Eyvind Bratt

Björn Axel Eyvind Bratt, född 30 juli 1907 i Stockholm, död 16 januari 1987, var en svensk diplomat.

Biografi

Bratt var son till lektor Arnold Bratt och Amy Berggren. Han började sin karriär som attaché vid Utrikesdepartementet (UD) 1931. Bratt blev konsul i New York 1946, byråchef vid UD 1947, sekreterare vid Utrikesutskottet 1949 och konsul (generalkonsuls namn) i Berlin 1951. Samma år blev han filosofie doktor i Uppsala. Bratt var sändebud i Addis Abeba 1953–1959, jämväl Khartoum 1957–1959, Pretoria 1959–1963, Teheran och Kabul 1964–1967 samt Dublin 1967–1973.^[1]

Han var iranofil och i boken Turistland – u-land. Reseessäer från Främre Orienten (1967) finns hans stora beundran för den persiska kulturen dokumenterad.

Han gifte sig 1939 med Carin Robbert (1915–1984).^[1]

Bibliografi

• Olof Bergklint. En nationspamp från frihetstiden, 1929.
• Diplomater och konsuler, 1942.
• Förenta Nationerna och atomvapnet, 1948.
• Småstaterna i idéhistorien. En studie i äldre statsdoktriner, 1951.
• Arcadia Ethiopica. Etiopiska landskap skildrade i sonetter av Eyvind Bratt och i teckningar av Björn von Rosen, 1962.
• Turistland – u-land. Reseessäer från Främre Orienten, 1967.
• Ireland's link with Swedish Monarchy, 1970.
• Det nordirländska problemet, 1976.
• Ön bortom ölandet, 1977.

Översättningar

• Sergej Jesenin: Persiska dikter, 1970.

Utmärkelser

• Riddare av Nordstjärneorden (RNO)^[2]
• Storkorset av Etiopiska Menelik II:s orden (StkEtMenO)^[2]
• Kommendör av Danska Dannebrogorden (KDDO)^[2]
• Officer av Polska orden Polonia Restituta (OffPolRest)^[2]
• Riddare av Finlands Vita Ros’ orden av 1:a klass (RFinlVRO1kl)^[2]
• Riddare av Lettiska orden Tre stjärnor (RLettSO)^[2]

Referenser