Mötesplats (militär)

Mötesplats, lägerplats eller exercished var en plats där soldater eller båtsmän samlades inför mönstring i vapen- och trupptjänst eller avresa. Platsen, kallad i regel för hed, var vanligtvis på en ganska stor och öppen plats i landskapet som medgav trupprörelser och större förflyttningar i övningshänseende, av tross, manskap och hästar.

Armén

Mötesplatsen var en kronan ägd eller arrenderad plats, som var upplåten till övningsplats för någon avdelning av de indelta trupperna eller beväringen. Enligt Karl XI:s förordning av 20 oktober 1680 skulle de indelta truppernas årliga sammandragning ske "på en slätt och tjänlig plats vid någon skog eller kronones jägarebacka, hvarest regementet campera kan". Ursprungligen skedde sammandragningarna endast under någon eller några dagar per år för mönstring av trupperna, övandet var ytterst rudimentärt. De enskilda kompanierna mönstrades vanligen även på särskilda kompanimönstringsplatser. Efterhand uppfördes förrådshus, sjukhus och en "salong" för officerarna. På många ställen kom dock sådana byggnader till stånd först vid övergången till 1800-talet, särskilt sedan beväringarna 1813 började mönstras vid dessa platser. Vid mitten av 1800-talet började man uppföra barackbyggnader och senare tillkom allt flera byggnader av olika slag, bland vilka förrådsbyggnaderna var de viktigaste. I den mån kaserner (vanligen i städerna) bli färdiga, övergavs mötesplatserna.

Marinen

Den plats där båtsmännen inom varje korpralskap på order samlades vid avresa till eller återkomst från stationerna samt till generalmönstring, inspektion m. m

