Europeiska radio- och TV-unionen
| Europeiska radio- och TV-unionen European Broadcasting Union Union européenne de radio-télévision | |
 | |
 | |
| Förkortning | EBU, UER |
|---|---|
| Bildad | 12 februari 1950 |
| Säte |  Genève, Schweiz |
| Medlemmar | 68 medlemmar |
| Officiella språk | Engelska Franska |
| President |  Delphine Ernotte(en)[1] |
| Webbplats | http://www.ebu.ch/ |
Europeiska radio- och TV-unionen (engelska European Broadcasting Union, franska Union Européenne de Radio-Télévision, förkortat EBU eller UER) är världens största sammanslutning för nationella TV- och radiobolag. Unionen är framför allt känd för TV-samarbetet, den så kallade Eurovisionen.
Bakgrund
Organisationen, då kallad Europeiska radiounionen, grundades den 12 februari 1950 i Torquay, Storbritannien av 22 medlemsföretag från lika många länder.[2]
EBU bildades som ett resultat av att länderna i Efterkrigseuropa hade svårt att ena sig kring hur en gemensam organisation skulle byggas upp och styras. Föregångaren till EBU, International Broadcasting Union (IBU), ansågs alltför inblandad i kriget på Tysklands sida, för att BBC skulle återinträda i den organisationen efter kriget. På sovjetiskt initiativ, med uppbackning av bland andra Frankrike, startades en ny organisation, Organisation Internationale de Radiodiffusion (OIR), 1946. Storbritannien vägrade att bli medlem även i den organisationen då reglerna för medlemskap och röstinflytande gav Sovjetunionen och östländerna ett mycket stort inflytande. Under 1949 inleddes sonderingar för att skapa en ny organisation med regler för medlemskap och inflytande som Storbritannien och BBC kunde acceptera och med medlemmar från samtliga länder utanför den sovjetiska intressesfären. I slutet av 1949 bjöd därför BBC:s generaldirektör in till en konferens på den engelska sydkusten i februari 1950 i syfte att bilda en ny europeisk samarbetsorganisation för Europas radioföretag. Som ett resultat av EBU:s bildande, avvecklades IBU och de västeuropeiska medlemmarna i OIR lämnade organisationen. Kvar blev bara de östeuropeiska länderna, och OIR (sedermera OIRT) flyttade sitt säte från Bryssel till Prag. I många år verkade dessa två organisationer parallellt i Europa. Den finska radion Oy Yleisradio Ab (YLE) intog en särställning då den aldrig lämnade sitt medlemskap i OIR innan man inträdde i EBU. Från 1951 och fram till sammanslagningen var YLE den enda radio- och tv-organisationen som var aktiv medlem i båda organisationerna. Först efter Berlinmurens fall och när avspänningen i Europa kommit igång på allvar inleddes förhandlingarna för att slå samman de båda organisationerna.
Den 1 januari 1993 slogs EBU samman med OIRT. I samband med sammanslagningen byttes EBU:s namn på franska till Union européenne de radio-télévision (UER).
Medlemskap
Sedan den 1 juli 2021 har unionen 68 aktiva medlemmar i 56 länder inom det av Internationella Teleunionen (ITU) definierade europeiska sändningsområdet: European Broadcasting Area det vill säga Europa samt delar av Mellanöstern och Nordafrika. Utöver detta har unionen sedan den 1 januari 2014 35 associerade medlemmar från hela världen. Enligt EBU:s ursprungliga stadgar fick endast nationella radio- och tv-bolag inom det europeiska rundradioområdet bli aktiva medlemmar. Från och med år 2007 utökades dessa kriterier till att även omfatta nationella radio- och tv-bolag i länder som ligger utanför det europeiska sändningsområdet, men som är medlemmar i Europarådet. Därmed kunde även de nationella radio- och tv-bolagen i Armenien, Azerbajdzjan och Georgien beviljas medlemskap. Om och när Kazakstan beviljas inträde i Europarådet kommer även dess nationella radio- och tv-företag att kunna beviljas aktivt medlemskap i EBU.
