Europeiska spelen 2019

Europeiska spelen 2019 European Games 2019
Grenar	15[1] sporter
Deltagare
Nationer	50
Aktiva	4082
Värdskap
Land	Vitryssland
Ort	Minsk
Invigning	21 juni[2]
Spelen öppnades av	Aleksandr Lukasjenko[3]
Läste deltagarnas ed	Vasilisa Marzaljuk[3]
Läste funktionärernas ed	Artur Fando[3]
Avslutning	30 juni[2]
← Baku 2015 Kraków 2023 →

Europeiska spelen 2019 var de andra (II) europeiska spelen och arrangerades mellan den 21 och 30 juni 2019 i Minsk, Vitryssland.^[2] Spelen skulle ha arrangerats i Nederländerna men den 10 juni 2015 meddelades att Nederländerna drog sig ur arrangörskapet.^[4] Den 21 oktober 2016 bekräftades att Minsk i Vitryssland tilldelats arrangörskapet för spelen.^[5]

Val av värdstad

Europeiska Olympiska Kommittén (EOC) meddelade under 2014 att det inte skulle bli en komplicerad ansökningsprocess inför spelens andra genomförande 2019, till skillnad mot ansökningsförfarandet för Olympiska spelen. Istället hade EOC en privat dialog med potentiella arrangörsstäder för att minimera onödiga kostnader samt att göra processen kortare.^[6]

Den 18 maj 2015 meddelade EOC:s president Patrick Hickey att EOC utsett Nederländerna som arrangör för spelen. Alla 50 medlemsländer var eniga vid beslutet som fattades vid en extra kongress i Turkiet. Det var tänkt att spelen skulle arrangeras i nio olika städer på redan existerande anläggningar.^[7]

Nederländerna hoppade den 10 juni 2015 av arrangörskapet. Avhoppet motiverades med att det inte fanns tillräckligt med ekonomiskt stöd och de ifrågasattes också hur många toppidrottare som skulle kunna delta då både simsport och friidrott har europamästerskap detta år.^[8]

Förhandlingarna om vem som skulle arrangera spelen istället för Nederländerna fortsatte utanför offentligheten.^[4] EOC meddelade att det fanns sju potentiella arrangörer och det spekulerades i att Turkiet var en av dessa.^[9]

I november 2015 beslutades att Sotji och Kazan i Ryssland skulle arrangera spelen, förutsatt att landet löste sina problem kring dopning.^[10] Så blev inte fallet utan i oktober 2016 gick arrangörskapet istället till Minsk i Vitryssland.

Arenor

Dinamostadion var huvudarena för spelen, där hölls öppnings- och avslutningsceremonierna samt tävlingarna i friidrott. Landsvägscyklingen genomfördes på gatorna i Minsk.^[2]

Dinamostadion – ceremonier, friidrott Minsk-Arena – gymnastik Velodromen i Minsk-Arena och Minsk stad – cykling Palova Arena – basket Urutjie sportpalats – boxning Tjizjovka-Arena – karate, judo Regattan i Zaslaŭje – kanot

Minsks sportpalats – brottning, sambo Sporting club – skytte Shooting Centre – skytte Falcon club – badminton FK Minsks sportkomplex – bågskytte Olympic Sport Complex – strandfotboll, beachvolleyboll Tennis Olympic Center – bordtennis

Sporter

I maj 2017 meddelade Europeiska Olympiska Kommittén (EOC) att Europeiska spelen 2019 skulle innehålla 16 sporter.^[11] Senare reviderades detta till 15 sporter. Skillnaden mot programmet i Baku 2015 var att fäktning, simsport, taekwondo, triathlon och volleyboll inte fanns med. Liksom i Baku 2015 arrangerades inte tävlingarna i fotboll och basket i olympiskt format utan istället spelades strandfotboll och 3x3.^[12]