Arméns mötesplatser under indelningsverket

Mötesplats	Län	Aktivt	Använt av
Axevalla hed	Axvall, Skara kommun, Västra Götalands län	1701–1916 ^[1]	Skaraborgs regemente åren 1729–1913, Västgöta regemente åren 1701–1916. Skaraborgs regementes läger är i stort bevarat och i delar av det huserade tidigare Pansarmuseet i Axvall. Västgöta regementes läger rymmer nu Axevalla folkhögskola. I lägerhyddorna från 1903 finns i dag Garnisonsmuseet Skaraborg, ett av Statens Försvarshistoriska museers museum.
Backamo	Uddevalla kommun, Västra Götalands län	1724–1913 ^[2]	Bohusläns regemente. Började delvis att användas 1724 som mötesplats och helt från 1770. Lägerplatsen vid Backamo är relativt intakt, medan den före detta exercisheden används som flygfält, Backamo flygfält.
Bonarps hed	Klippans kommun, Skånes län	1772–1913 ^[3]	Kronprinsens husarregemente åren 1772–1913, Norra skånska infanteriregementet åren 1812–1823. Förläggning skedde i kantoneringskvarter, det vill säga i kringliggande gårdar, varför endast marketenteri och officerpavilong uppfördes. Sedan 1927 återfinns en minnessten i röd granit längs huvudvägen i byn Bonnarp som erinrar om den forna mötes- och lägerplatsen.
Bredåkra	Ronneby kommun, Blekinge län	1888–1916 ^[4]	Blekinge bataljon åren 1888–1901, Karlskrona grenadjärregemente åren 1902–1916. Sedan 1944 utgör större delen av lägerplatsen samt exercisheden som flygplats, Kallinge flygplats
Fristad hed	Fristad, Borås kommun, Västra Götalands län	1745–1914 ^[5]	Älvsborgs regemente. Större delen av exercisheden förvandlades under 1960-talet och 1970-talet till ett industriområde. Medan kvarvarande byggnader i lägret användas sedan 1923 av Fristads folkhögskola.
Frösö läger	Frösö, Östersunds kommun, Jämtlands län	1682–1910 ^[6]	Jämtlands fältjägarregemente åren 1682–1910, Jämtlands hästjägarkår åren 1685–1893. Sedan 1926 utgör större delen av lägerplatsen samt exercisheden företagspark och flygplats, Frösö flygplats
Grunnebo hed	Grunnebo, Vänersborgs kommun, Västra Götalands län	1863–1906 ^[7]	Västgöta-Dals regemente åren 1863–1906. Efter att regementet lämnade mötes- och lägerplatsen fanns där ett 40-tal byggnader, vilka såldes och flyttades. Bland annat såldes soldathemmet och flyttades till Brålanda där det används av Svenska Missionskyrkan. Efter flytten restes en minnessten som erinrar om den forna mötes- och lägerplatsen.
Gumboda hed	Gumboda, Robertsfors kommun, Västerbottens län	1648–1897 ^[8]	Västerbottens regemente åren 1648–1897. Inga av de ursprungliga byggnaderna återstår på platsen. Dock så finns en minnessten rest som erinrar om den forna mötes- och lägerplatsen.
Hultsfreds slätt	Hultsfred, Hultsfreds kommun, Kalmar län	1797–1918 ^[9]	Kalmar regemente åren 1797–1918. Officersmässan, Trianon, flyttade med regementet till dess förläggningsplatser och återfinns sedan 1921 i Eksjö. Sedan 1927 återfinns en minnessten längs huvudvägen i samhället som erinrar om den forna mötes- och lägerplatsen.
Kronobergs hed	Moheda, Alvesta kommun, Kronobergs län	1778–1919 ^[10]	Kronobergs regemente åren 1778–1919. På den före detta exercisheden finns bland annat en skola, ett flygfält, en golfbana och ett vandrarhem/kursgård. Sedan 1919 återfinns en minnessten på lägerplatsen som erinrar om den forna mötes- och lägerplatsen.
Kulltorp	Kalmar kommun, Kalmar län	1844–1883 ^[11]	Kalmar regemente: mötes- och lägerplats regementes beväringsmanskap i Norra Möre härad och Södra Möre härad samt på Öland. I samband med att Kulltorp övergavs som mötes- och lägerplats försvann även byggnaderna. Sedan 1934 återfinns en minnessten längs huvudvägen i byn Kulltorp som erinrar om den forna mötes- och lägerplatsen.
Ladugårdsgärdet	Stockholms kommun, Stockholms län	1672–1927 ^[12]	Livregementets dragoner åren 1828–1927. Ladugårdsgärdet, eller Gärdet som det kallas idag, har varit övningsplats åt ett flertal regementen. År 1928 upphörde militären att öva på gärdet. Sedan 1962 återfinns en minnessten som erinrar om den forna mötes- och lägerplatsen.
Ljungby hed	Klippans kommun, Skånes län	1658–1901 ^[13]	–
