Eurovision Song Contest 1960

	Eurovision Song Contest 1960
	Vinnaren, Jacqueline Boyer från Frankrike.
Datum	29 mars 1960
Arrangemang
Plats	Storbritannien, London
Arena	Royal Festival Hall
TV-bolag	British Broadcasting Corporation (BBC)
Programledare	Katie Boyle
Dirigent	Eric Robinson
Bidrag
Vinnare	Frankrike,; "Tom Pillibi"
Röstningssystem
	Varje land hade 10 jurymedlemmar som gav 1 poäng till deras respektive favoritbidrag.
Antal bidrag	13
Debutanter	Norge
Återvändande	Luxemburg
Paus-; underhållning	Eric Robinsons orkester
Eurovision Song Contest
	◄ 1959 1961 ►

Eurovision Song Contest 1960 var den femte upplagan av musiktävlingen Eurovision Song Contest, som sändes den 29 mars 1960 från Royal Festival Hall i London, Storbritannien. Trots att Nederländerna hade vunnit året före, avböjde nederländska televisionen att arrangera tävlingen igen så snart efter sitt arrangemang av 1958 års tävling och därför fick Storbritannien, som hade kommit tvåa året före, arrangera den istället.

Programledare var Katie Boyle som även skulle vara värd för festivalen tre gånger till längre fram (1963, 1968 och 1974). Kapellmästare var Eric Robinson. Varje jury bestod av tio medlemmar, där varje medlem fick lägga en röst på sitt favoritbidrag. För första gången hade juryn tillgång till inspelade repetitioner, för att hjälpa dem i deras bedömning av bidragen.

Vinnare detta år blev Frankrike med Tom Pillibi framförd av Jacqueline Boyer.

Deltagande länder

Dirigenter

Storbritannien – Eric Robinson
Sverige – Thore Ehrling
Luxemburg – Eric Robinson
Danmark – Kai Mortensen
Belgien – Henri Segers
Norge – Øivind Bergh
Österrike – Robert Stolz
Monaco – Raymond Lefèvre
Schweiz – Cédric Dumont
Nederländerna – Dolf van der Linden
Västtyskland – Franz Josef Breuer
Italien – Cinico Angelini
Frankrike – Franck Pourcel

Återkommande artister

Land	Artist	Tidigare år	Tidigare placering
Belgien	Fud Leclerc	1956	Oplacerad
Belgien	Fud Leclerc	1958	5:e

Resultat

Nr	Land	Artist	Sång	Översättning	Språk	Placering^[1]	Poäng
1	Storbritannien	Bryan Johnson	Looking High, High, High	—	Engelska	2	25
2	Sverige	Siw Malmkvist	Alla andra får varann	—	Svenska	4	11
3	Luxemburg	Camillo Felgen	So laang we's du do bast	—	Luxemburgiska	13	1
4	Danmark	Katy Bødtger	Det var en yndig tid	—	Danska	10	4
5	Belgien	Fud Leclerc	Mon amour pour toi	—	Franska	6	9
6	Norge	Nora Brockstedt	Voi Voi	—	Norska	4	11
7	Österrike	Harry Winter	Du hast mich so fasziniert	—	Tyska	7	6
8	Monaco	François Deguelt	Ce soir-là	—	Franska	3	15
9	Schweiz	Anita Traversi	Cielo e terra	—	Italienska	8	5
10	Nederländerna	Rudi Carrell	Wat een geluk	—	Nederländska	12	2
11	Västtyskland	Wyn Hoop	Bonne nuit ma chérie	—	Tyska	4	11
12	Italien	Renato Rascel	Romantica	—	Italienska	8	5
13	Frankrike	Jacqueline Boyer	Tom Pillibi	—	Franska	1	32

Omröstningen

Västtyskland tog ledningen efter första röstomgången och tappade ledningen i fjärde omgången, då Monaco tillfälligt drog iväg. I femte omgången gick Storbritannien om, och hade ett tag en ganska stor ledning över Frankrike som dock arbetade sig upp och gick om i nionde omgången. Storbritannien gick om i omgången därpå, bara för att tappa ledningen i näst sista omgången. Storbritannien var också sist att rösta och fick därmed se sig som besegrat, i och med att de inte kunde rösta på sig själva.

Omröstningen genomfördes utan större problem. Efter att Monaco hade avlagt sina röster fick Frankrike två poäng för mycket, vilket dock hann korrigeras. Under tiden som man korrigerade detta förlorades kontakten till Österrike, men fick kontakt med landet på nytt.

Röster (→) Bidrag (↓)	Totalt	FR	IT	DE	NL	CH	MC	AT	NO	BE	DK	LU	SE	UK
Storbritannien	25		2	1	5	4	1	3	2	1		5	1
Sverige	4	2	1		1
Luxemburg	1		1
Danmark	4								2			1		1
Belgien	9		3	1				1					4
Norge	11	1			1	4		1		1	2			1
Österrike	6		1							1	2			2
Monaco	15	3		7		1					2	1		1
Schweiz	5		1					2	1			1
Nederländerna	2		1							1
Västtyskland	11	4					2	2		2			1
Italien	5				1		2			1		1
Frankrike	32			1	2	1	5	1	5	3	4	1	4	5

Poängutdelare och kommentatorer

Land	Poängutdelare	Kommentator
Belgien	Arlette Vincent	Georges Désir (INR) Nic Bal (NIR)
Danmark	Svend Pedersen	Sejr Volmer-Sørensen (DR TV)
Finland	Finland deltog inte	Aarno Walli (Suomen Televisio)
Frankrike	TBC	Pierre Tchernia (RTF)
Italien	Enzo Tortora	Giorgio Porro (Programma Nazionale)
Luxemburg	TBC	Pierre Tchernia (Télé-Luxembourg)
Monaco	TBC	Pierre Tchernia (Télé Monte Carlo)
Nederländerna	Siebe van der Zee	Piet te Nuyl (NTS)
Norge	Kari Borg Mannsåker	Erik Diesen (NRK och NRK P1)
Schweiz	Boris Acquadro	Theodor Haller (TV DRS) Georges Hardy (TSR)
Storbritannien	Nick Burrell-Davis	David Jacobs (BBC Television Service) Pete Murray (BBC Light Programme)
Sverige	Tage Danielsson	Jan Gabrielsson (Sveriges Radio-TV och SR P2)
Västtyskland	TBC	Wolf Mittler (Deutsches Fernsehen)
Österrike	TBC	Wolf Mittler (ORF)

Karta

Källor

Thorsson, Leif; Verhage, Martin (2006). Melodifestivalen genom tiderna. Ny, utökad och reviderad utgåva (2:a uppl). Stockholm: Premium förlag. ISBN 91-89136-29-2

Noter

^ ”Participants – London 1960”. Eurovision.tv. Arkiverad från originalet den 8 september 2017. https://web.archive.org/web/20170908201209/https://eurovision.tv/event/london-1960/final/participants. Läst 6 september 2017.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Eurovision Song Contest 1960.
Bilder & media
Eurovision Song Contest London 1960, Eurovision.tv

[1] ”Participants – London 1960”. Eurovision.tv. Arkiverad från originalet den 8 september 2017. https://web.archive.org/web/20170908201209/https://eurovision.tv/event/london-1960/final/participants. Läst 6 september 2017.

[1]

Navigation

Navigering

Temaportaler