Från början tilläts bara två aktiva medlemsorganisationer per land. Då den franska statliga radio- och tv-koncernen ORTF splittrades upp 1975 införde EBU under några år kompletterande aktivt medlemskap utan rösträtt. Detta slopades 1981 och sedan dess får varje medlemsland ha fler än två aktiva medlemsorganisationer. I länder med flera public-service-företag har dessa ofta valt att dela på medlemskapet och rösträtten i en medlemsgrupp. Exempel på detta är Armenien (PTVR), Frankrike (GRF), Monaco (GRMC), Polen (PRT), Sverige (STR) och Tunisien (RTTT).
Under senare år har flera kommersiella TV-bolag med allmän programkaraktär, valt att lämna sitt EBU-medlemskap. Det gäller franska TF1 och Canal+ som lämnade vid utgången av 2017 och svenska TV4 och finska MTV3 som båda lämnade vid utgången av 2018. I de senare fallen är det oklart om ut utträdena hängde samman med Telias förvärv av kanalerna från Bonnier Broadcasting. Även den privata spanska radiokanalen COPE lämnade EBU 2019 och monegaskiska TMC samt den franska radiokanalen Europe 1 lämnade båda organisation 2021.
Medlemmar
 | Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
EBU består av 68 sändningsföretag från 56 olika länder:
Nuvarande medlemmar
| Land | Sändningsföretag | Förkortning | År |
|---|---|---|---|
 Albanien | Radio Televizioni Shqiptar | RTSH | 1999 |
 Algeriet | Établissement Public de Télévision | EPTV | 1970 |
| Entreprise Nationale de Radiodiffusion Sonore | ENRS | ||
| Télédiffusion d'Algérie | TDA | ||
 Andorra | Ràdio i Televisió d'Andorra | RTVA | 2002 |
 Armenien | Hajastani hanrajin herrustajnkerut’jun | ARMTV | 2005 |
| Hajastani hanrajin radio | ARMR | ||
 Azerbajdzjan | İctimai Televiziya və Radio Yayımları Şirkəti:
| İCTI/İTV | 2007 |
 Belgien | Vlaamse Radio- en Televisieomroeporganisatie | VRT | 1950 |
| Radio-Télévision Belge de la Communauté Française | RTBF | ||
 Bosnien och Hercegovina | Bosanskohercegovačka Radiotelevizija | BHRT | 1993 |
 Bulgarien | Bǎlgarsko Natsionalno Radio | BNR | 1993 |
| Bălgarska Natsionalna Televizija | BNT | ||
 Cypern | Radiofonikó Ídryma Kýprou Kıbrıs Radyo Yayın Kurumu | CyBC | 1969 |
 Danmark | Danmarks Radio | DR | 1950 |
| TV2 Danmark | DK/TV2 | 1989 | |
 Egypten | Al-Hayʾa l-Waṭaniyya li-l-ʾIʿlām | NTU | 1985 |
 Estland | Eesti Rahvusringhääling:
| ERR | 1993 |
 Finland | Yleisradio | Yle | 1950 |
 Frankrike | Groupe de Radiodiffusion Française:
| GRF | 1950 |
 Georgien | Sakartvelos Sazogadoebrivi Mauts'q'ebeli | GPB | 2005 |
 Grekland | Ellinikí Radiofonía Tileórasi | ERT | 1950-2013, 2015 |
 Irland | Raidió Teilifís Éireann | RTÈ | 1950 |
| TG4 | TG4 | 2007 | |
 Island | Ríkisútvarpið | RÚV | 1956 |
 Israel | Taʾăḡid HaŠidûr HaYiśrāʾēli Hayʾat al-Baṯṯ al-Isrāʾīlī | IPBC/KAN | 1950 |
 Italien | Radiotelevisione Italiana | RAI | 1950 |
 Jordanien | Muasasat al'iidhaeat waltilfizyun al'urduniyi | JRTV | 1970 |
 Kroatien | Hrvatska Radiotelevizija | HRT | 1993 |
 Lettland | Latvijas Sabiedriskie mediji:
| LSM | 1993 |
 Libanon | Télé Liban | TL | 1950 |
 Libyen | Qanaat Libya Alwatanii | LNC | 2011 |
 Litauen | Lietuvos Nacionalinis Radijas ir Televizija | LRT | 1993 |
 Luxemburg | RTL Group | RTL | 1950 |
