Fältarbetsskolan
Fältarbetsskolan (FarbS) | |
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Vapen för Fältarbetsskolan tolkat efter dess blasonering. | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Fältarbetsskolan |
Datum | 1943– |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Armén |
Typ | Ingenjörtrupperna |
Roll | Fack- och funktionsskola |
Del av | Göta ingenjörregemente [a] |
Storlek | Truppslagsskola |
Högkvarter | Eksjö garnison |
Förläggningsort | Eksjö |
Färger | Svart |
Marsch | "Ikaros" (Rydberg) [b] |
Befälhavare | |
Skolchef | Sebastian Winther |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga | |
Truppslagstecken m/1960 |
Fältarbetsskolan (FarbS) är en truppslagsskola för ingenjörtrupperna inom svenska armén som verkat i olika former sedan 1943. Förbandsledningen är förlagd i Eksjö garnison i Eksjö.[2][3]
Historik
Redan den 5 augusti 1916 i Rommehed inleddes en försöksorganisation, och den 1 juli 1943 fick skolan en fast organisation under namnet Ingenjörtruppskolan. Den 8 september 1952 omorganiserades skolan och antog namnet Arméns fältarbetsskola. Den 1 juni 1981 införlivades Ingenjörtruppernas kadett- och aspirantskola (IngKAS) i Arméns fältarbetsskola.[2]
Inför försvarsutredning 1988 föreslog försvarskommittén att truppslagsinspektörerna med truppslagsavdelningar vid Arméstaben skulle sammanslås med arméns strids- och skjutskolor samt övriga truppslagsskolor, vilka bildade så kallade truppslagscentrum. Denna omstrukturering resulterade i att arméns skolor avvecklades som självständiga enheter, och att och de nyuppsatta truppslagscentren från den 1 juli 1991 övertog ansvaret över utbildningen vid skolorna.[4]
Den 30 juni 1991 upphörde skolan som självständigt förband. Arméns fältarbetsskola kom tillsammans med Arméstabens ingenjöravdelning (Ast/Ing) att uppgå den 1 juli 1991 i det nybildade Arméns fältarbetscentrum (FarbC).[2] Under 1992 kom även Arméns ammunitionsröjningsskola (AmröjS) och ingenjörsdelen ur Artilleri- och ingenjörofficershögskolan (AIHS) att tillföras till Arméns fältarbetscentrum (FarbC).
Genom försvarsbeslutet 1996 kom arméns samtliga truppslagscentra att avvecklas i och med den 31 december 1997. Detta ledde till att Arméns fältarbetscentrum avvecklades som enhet, och Arméns fältarbetsskola kom istället inordnas från den 1 januari 1998 som en del i Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC).[5][6] Skolan antog därmed namnet Fältarbetsskolan. Genom försvarsbeslutet 2000 överfördes Fältarbetsskolan den 1 juli 2000 till att bli en del i Göta ingenjörregemente (Ing 2).
Verksamhet
Fältarbetsskolan är ett så kallat försvarsmaktsgemensamt förband, och har bland annat i uppgift att utbilda yrkes - och reservofficerare samt blivande yrkesofficerare inom fältarbete. Skolan är samtidigt Försvarsmaktens kompetenscentrum för utveckling av fältarbetsfunktionen samt utvecklingen av organisation, materiel och metoder och även ansvarar för publikationer och läromedel.
Förläggningar och övningsplatser
Under de tidiga åren som försöksverksamhet pågick, var skolan förlagd i Rommehed (1916), Gävle (1917), Älvkarleö (1925).[3] När skolan fick en fast organisation förlades skolan till Valhallavägen 134 samt Jakobsgatan 30 i Stockholm. Åren 1945–1948 var skolan samlokaliserad med Göta ingenjörkår i Eksjö garnison. Den 19 april 1948 förlades skolan till Minnörvillan i Frösundavik, där skolan samlokaliserades med Svea ingenjörkår (Ing 1). Som en del i mälarkarusellen kom Svea ingenjörregemente (Ing 1) och Arméns fältarbetsskola (FältarbS) att omlokaliseras 1970 till Almnäs garnison utanför Södertälje. Den 19 april 1970, det vill säga samma datum som skolan flyttade till Frösundavik, flyttade skolan till Södertälje. I Södertälje blev skolan kvar fram till sommaren 1991, då den kom att överföras till Arméns fältarbetscentrum (FarbC) i Eksjö garnison.[2] Från årsskiftet 2002/2003 samlokaliserades skolan med Ing 2, efter att varit lokaliserade i lokaler på SWEDECs kasernområde.
