Extern otit

Extern otit
Latin: otitis externa
Allvarligt fall av extern otit.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10H60
ICD-9053.71, 054.73, 112.82, 380.1-380.2
DiseasesDB9401
Medlineplus000622
eMedicineped/1688  emerg/350
MeSHsvensk engelsk

Extern otit, även kallat hörselgångseksem, inflammation i ytterörat och simmaröra, latin Otitis externa, är en inflammation av huden i den yttre hörselgången - hörselgångsinflammation/eksem. Det är en av två kategorier öroninflammationer som kan vara den underliggande orsaken till vad som brukar kallas öronvärk, den andra är otitis media - inflammation i mellanörat.

Den årliga incidensen av extern otit har rapporterats vara 0,5 - 1,5%. [1] [2]

Hörselgången är en 2,5-3 cm lång gång som innerst mynnar mot trumhinnan. Hudkörtlar i hörselgången avger öronvax som har vattenavvisande och bakteriedödande egenskaper. Hörselgången har en naturligt sur miljö vilken också försvårar för bakterie- och svampväxt.

Extern otit förekommer både hos barn och vuxna och orsakas av att vatten och fukt stör örats naturligt sura miljö och produktion av öronvax med dess skyddande egenskaper. Detta ger en bra grogrund för tillväxt av bakterier och svamp. Extern otit är vanligast vid vistelse i varma och fuktiga klimat och under sommaren med mycket bad och andra vattenaktiviteter. Extern otit kallas därför ofta för simmaröra. Även bad i smutsigt vatten, överdriven duschning med tvål och schampo, öronpetning (huden angrips då av bakterier), överdriven rengöring, eksem, psoriasis, diabetes mellitus, främmande kropp (öronpropp, tops) kan orsaka extern otit. [1] [3]

Symtomen inkluderar klåda, irritation, värk, flytningar, svullnad och hörselnedsättning.

Extern otit behandlas olika, beroende på typ och inflammationens svårighetsgrad. Vattenkarens (undvika bad och dusch), rengöring, ättiksyralösningar, Burows lösning, steroidhaltiga örondroppar ev. med antibiotika, alsol-tamponad är de vanligaste behandlingarna. Burows lösning används även profylaktiskt för extern otit. [1] [2] [3] [4][5][6][7]

Se även

Referenser

  1. ^ [a b c] Osguthorpe JD, Nielsen DR, Otitis externa: Review and clinical update, Am Fam Physician. 2006, 74, 1510-6
  2. ^ [a b] Rowlands S, Devalia H, Smith C, Hubbard R, Dean A. Otitis externa in UK general practice: a survey using the UK general practice research database. Br J General Practice 2001, 51, 533-538
  3. ^ [a b] Beers SL, Abramo TJ. Otitis Externa review. Pediatric Emergency Care 2004, 20, 250-253
  4. ^ Thalmann, ED (1974). "A Prophylactic Program for the Prevention of Otitis Externa in Saturation Divers.". US Naval Experimental Diving Unit Technical Report NEDU-RR-10-74
  5. ^ Kashiwamura M, Chida E, Matsumura M, Nakamaru Y Suda N, Terayama Y, Fukuda S. The efficacy of Burow’s solution as an ear preparation for the treatment of chronic ear infections. Otol Neurotol 2004, 25, 9-13
  6. ^ Lambert IJ. A comparison of the treatment of otitis externa with “Otosporin” and aluminium acetate: a report from a services practice in Cyprus. J Royal Coll General Pract 1981, 31, 291-294
  7. ^ Clayton MI, Osborne JE, Rutherford D, Rivron RP. A double-blind, randomized, prospective trial of a topical antiseptic versus a topical antibiotic in the treatment of otorrhoea. Clin Otolaryngol Allied Sci 1990, 15, 7-10

Media som används på denna webbplats

OtitisExterna10.JPG
Författare/Upphovsman: James Heilman, MD, Licens: CC BY 3.0
A severe case of otitis externa.