| Établissement de Radiodiffusion Socioculturelle du Grand-Duché de Luxembourg | ERSL | 1996 | |
 Malta | Public Broadcasting Service | PBS | 1970 |
 Marocko | Société Nationale de Radiodiffusion et de Télévision | SNRT | 1950 |
 Moldavien | TeleRadio-Moldova | TRM | 1993 |
 Monaco | Monaco Media Diffusion | MMD | 1994 |
| TVMonaco | TVM | 2024 | |
 Montenegro | Radio Televizija Crne Gore | RTCG | 2006 |
 Nederländerna | Nederlandse Publieke Omroep:
| NPO | 1950 |
 Nordmakedonien | Makedonska Radio Televizija | MRT | 1993 |
 Norge | Norsk Rikskringkasting | NRK | 1950 |
 Polen | Telewizja Polska | TVP | 1993 |
| Polskie Radio | PR | ||
 Portugal | Rádio e Televisão de Portugal | RTP | 1950 |
 Rumänien | Română de Radiodifuziune | ROR | 1993 |
| Televiziunea Română | TVR | ||
 San Marino | Radiotelevisione della Repubblica di San Marino (San Marino RTV) | SMRTV | 1995 |
 Schweiz | Schweizerische Radio- und Fernsehgesellschaft: | SRG SSR | 1950 |
 Serbien | Radio-televizija Srbije | RTS | 2006 |
 Slovakien | Rozhlas a televízia Slovenska | RTVS | 2011 |
 Slovenien | Radiotelevizija Slovenija | RTVSLO | 1993 |
 Spanien | Radiotelevisión Española | RTVE | 1955 |
 Storbritannien | British Broadcasting Corporation | BBC | 1950 |
United Kingdom Independent Broadcasting:
| UKIB | 1981 | |
 Sverige | Sveriges Rundradiotjänst:
| SRT | 1950 |
 Tjeckien | Český Rozhlas | ČRo | 1993 |
| Česká Televize | ČT | ||
 Tunisien | Établissement de la Radio Tunisienne | RTT | 2007 |
| Établissement de la Télévision Tunisienne | |||
 Turkiet | Türkiye Radyo ve Televizyon Kurumu | TRT | 1950 |
 Tyskland | Arbeitsgemeinschaft der öffentlich-rechtlichen Rundfunkanstalten der Bundesrepublik Deutschland: | ARD | 1952 |
| Zweites Deutsches Fernsehen | ZDF | 1963 | |
 Ukraina | Natsionalna suspilna teleradiokompanija Ukrajiny | NSTU/UA:PBC | 1993 |
 Ungern | Médiaszolgáltatás-támogató és Vagyonkezelő Alap:
| MTVA | 2014 |
 Vatikanstaten | Radio Vaticana, Statio Radiophonica Vaticana | VR | 1950 |
 Österrike | Österreichischer Rundfunk | ORF | 1953 |
Associerade medlemmar
| Land | Sändningsföretag | Förkortning | År |
|---|---|---|---|
 Australien | Australian Broadcasting Corporation | ABC | 1950 |
| FreeTV Australia | Free | 1962 | |
| Special Broadcasting Service | SBS | 1979 | |
 Bangladesh | Bānlādēśa Tēlibhiśana | NBAB | 1974 |
 Brasilien | Fundação Padre Anchieta | FPA | 2012 |
 Chile | Canal 13 | C13 | 1971 |
| Georgien | Teleimedi | TEME | 2004 |
| Rustavi 2 | RB | 2003 | |
 Hong Kong | Xiānggǎng Diàntái | RTHK | 1983 |
 Iran | Islamic Republic of Iran Broadcasting (صدا و سيمای جمهوری اسلامی ايران) | IRIB | 1968 |
 Japan | Nippon Hoso Kyokai | NHK | 1951 |
| TBS Holdings | TBS | 2000 | |
 Kanada | Canadian Broadcasting Corporation | CBC | 1950 |
 Kazakstan | Khabar Agency | KA | 2016 |
 Kina | Zhōngyāng Guǎngbò Diànshì Zǒng Tái | CMG | 2010 |
| Shànghǎi Wénhuà Guǎngbò Yǐngshì Jítuán Yǒuxiàn Gōngsī | SMG | 2016 | |
 Kuba | Instituto Cubano de Radio y Televisión | ICRT | 1992 |
 Malaysia | Jabatan Penyiaran Malaysia | RTM | 1970 |
 Mauritius | Mauritius Broadcasting Corporation | MBC | 1980 |
 Nepal | Association of Community Radio Broadcasters Nepal | ACORAB | 2023 |
