Europeiska investeringsbanken
Europeiska unionen | |
Europeiska investeringsbanken | |
Sammansättning | Direktionen, styrelsen och EIB-rådet |
Ordförande | Nadia Calviño |
Funktion | Bevilja lån och garantier i unionens intresse utan vinstsyfte |
Inrättad | 1 januari 1958 |
Rättslig form | Organ |
Rättslig grund | Art. 308 FEUF[1] |
Säten | |
Luxemburg, Luxemburg Officiellt säte | |
Webbplats | |
eib.org |
Europeiska investeringsbanken (EIB) är Europeiska unionens finansieringsinstitut med uppgift att bevilja lån och garantier i unionens intresse, utan vinstsyfte. Investeringsbanken lånar upp kapital på kapitalmarknaderna som den sedan lånar ut till förmånliga villkor för att finansiera projekt som är betydelsefulla för unionen. EIB har erhållit det högsta kreditbetyget AAA.
EIB ägs av unionens medlemsstater,[1] och styrs genom ett råd bestående av en minister från varje medlemsstat.[2] EIB-rådet utser en styrelse,[3] som ansvarar för beviljandet av finansiering och fastställandet av villkoren för detta, samt en direktion, som ansvarar för den löpande verksamheten.[4]
EIB inrättades som en egen juridisk person den 1 januari 1958 och har sitt säte i Luxemburg. Investeringsbanken regleras direkt av unionsrätten. Den nuvarande ordföranden för EIB är Nadia Calviño.
Historia
EIB inrättades den 1 januari 1958 när Romfördraget trädde i kraft. Från början hade EIB sitt säte i Bryssel, men detta ändrades 1968 till det nuvarande sätet i Luxemburg.
År 2000 bildades EIB-gruppen, bestående av investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden (EIF), en fond med syfte att tillhandahålla venturekapital till små och medelstora företag. EIB är den största ägaren av investeringsfonden, med 62 procent av aktierna.[5]
Sammansättning och funktionssätt
Europeiska investeringsbanken är ett av Europeiska unionens organ. Dess sammansättning och funktionssätt regleras av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,[6] samt i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga,[7] som är fogat till unionens grundfördrag.
Investeringsbanken styrs av tre olika organ: direktionen, styrelsen och EIB-rådet. Direktionen leder den löpande verksamheten och består av en ordförande och åtta vice ordförande. Styrelsen ansvarar för beviljandet av finansiering och fastställandet av villkoren för detta. Både direktionen och styrelsen utses av EIB-rådet, som är EIB:s högsta beslutande organ.
Beslutande organ
Direktionen
Direktionen är ansvarig för EIB:s löpande verksamhet och består av en ordförande och åtta vice ordförande. De utses av EIB-rådet med kvalificerad majoritet på förslag av styrelsen.[8] De väljs för en period av sex år, som kan förnyas. EIB-rådet kan med enhällighet besluta att ändra antalet direktionsledamöter. En direktionsledamot kan avsättas av EIB-rådet med kvalificerad majoritet på förslag av styrelsen. Direktionens främsta uppgift är att ansvara för EIB:s löpande verksamhet. Det innebär bland annat att direktionen förbereder styrelsens beslut, till exempel vad gäller beviljande av finansiering och upptagande av lån, och verkställer dessa efter att de har antagits av styrelsen. Direktionen fattar sina beslut med enkel majoritet. Både direktionen och EIB:s personal är ansvariga endast gentemot EIB och ska utöva sina uppdrag i full oavhängighet.[9]
Styrelsen
Styrelsen är ansvarig för att besluta om beviljande av finansiering, såsom lån och garantier, samt om att ta upp lån. Den fastställer också räntesatser, provisioner och andra avgifter. Med kvalificerad majoritet kan den delegera befogenheter till direktionen. Styrelsen ansvar även för att säkerställa att EIB förvaltas enligt sunda principer och i enlighet med unionsrätten. Varje år överlämnar styrelsen en årsrapport till EIB-rådet, som sedan offentliggörs.[10]
Styrelsen består av en ledamot från varje medlemsstat. Ledamöterna utses av EIB-rådet med enkel majoritet för en period av fem år, som kan förnyas. Utöver ledamöterna ingår även 31 suppleanter som nomineras av medlemsstaterna och kommissionen. En styrelseledamot kan avsättas av EIB-rådet med kvalificerad majoritet om han eller hon inte längre anses uppfylla kraven för att få sitta i styrelsen. Hela styrelsen måste avgå om EIB-rådet inte godkänner årsrapporten.[10]
Styrelsens sammanträden leds av direktionens ordförande eller, i hans eller hennes frånvaro, av en vice ordförande, som dock saknar rösträtt vid omröstningar.[10] Styrelsen beslutar i regel med minst en tredjedel av sina ledamöter, som måste företräda minst hälften av det tecknade kapitalet. I vissa fall beslutar styrelsen med kvalificerad majoritet, vilket kräver stöd från minst 18 ledamöter som företräder minst 68 procent av det tecknade kapitalet.[11]
EIB-rådet
Europeiska investeringsbankens råd (EIB-rådet) är EIB:s högsta beslutande organ. Det fastställer allmänna riktlinjer för EIB:s kreditpolitik i enlighet med unionens mål och ska se till så att dessa följs. EIB-rådet kan med enhällighet genom ett beslut utöka investeringsbankens tecknade kapital. EIB-rådet godkänner också investeringsbankens arbetsordning, styrelsens årsrapport, den årliga balansräkningen och resultaträkningen samt beviljar finansiering för investeringsverksamheter som helt eller delvis ska genomföras utanför medlemsstaternas territorier.[12] EIB-rådet består av en minister från varje medlemsstat, vanligtvis finansministrarna,[13] vilket innebär att dess sammansättning är densamma som för rådet för ekonomiska och finansiella frågor.