Laxön	Älvkarleby kommun, Uppsala län	1885–1985	Svea ingenjörregemente åren 1885–1985. Laxön var övningsplats för ingenjörtrupperna, där det bland annat fanns ursprungligen 14 hyddor, då med gransris som tak. Hyddan på bilden är den enda av sitt slag som finns bevarad i Sverige
Malmslätt	Östergötlands län	1600-talet–1901 ^[14]	–
Malma hed	Södermanlands län	1774–1921 ^[15]	Södermanlands regemente åren 1774–1921. Flera militära byggnader kvarstår på platsen, bland annat den barack som idag inhyser Museet Malmahed. Platsen har använts för olika gymnastik- och idrottsläger, frikyrkliga tältmöten, cirkusföreställningar, nöjesfält, utställningar och marknader. Sedan 1927 återfinns en minnessten framför stadshuset i Malmköping som erinrar om den forna mötes- och lägerplatsen.
Mohed	Söderhamns kommun, Gävleborgs län	1689–1908 ^[16]	Hälsinge regemente åren 1774–1908. År 1911 överlämnades dess mark och byggnader till länet. Flera militära byggnader kvarstår på platsen. Platsen inhyste senare ett Sanatorium åren 1914–1950-talet. Sedan 1908 återfinns en minnessten på heden som erinrar om den forna mötes- och lägerplatsen.
Notviken	Norrbottens län	1883–1901 ^[17]	–
Pitholms hed	Norrbottens län	1833–1883 ^[18]	–
Polacksbacken	Uppsala län	1680–1901 ^[19]	–
Revinge hed	Skånes län	1886–1901 ^[20]	–
Romme hed	Dalarnas län	1796–1901 ^[21]	–
Ränne slätt	Jönköpings län	1600-talet–1901 ^[22]	–
Salbo hed	Västmanlands län	1779–1906 ^[23]	Västmanlands regemente åren 1779–1906, Västmanlands trängkår åren 1904–1906. Efter att heden lämnades kvarlämnades ett 40-tal byggnader. Större delen av exercisheden förvandlades till åker och ängsmark. Medan större delen av byggnaderna i lägret övergick användas åren 1916–1922 som alkoholistanstalt, åren 1922–1949 som Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa Gossar, åren 1949–1984 som Statens skol- och yrkeshem på Salbohed och sedan 1984 som Salbohedskolan. En minnessten finns rest i det före detta lägret som erinrar om den forna mötes- och lägerplatsen.
Sanna hed	Kumla kommun, Örebro län	1812–1913 ^[24]	Närkes regemente åren 1812–1892, Livregementets grenadjärer åren 1892–1913, Livregementets husarer åren 1843–1905. Efter att de två livregementena lämnade Sannahed kvarlämnades ett 40-tal byggnader, vilka med tiden revs, såldes och flyttades. På hedens norra del återfinns de kvarvarande byggnaderna, bland annat grenadjärernas officersmäss. Bland flyttade byggnader återfinns bland annat en lägerhydda vid grenadjärernas kasernetablissement i Örebro. Sedan 1920 återfinns en minnessten på södra delen av heden och sedan 1921 även på norra delen av heden som erinrar om den forna mötes- och lägerplatsen.
Skedala hed	Halmstads kommun, Hallands län	1857–1906 ^[25]	Hallands bataljon åren 1857–1901, Hallands regemente åren 1902–1906. Efter att regementet flyttade till Halmstad, kom exercisheden att användas i mindre omfattning fram till 1980-talet. Byggnaderna i lägret har under 1900-talet flyttats, bränts ner eller rivits. Sedan 1959 återfinns en minnessten i Skedala hed som erinrar om den forna mötes- och lägerplatsen.
Skillingaryd	Jönköpings län	1777–1901 ^[26]	–
Sollefteå läger	Västernorrlands län	1899–1911 ^[27]	–
Sånga mo	Sollefteå kommun, Västernorrlands län	1846–1898 ^[28]	–
Trossnäs fält	Värmlands län	1832–1901 ^[29]	–
Tvedöra hed	Lunds kommun, Skånes län	1823–1888 ^[30]	Södra skånska infanteriregementet, Kronprinsens husarregemente, Skånska dragonregementet
Utnäs löt	Västmanlands län	1780–1893 ^[31]	–
Visborgs slätt	Gotlands län	1875–1901 ^[32]	–
Vännäs läger	Västerbottens län	1900–1909 ^[33]	Västerbottens regemente åren 1900–1909. Efter att Västerbottens regemente lämnade lägret, kom det åren 1927–1945 utgöra flygfält till Jämtlands flygflottilj. År 1928 såldes delar av lägerområdet till Vännäs köping och 1950 köpte även Vännäs köping den del som flygfältet ligger på. År 1985 byggnadsminnesförklarades delar av lägret.
Wämö	Karlskrona, Blekinge län	1600-talet–1910 ^[32]	Slätten togs i bruk under 1600-talet som övningsplats, men den har även använts som begravningsplats där offer för Karlskronafebern (1788-1790) och fältsjukan i Göternes läger (1808-1809). Efter att armén lämnade mötes- och lägerplatsen, så kom den 1910 att invigas som en kombinerad natur-, kultur- och nöjespark.