 Nya Zeeland | Radio New Zealand | RNZ | 1950 |
| Television New Zealand | TVNZ | 1980 | |
 Oman | Oman TV | PART | 1976 |
 Sydkorea | Korean Broadcasting System (한국방송공사) | KBS | 1974 |
 Syrien | Alhayyat Aleamat Lil'iidhaeat Waltilfizyun | ORTAS | 1978 |
 USA | American Broadcasting Company | ABC | 1959 |
| American Public Media | APM | 2004 | |
| Columbia Broadcasting System | CBS | 1956 | |
| National Public Radio | NPR | 1971 | |
| National Broadcasting Company | NBC | 1953 | |
| WFMT Radio Network | WFMT | 1980 |
Tidigare medlemmar
| Land | Sändningsföretag | Förkortning | År |
|---|---|---|---|
| Finland | MTV3 | FI/MTV | 1993-2019 |
| Frankrike | Radiodiffusion-Télévision Française | RTF | 1950-1964 |
| Office de Radiodiffusion Télévision Française | ORTF | 1964-1975 | |
| Télédiffusion de France | TDF | 1975-1982 | |
| TF1 | TF1 | 1975-2018 | |
| Europe 1 | E1 | 1978-2022 | |
| Organisme Français de Radiodiffusion et de Télévision | OFRT | 1983-1992 | |
| Canal+ | C+ | 1984-2018 | |
| Grekland | Néa Ellinikí Radiofonía, Ínternet kai Tileórasi | NERIT | 2014-2015 |
| Israel | Rashút HaShidúr | IBA | 1957-2017 |
 Jugoslavien | Jugoslavenska Radiotelevizija | JRT | 1950-1992 |
| Libyen | Alhayyat Aleamat li'iidhaeat Aljamahiriat Aleuzmaa | LJBC | 1974-2011 |
| Malta | Maltese Broadcasting Authority | MBA | 1970-2003 |
| Monaco | Groupement de Radiodiffuseurs Monégasques:
| GRMC | 1950-2021 |
| La7 | TMC | 1981-2001 | |
 Ryssland | Pervyj Kanal Ostankino | C1O | 1994-1995 |
 Serbien och Montenegro | Udruženje Javnih Radija i Televizija | UJRT | 2001-2006 |
| Slovakien | Slovenský Rozhlas | SRo | 1993-2001 |
| Slovenská Televízia | STV | 1993-2001 | |
| Spanien | Antena 3 Radio | A3R | 1986-1993 |
| Radio Popular SA COPE | COPE | 1998-2019 | |
| Sociedad Española de Radiodifusión | SER | 1982-2020 | |
| Storbritannien | Independent Television Authority | ITA | 1959-1972 |
| Independent Television Companies Association | ITCA | 1959-1981 | |
| Independent Broadcasting Authority | IBA | 1972-1981 | |
| Radiocentre | CRCA | 1981-2006 | |
| Sverige | TV4 | SE/TV4 | 2004-2019 |
| Tjeckoslovakien | Československá Televize | ČST | 1991-1992 |
| Tunisien | Établissement de la radiodiffusion-télévision tunisienne | ERTT | 1990-2007 |
| Ungern | Duna TV | Duna | 2013-2015 |
| Magyar Rádió | MR | 1993-2015 | |
| Magyar Televízió | MTV | 1993-2015 |
Avstängda medlemmar
| Land | Sändningsföretag | Förkortning | År | Avstängd |
|---|---|---|---|---|
 Belarus | Natsyjanalnaja dziaržaŭnaja telieradyjokampanija Respubliki Bielaruś | BTRC | 1993 | 2021-2024 |
| Ryssland | Pervyj Kanal | C1R | 1995 | 2022- |
| Vserossiyskaya Gosudarstvennaya Televizionnaya i Radioveshchatelnaya Kompaniya | VGTRK | 1993 | ||
Radio Dom Ostankino:
| RDO | 1996 |
Eurovision Song Contest
