Fäderneslandet (1783)
| |||
 Fäderneslandets galjonsfigur, skapad av bildhuggaren Johan Törnström 1785. Utställd på Marinmuseum i Karlskrona. | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Linjeskepp | ||
| Historik | |||
| Byggnadsvarv | Karlskrona örlogsvarv | ||
| Sjösatt | 31 mars 1783 | ||
| I tjänst | Gustav III:s ryska krig Finska kriget Sjätte koalitionskriget Fälttåget mot Norge | ||
| Öde | Slopat 1864 | ||
| Tekniska data | |||
| Längd | 49,6 meter | ||
| Bredd | 13,6 meter | ||
| Djupgående | 5,8 meter | ||
| Maximal hastighet | 8 knop | ||
| Besättning | 567 man | ||
| Bestyckning | 62 kanoner Segel | ||
Fäderneslandet (62 kanoner) var ett svenskt linjeskepp som byggdes 1783 efter ritningar av Fredrik Henrik af Chapman i Karlskrona. Namnet är detsamma som Gustav III:s valspråk.
Skeppsbygge
Fäderneslandet skapades av af Chapman vid Karlskrona örlogsvarv och byggdes som ett av fartygen i en serie av tio linjeskepp där Kronprins Gustaf Adolf var det första som sjösattes 1782[1]
Ansvarig för skeppsbygget var af Chapmans systerson skeppsbyggmästare Lars Nordenbjelke[2]. Köl och stävar restes 1782, fartyget beskrivs som tätförtimmrat med diagonalförbindning och förbultad med järn. Det sjösattes den 31 mars 1783, och undergick lättare reparation 1794 och en betydligt större 1820.[3] Till riksdagen 1834 sägs att Fäderneslandet genomgått reparationer och blivit förbyggt[4].
Galjonsfiguren som finns bevarad på Marinmuseum i Karlskrona är skuren av bildhuggaren Johan Törnström och färdigställdes 1785. Den visar Moder Svea. Bakom Svea syns ett lejon, som ingår i det svenska riksvapnet men som också är en symbol för styrka och makt. Figuren har detaljer inspirerade från antiken med korintisk hjälm, och hon är bepansrad under bringan samt bär svärd.[5]
Skeppets längd över allt var 49,6 meter[6] och det var 13,6 meter brett samt hade ett djupgående på 5,8 meter. Till toppen på stormasten var det 50 meter, och den totala segelytan uppgick till ca 2000 kvadratmeter vilket gav en marschfart om ca 8 knop.[7]
Bestyckning[7]
Fäderneslandet var bland andra bestyckad med följande pjäser, och bar totalt 62 stycken;
Tjänstegöringshistoria
Skeppet deltog i strider under Gustav III:s ryska krig 1788-1790 och deltog då i följande sjöslag och strider[8];
- Sjöslaget vid Hogland
- Slaget vid Ölands södra udde
- Sjöslaget vid Reval
- Sjöslaget vid Kronstadt
- Viborgska gatloppet
Fäderneslandet deltog även under Finska kriget 1808-1809 och då bland annat i anfallet i Jungfrusund. Efter detta krig deltog hon även i sjötågen under Sjätte koalitionskriget samt under Fälttåget mot Norge 1814. 1852 beskrivs Fäderneslandet som under befäl av kommendörkapten Adolf August Christian Meister och att de ligger förlagdt i inre krysset på Carlskrona redd. Det används för övning inom artilleri och handvapen för båtsmän inom artilleriet, samt även som kasern för båtsmän.[9]
Fäderneslandet blev slopat och utgick ur flottan 1864.
Befäl och besättning[7]
Skeppet hade en bemanning på 567 man, vilket ofta ökade i krigstid då man även tog med soldater. Fartygschefen var en överstelöjtnant, till sin hjälp hade denne två kaptener, två löjtnanter samt två underlöjtnanter. Underofficerarna utgjordes av en överstyrman med fem styrmän som svarade för navigationen samt en överskeppare med tre underskeppare och sex högbåtsmän som svarade för arbetet i rigg en och på däck. Fartygets artilleri sköttes av nio arklimästare och fyra konstaplar. Till dessa kom inventarietimmerman, profoss, skrivare, samt en skeppspräst.
Manskapet utgjordes av 70 volontärer inom främst artilleriet, och som förmän. Dessutom fanns ett 20-tal kofferdikarlar som var erfarna sjömän, som arbetade med riggen, fotas som förmän. Till detta fanns 250 båtsmän som var indelta sjömän, samt 30 skeppsgossar. Likaså ingick 110 soldater, 16 kockar samt hantverkare och 20 drängar. Det krävdes att cirka 25% av sjömännen var erfarna, för att kunna hantera och reparera skeppet i strid.
Fartygschefer
- Carl Wilhelm Kuylenstierna - 1788
- Carl Fredrik Eneskjöld - 1789
- Adolf August Christian Meister - 1852
Befälhavare över landtrupperna ombord
- Nils Georg Psilanderskjöld - 1788-1790[10]
Se även
Källor
- Gunnar Unger (1923). Illustrerad svensk sjökrigshistoria, omfattande tiden 1680–1814. Stockholm: Albert Bonniers Förlag
Referenser
- ^ ”Marinarkeologisk Tidskrift, 4-1997.”. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170809131441/https://www.abc.se/~pa/mas/974gustav.htm. Läst 15 oktober 2017.