Se även

Exercis
Exercisheden (Göteborg)

Referenser

Noter

^ Berg, von Konow (1996), s. 13-16
^ Berg, von Konow (1996), s. 17-19
^ Berg, von Konow (1996), s. 20-21
^ Berg, von Konow (1996), s. 22-23
^ Berg, von Konow (1996), s. 24-25
^ Berg, von Konow (1996), s. 26-28
^ Berg, von Konow (1996), s. 29-30
^ Berg, von Konow (1996), s. 31-32
^ Berg, von Konow (1996), s. 33-34
^ Berg, von Konow (1996), s. 35-36
^ Berg, von Konow (1996), s. 11
^ Berg, von Konow (1996), s. 37-38
^ Berg, von Konow (1996), s. 39-41
^ Berg, von Konow (1996), s. 45-47
^ Berg, von Konow (1996), s. 42-44
^ Berg, von Konow (1996), s. 48-49
^ Berg, von Konow (1996), s. 50-51
^ Berg, von Konow (1996), s. 52
^ Berg, von Konow (1996), s. 53-55
^ Berg, von Konow (1996), s. 56-57
^ Berg, von Konow (1996), s. 58-59
^ Berg, von Konow (1996), s. 60-61
^ Berg, von Konow (1996), s. 62-63
^ Berg, von Konow (1996), s. 64-65
^ Berg, von Konow (1996), s. 66-67
^ Berg, von Konow (1996), s. 68-69
^ Berg, von Konow (1996), s. 70-71
^ Berg, von Konow (1996), s. 72-76
^ Berg, von Konow (1996), s. 74-75
^ Berg, von Konow (1996), s. 76-77
^ Berg, von Konow (1996), s. 78-79
^ [a b] Berg, von Konow (1996), s. 80-81
^ Berg, von Konow (1996), s. 82-83

Tryckta källor

Berg, Ejnar; von Konow, Jan (1996). Vyer från hedar, moar och slätter: arméns mötesplatser och deras bebyggelse. Stockholm: Probus. Libris 7762919. ISBN 9187184346

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Mötesplats, 1904–1926.

Vidare läsning

Byström, Oscar (1914). Från gamla mötesplatser. Stockholm: Norstedt. Libris 558216
Björn, E.H. K:son och Kleen, Carl William (red.) m.fl. Sveriges Försvar: historisk översikt av dess allmänna utveckling och de enskilda förbandens liv genom seklerna, del 1-3, Svenska Bokhandelscentralen AB, Stockholm 1927-1928
Larsson, Anders (2022). Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 samt vissa handgrepp och exercis. Östersund: Jengel Förlag. ISBN 978-91-88573-43-8

[1] Berg, von Konow (1996), s. 13-16

[2] Berg, von Konow (1996), s. 17-19

[3] Berg, von Konow (1996), s. 20-21

[4] Berg, von Konow (1996), s. 22-23

[5] Berg, von Konow (1996), s. 24-25

[6] Berg, von Konow (1996), s. 26-28

[7] Berg, von Konow (1996), s. 29-30

[8] Berg, von Konow (1996), s. 31-32

[9] Berg, von Konow (1996), s. 33-34

[10] Berg, von Konow (1996), s. 35-36

[11] Berg, von Konow (1996), s. 11

[12] Berg, von Konow (1996), s. 37-38

[13] Berg, von Konow (1996), s. 39-41

[14] Berg, von Konow (1996), s. 45-47

[15] Berg, von Konow (1996), s. 42-44

[16] Berg, von Konow (1996), s. 48-49

[17] Berg, von Konow (1996), s. 50-51

[18] Berg, von Konow (1996), s. 52

[19] Berg, von Konow (1996), s. 53-55

[20] Berg, von Konow (1996), s. 56-57

[21] Berg, von Konow (1996), s. 58-59

[22] Berg, von Konow (1996), s. 60-61

[23] Berg, von Konow (1996), s. 62-63

[24] Berg, von Konow (1996), s. 64-65

[25] Berg, von Konow (1996), s. 66-67

[26] Berg, von Konow (1996), s. 68-69

[27] Berg, von Konow (1996), s. 70-71

[28] Berg, von Konow (1996), s. 72-76

[29] Berg, von Konow (1996), s. 74-75

[30] Berg, von Konow (1996), s. 76-77

[31] Berg, von Konow (1996), s. 78-79

[s81-32] [a b] Berg, von Konow (1996), s. 80-81

[33] Berg, von Konow (1996), s. 82-83

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

[32]

[33]

Navigation

Navigering

Temaportaler