Åtta av sporterna fungerade även som kvaltävlingar inför Olympiska sommarspelen 2020. Tävlingarna i boxning och judo räknades även som officiella Europamästerskap.^[13]

Badminton Basket Bordtennis Boxning Brottning Bågskytte Cykling Friidrott

Gymnastik Judo Kanot Karate Sambo Skytte Strandfotboll

(c) Sebasports på engelska Wikipedia, CC BY-SA 3.0

Kalender

Under spelen delades det ut medaljer i totalt 200 grenar.^[14]

ÖC

Öppningsceremoni

●

Tävlingar

1

Medaljtävlingar

AC

Avslutningsceremoni

Juni		21 Fre	22 Lör	23 Sön	24 Mån	25 Tis	26 Ons	27 Tor	28 Fre	29 Lör	30 Sön	Medalj tävlingar
Ceremonier		ÖC									AC
Badminton					●	●	●	●	●	2	3	5
Basket		●	●	●	2							2
Bordtennis			●	●	●	1	2	●	●	2		5
Boxning		●	●	●	●	●	●		●	7	8	15
Brottning						●	4	4	4	3	3	18
Bågskytte		●	2	2	●	●	2	2				8
Cykling			1	1		2		2	6	6	6	24
Friidrott				9		●	●		1			10
Gymnastik			5	9	3	3		●		2	10	32
Judo			5	4	5	1						15
Kanot						●	5	11				16
Karate										6	6	12
Sambo			9	9								18
Skytte			2	4	4	1	3	3	2			19
Strandfotboll						●	●	●	●	1		1
Totalt			24	38	14	8	16	22	13	29	36	200
Juni		21 Fre	22 Lör	23 Sön	24 Mån	25 Tis	26 Ons	27 Tor	28 Fre	29 Lör	30 Sön	Medalj tävlingar

Medaljfördelning

Totalt delades 683 medaljer ut (200 guld, 200 silver och 283 brons). Av 50 deltagande nationer tog 43 minst en medalj och 34 minst ett guld. Ryssland vann medaljligan med 44 guldmedaljer och 109 medaljer sammanlagt.^[15]

  *   Värdnation

Pl.	Nation	Guld	Silver	Brons	Totalt
1	Ryssland	44	23	42	109
2	Vitryssland*	24	16	29	69
3	Ukraina	16	17	18	51
4	Italien	13	15	13	41
5	Nederländerna	9	13	7	29
6	Tyskland	7	6	13	26
7	Georgien	6	10	14	30
8	Frankrike	6	9	13	28
9	Storbritannien	6	9	8	23
10	Azerbajdzjan	5	10	13	28
11	Armenien	5	3	3	11
12	Spanien	5	2	6	13
13	Ungern	4	6	9	19
14	Belgien	4	1	1	6
	Slovenien	4	1	1	6
16	Bulgarien	3	7	8	18
17	Portugal	3	6	6	15
18	Schweiz	3	3	4	10
19	Israel	3	3	1	7
20	Grekland	3	2	4	9
21	Danmark	3	2	3	8
22	Polen	3	1	10	14
23	Sverige	3	1	4	8
24	Turkiet	2	6	7	15
25	Tjeckien	2	5	6	13
26	Rumänien	2	3	5	10
27	Lettland	2	3	2	7
28	Kroatien	2	1	5	8
29	Litauen	2	1	0	3
30	Finland	2	0	1	3
31	Irland	1	2	4	7
	Österrike	1	2	4	7
33	Serbien	1	2	3	6
34	Kosovo	1	1	1	3
35	Estland	0	2	3	5
36	Moldavien	0	1	4	5
37	Slovakien	0	1	3	4
38	Luxemburg	0	1	2	3
39	Bosnien och Hercegovina	0	1	0	1
	Cypern	0	1	0	1
	Montenegro	0	1	0	1
42	Norge	0	0	2	2
43	San Marino	0	0	1	1
Totalt		200	200	283	683

Referenser