Heraldik och traditioner
År 1961 antog skolan, då benämnd Arméns fältarbetsskola, "Ikaros" som förbandsmarsch. Marschen antogs genom en skolorder den 12 februari 1974, och fastställdes genom en arméorder den 26 april 1976. Åren 1991–1997 delades marschen med Arméns fältarbetscentrum, och 1998–2001 med Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum.[1]
Förbandschefer
Förbandschefen tituleras skolchef och har sedan 2000 tjänstegraden överstelöjtnant.
- 1943–1944: Olof Sundell
- 1944–1946: Nils Ekman
- 1946–1951: Axel Welin
- 1951–1953: Nils Rabe
- 1953–1959: Tore Rahmqvist
- 1959–1961: Sten Wåhlin
- 1961–1969: Sven Grape
- 1969–1977: Harald Sonesson
- 1977–1979: Hans Carlsson
- 1979–1982: Stig Nordenstam
- 1982–1991: Jan Petre
- 1991–1992: Jan-Gunnar Isberg
- 1992–1998: Thomas Ekelöf
- 1998–1999: Michael Isaksson
- 2000–2003: Lennart Blom
- 2003–2007: Bruno Claesson
- 2007–2012: Anders Nygren
- 2012–2015: Lars Nilsson
- 2015–2017: Thommy Gustafsson
- 2017–2021: Stefan Axelsson
- 2022–2023: Thommy Gustafsson
- 2024–20xx: Sebastian Winther
Namn, beteckning och förläggningsort
|
|
Se även
- Amröjskolan
- Arméns fältarbetscentrum
- Eksjö garnison
- Göta ingenjörregemente
- Militärregion Syd
- Svea ingenjörregemente
- Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum
Referenser
Anmärkningar
- ^ Åren 1943–1991 var skolan underställd Svea ingenjörregemente, åren 1991–1997 Arméns fältarbetscentrum, åren 1998–2000 Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum. Sedan 2000 är skolan underställd chefen för Göta ingenjörregemente.
- ^ Förbandsmarschen fastställde den 26 april 1976.[1]
Noter
- ^ [a b] Sandberg (2007), s. 64
- ^ [a b c d] Holmberg (1993), s. 55
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 58
- ^ ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 16 juli 2017.
- ^ Regeringen.se SOU 1997:112 Arkiverad 9 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 16 juli 2017
- ^ ”Regeringens proposition 1997/98:1D6”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-1998_GL031D6/html. Läst 16 juli 2017.
Tryckta källor
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
Externa länkar
|
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑
Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC BY 4.0
Truppslagstecken m/1960 för ingenjörtrupperna.
Tillverkat av metall och i metallfärg m/1960 guld. Ingenjörtrupperna har sitt ursprung i Fortifikationskåren, vilket bland annat framgår av att tecknet anbringas på ett svart underlag av tyg i form av en kragspegel. I tecknets mitt återfinnes fortifikationskårens emblem.
Under detta på ett upprättstående svärd två korslagda bilor. I princip samma modell som till uniform m/1939 men med något moderniserat utförande. Förekommer i två storlekar.
Det större på kragen, det mindre - utan tygunderlag - på axelklaffar till uniform m/1960 och m/1968 samt respektive skjortor för fast anställd personal som ej tillhör visst förband men personalkåren.Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman:
- Försvarets_krigsspelscentrum_vapen.svg: Lokal_Profil
- derivative work: Edaen (talk)
See about CoA blazoning: [Expand]
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.