På TV-sidan är det viktigaste samarbetet utbyte av nyhetsinslag och bilder i Eurovision. Dessutom görs flera gemensamma sportsatsningar. Eurovision Song Contest som har arrangerats årligen sedan 1956 hör till de mest kända evenemangen. Ursprungligen var det bara medlemsländer som hade sina sändarnät ihoplänkade som kunde delta i Eurovisionssamarbetet och ta emot de direktsända programmen. Sverige blev ihopkopplat med Eurovisionen 1958 i samband med Fotbolls-VM. I början av 1970-talet blev det möjligt för medlemsländer att delta i samarbetet via satellit. Det gjorde det möjligt för exempelvis Turkiet och Israel och senare Cypern och Island att bli en del av det europeiska TV-samarbetet. Sedan 1990-talet har satellitsändningar helt ersätt det markbundna länknätet.
Eurovisionens kända signaturmelodi, "Eurovisionhymnen", är hämtat från den första satsen (Marche en rondeau) ur Te Deum av den franske tonsättaren Marc-Antoine Charpentier. Musikstycket, som är från 1600-talet, var länge bortglömt men återupptäcktes 1953 av den fransk-belgiske musikvetaren Carl de Nys.
Referenser
- ^ ”Delphine Ernotte Cunci elected president of EBU as of 2021”. 4 december 2020. https://www.ebu.ch/news/2020/12/elects-new-executive-board. Läst 23 juni 2021.
- ^ Institut National Belge de la Radiodiffusion - Belgien, Statsradiofonien - Danmark, Egyptian State Broadcasting - Egypten, Radiodiffusion-Télévision Française - Frankrike, Ethniko Idryma Radiophonias - Grekland, Department of Posts and Telegraphs - Irland, Radio Italiana (Radio Audizioni Italiane S.p.a) - Italien, Sekretarijat za radiodifuziju pri Direkciji za Informacije Vlade Federativna Narodna Republika Jugoslavija - Jugoslavien, Ministère de l’Orientation et de l’Information - Libanon, Compagnie Luxembourgeoise de Radiodiffusion - Luxemburg, Radio-Maroc - Marocko, Radio-Tunis - Tunisien, Radio Monte-Carlo - Monaco, Stichting Nederlandse Radio-Unie - Nederländerna, Norsk Rikskringkasting - Norge, Emissora Nacional de Radiodifusão - Portugal, Société Suisse de Radiodiffusion - Schweiz, British Broadcasting Corporation - Storbritannien, A/B Radiotjänst och Kungliga Telegrafstyrelsen - Sverige, Ministère des traveaux publics et des communications - Syrien, Basın-Yayın ve Turizm Genel Müdürlüğü - Turkiet och Radio Vaticana - Vatikanstaten. Oy Yleisradio ab - Finland deltog men valde att ansluta sig först i juni samma år. Även Israel Broadcasting Service - Israel deltog som observatör på konferensen som hölls på Hotel Imperial den 6-14 februari. s. 46, Television programming across national boundaries: The EBU and OIRT Experience, Ernest Eugster.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
.svg)
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
.svg)
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg)
Författare/Upphovsman: Okänd, Licens: CC0
Flag of the Vatican City, as described in the 2000 w:en:Fundamental Law of Vatican City State (which took effect in Feb. 2001), Article 20, Attachment A. See here and here.
Författare/Upphovsman: Miloszk22, Licens: CC BY-SA 3.0
Medlemmar av European Broadcasting Union. Länder med en eller flera medlemmar är mörkblå. Associerade medlemmar är ljusblå.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
European Broadcasting Union logo from 2012.
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
The flag of Slovenia.
- "The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
- is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
- as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
.svg){kind=link}