- ^ adelsvapen.com
- ^ Tidsskrift i Sjöväsendet, 24:de årgången, häfte nr 5 1861, sid 140.
- ^ Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar. Stockholm, 1839. Sid 419.
- ^ DigitaltMuseum. Läst den 15 oktober, 2917.
- ^ ”Historiska Kvartersnamn i Karlskrona, Sid 6”. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171017041958/http://www.blekingemuseum.se/system/pageattachments/files/000/000/115/original/Historik_kvartersnamn_del_2.pdf?1489748807. Läst 16 oktober 2017.
- ^ [a b c] ”Kustposten, nr 3 2009. 29-30”. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171015202119/http://www.ka2kamratforening.se/Kustposten/Kustposten32009.pdf. Läst 15 oktober 2017.
- ^ DigitaltMuseum. Läst den 15 oktober, 2017.
- ^ Sjöexpeditioner och exercis med Kongl. Flottans bevärade fartyg 1852.
- ^ adelsvapen.com, Tab 2
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign
↑Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906
Författare/Upphovsman: Mörrby, Jahn, Licens: CC BY 4.0
Fullriggad modell med segel, 60 kanoner. Restaurerad och kompletterad. Modellen återger den serie om tio linjeskepp av Kronprins Gustaf Adolf-typ som byggdes efter ritningar av Fredrik Henrik af Chapman i Karlskrona 1782–85.
Ur Äldre fartygsmodeller vid Statens sjöhistoriska museum av Jan Glete 1989–1990:
Modell Ö 15
Linjeskepp av Kronprins Gustaf Adolf-typen, 64 kanoner, 1782–85
Skala: 1:16
Modellen föreställer de 10 linjeskepp av af Chapmans konstruktion som sjösattes i Karlskrona 1782–85. På Marinmuseum i Karlskrona finns en svit om fyra modeller som föreställer samma typ, en parallell till de fyra modeller av den samtidiga Bellona-typen som finns på Statens sjöhistoriska museum. Ö 15 är byggd i samma skala (1:16) och med samma höga kvalitet som dessa modeller men den skiljer sig i detaljer. Karlskronamodellerna av linjeskeppstypen visar dessa som de projekterades med 26 portar på övre batteridäck medan Ö 15 visar dem sådana de blev som färdiga (med 28 portar) men före de ombyggnader som inleddes vid 1790-talets mitt. Modellen har också segel och undervattenskropp, vilket skiljer den från modellen i Karlskrona.
Ö 15 kom enligt uppgift på registerkortet till museisamlingarna år 1913 från Exercisskolan i Stockholm. Den kan inte återfinnas i något inventarium från modellkamrarna vare sig i Stockholm eller Karlskrona. Modellens höga kvalitet tyder på samband med 1780-talets modellbyggen i Karlskrona och dess utformning tyder på att den tillkommit omkring 1790. Av Börjesons anteckningar framgår att det i ett Kungligt Brev 8/9 1794 uppges att en modell av ett 60-kanonersskepp under 1793 tillverkats i Karlskrona av fänrik Pihlström och segelmakare Wahlberg. Den hade sänts till Krigsakademien i Stockholm, det vill säga den 1792 inrättade kadettskolan på Karlberg. Vid denna undervisades till 1860-talet såväl armé- som sjökadetter, vilket förklarar behovet av en instruktionsmodell. På 1860-talet inrättades en särskild Sjökrigsskola, från 1880-talet lokaliserad till Skeppsholmen. Det är rimligt att anta att Ö 15 är modellen från ca 1793 och att den under 120 år haft sin tillvaro på olika skolor vilket gjort att den aldrig kommit in i något modellkammarinventarium. Sambandet med denna modell stärks ytterligare av att modellen visar fartygstypen just sådan den såg ut åren kring 1790 (jag bortser här från att anakronismer kan ha tillförts riggen vid reparationer).
Registerkortets uppgifter om att Ö 15 skulle föreställa 70-kanonersskeppen Adolf Fredrik och Gustaf III från 1775–77 är uppenbart felaktiga. Antalet kanoner stämmer inte, gångborden är för smala, hytta saknas, och så vidare. Tyvärr har uppgiften vunnit spridning i litteraturen.
Modellen har i sitt nuvarande skick 30 kanoner på nedre batteridäck. Både jaktportarna förut och de två akterportarna har kanoner liksom de 26 bredsidesportarna. Detta är felaktigt. Det finns inga belägg för att fartyg av denna typ någonsin haft mer än 26 pjäser på nedre däck – för- och akterportarna stod normalt tomma och vid de speciella tillfällen då man behövde ge eld i dessa riktningar flyttades bredsidespjäser dit. De två 6-pundingarna på skansdäck som riktas akterut kan däremot anses vara autentiska även om de lika gärna kunde ha stått på backen riktade förut eller åt sidan. De lätta pjäserna på back och skans förefaller ha placerats lite grann som fartygschefen fann lämpligt. "
En förpackning med äldre segel som anges ha tillhört Ö 15 finns bevarade i magasin.Författare/Upphovsman: Boatbuilder, Licens: CC BY-SA 3.0
Figurehead Svea made by Johan Törnström 1785 for the 60- gunship Fäderneslandet launched 1783. Marinmuseum Karlskrona, Sweden