Extremism

Extremism (latin: extremus) är ett begrepp som används för att beskriva en politisk, filosofisk eller teologisk ståndpunkt eller rörelse som anses avvika kraftigt från samhällets befintliga normer.[1]

Begreppet kan användas som tillmäle för stigmatisera vissa åsikter men används också i akademiska sammanhang rent deskriptivt för att beskriva förhållandet mellan olika strömningar och konventioner.

Det används ibland även mer specifikt för att bemärka övertygelser som motiverar till brott, se exempelvis politisk brottslighet och våldsbejakande extremism.

Kännetecken

Några kännetecken som tenderar att förena olika sorters extremism och som flera forskare tagit fasta på är[2]

  • strävan efter ”monism”, det vill säga ett motstånd till politisk pluralism och en vilja att eliminera konkurrens mellan olika åsikter
  • strävan efter att koncentrera makt till ett fåtal för att utan insyn och kritik från andra kunna förverkliga sina idéer
  • strävan efter enhet, endräkt och harmoni utifrån en förställning om att den egna världsåskådningen är den enda sanna
  • intolerans mot ambivalens

Extremism i Sverige

Enligt Säkerhetspolisen finns det cirka hundra våldsbenägna högerextremister och lika många vänsterextremister samt cirka tvåhundra våldsbejakande unga islamistiska extremister i Sverige. Dessutom finns det militanta djurrättsaktivister.[3]

Enligt Säkerhetspolisen och BRÅ:s gemensamma rapport Våldsam politisk extremism – Antidemokratiska grupperingar på yttersta höger- och vänsterkanten från 2009,[4] där man analyserat antalet brott inom dessa grupper under en tioårsperiod, har 1 409 personer varit skäligen misstänkta för 9 329 brott under perioden. 2 432 bedöms politiskt motiverade och 734 av dessa har lett till fällande dom eller annan lagföring. De två grupperingarna har begått ungefär häften var av de politiskt motiverade brotten.[5] Det vanligaste brottet inom den högerextrema vit makt-miljön är hets mot folkgrupp, det vanligaste inom den autonoma vänstern är brott mot allmän ordning.[6]

Vad gäller våldsbrott är ca 400 fall totalt brott mot liv och hälsa under denna tioårsperiod. Vit makt-miljön står för ca 220 av dessa fall, och är den enda grupperingen som under perioden fullbordat mord eller dråp.[7]

Enligt Säkerhetspolisens rapport Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige från 2010[8] inbegrep denna grupp knappt 200 personer 2009.[9] Gruppen gjorde sig skyldig till 20 våldsbrott i Sverige under 2009.[10]

Se även

Referenser

  1. ^ ”extremism | SAOL | svenska.se”. https://svenska.se/saol/?sok=extremism. Läst 12 juli 2023. 
  2. ^ Sörbom, Adrienne; Wennerhag, Magnus (2016). ”Begreppet extremism - en kritisk introduktion”. Tidskrift för samhällsanalys nr 5 2016. sid. 15-37. http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:920381/FULLTEXT01.pdf. Läst 25 december 2022. 
  3. ^ DN, ”Extremismen är här för att stanna”, läst 110308
  4. ^ ”Våldsam politisk extremism 2009:15”. Säkerhetspolisen och BRÅ. 24 augusti 2009. Arkiverad från originalet den 9 april 2014. https://web.archive.org/web/20140409002034/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.635d23c2141933256ea1d1c/1381154798451/valdsam_polextr_2009.pdf. Läst 8 april 2014. 
  5. ^ Våldsam politisk extremism, sid 54
  6. ^ Våldsam politisk extremism, sid 56
  7. ^ Våldsam politisk extremism, sid 57
  8. ^ ”Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige”. Säkerhetspolisen. 24 augusti 2010. Arkiverad från originalet den 8 april 2014. https://web.archive.org/web/20140408215330/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.635d23c2141933256ea1d14/1381154798420/ijrapportweb.pdf. Läst 8 april 2014. 
  9. ^ Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, sid 66
  10. ^ Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, sid 69

Referensfel: <ref>-tagg med namn "sr-20161114", definierad i <references> används inte tidigare i texten.
Referensfel: <ref>-tagg med namn "gp-20110728", definierad i <references> används inte tidigare i texten.