av flygeleven U. G. Rigby. Efter prov i luftnavigation, instruktionstjänst och flygning i samband med ubåtsövning fick de 25 fältflygarna sina gyllene vingar ur generalens hand.