EIB-rådet fattar normalt beslut med en majoritet av sina ledamöter, som måste företräda minst hälften av det tecknade kapitalet. I vissa fall fattar EIB-rådet beslut med kvalificerad majoritet, vilket kräver stöd från minst 18 ledamöter som företräder minst 68 procent av det tecknade kapitalet. I de fall då EIB-rådet fattar beslut med enhällighet kan en ledamot avstå från att rösta utan att hindra beslutet från att antas.[14]
Kapitaltäckning
I egenskap av ägare av EIB står medlemsstaterna för investeringsbankens tecknade kapital. Kapitaltäckningen är fastställd i EIB:s stadga. Den kan ändras av Europeiska unionens råd med enhällighet i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande på begäran av investeringsbanken och efter samråd med Europaparlamentet och Europeiska kommissionen, eller på förslag av Europeiska kommissionen och efter samråd med Europaparlamentet och investeringsbanken.[1] Även EIB-rådet kan med enhällighet besluta om att utöka det tecknade kapitalet.[15] Kapitaltäckningen baserar sig huvudsakligen på varje medlemsstats andel av unionens bruttonationalprodukt (BNP) vid tidpunkten då den anslöt sig till unionen.[16] De fyra största medlemsstaterna står för närmare 65 procent av det tecknade kapitalet.
EIB:s kapital utökades kraftigt till följd av finanskrisen 2007–2008 och den efterföljande eurokrisen. Mellan 2007 och 2009 nästintill fördubblades det tecknade kapitalet. Senaste ändringen av kapitaltäckningen skedde i samband med Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen den 1 februari 2020. Sedan den 1 juli 2013 uppgår det tecknade kapitalet till över 243 miljarder euro.[16][17][18][19][20] EIB har erhållit det högsta kreditbetyget AAA.
Medlemsstat | Tecknat kapital (€) |
---|---|
Belgien | 12 951 115 777 |
Bulgarien | 510 041 217 |
Cypern | 321 508 011 |
Danmark | 6 557 521 657 |
Estland | 206 248 240 |
Finland | 3 693 702 498 |
Frankrike | 46 722 369 149 |
Grekland | 3 512 961 713 |
Irland | 1 639 379 073 |
Italien | 46 722 369 149 |
Kroatien | 1 062 312 542 |
Lettland | 267 076 094 |
Litauen | 437 633 208 |
Luxemburg | 327 878 318 |
Malta | 122 381 664 |
Nederländerna | 12 951 115 777 |
Polen | 5 980 679 827 |
Portugal | 2 263 904 037 |
Rumänien | 1 513 926 692 |
Slovakien | 751 236 149 |
Slovenien | 697 455 090 |
Spanien | 28 033 421 847 |
Sverige | 8 591 781 713 |
Tjeckien | 2 206 922 328 |
Tyskland | 46 722 369 149 |
Ungern | 2 087 849 195 |
Österrike | 6 428 994 386 |
Europeiska unionen | 243 284 154 500 |
Funktioner och befogenheter
EIB har till huvuduppgift att genom upplåning på kapitalmarknaderna bidra till en balanserad och störningsfri utveckling av den inre marknaden i unionens intresse. Detta görs genom beviljande av lån och garantier utan vinstsyfte för att underlätta finansiering av olika projekt. Även om ungefär 90 procent av alla projekt som EIB finansierar genomförs i medlemsstaterna, finansierar investeringsbanken projekt i runt 150 andra länder runt om i världen.
Det är huvudsakligen tre typer av projekt som finansieras av investeringsbanken. Den första typen av projekt syftar till att utveckla mindre utvecklade regioner. Den andra typen av projekt syftar till att modernisera eller ställa om företag eller till att skapa nya verksamheter för att garantera den inre marknadens funktionalitet. Det handlar framför allt om projekt som på grund av sin storlek eller sin natur inte kan finansieras med de medel som är tillgängliga i de enskilda medlemsstaterna. Den tredje typen av projekt innefattar projekt som är av gemensamt intresse för medlemsstaterna men som inte kan finansieras med de medel som är tillgängliga i de enskilda medlemsstaterna.[21]
Säte och administration
EIB har sitt säte i Luxemburg,[22] där även unionens rättsliga institutioner (EU-domstolen och Europeiska revisionsrätten) finns. Innan 1968 hade EIB sitt säte i Bryssel. Under 1980 flyttade EIB till sina nuvarande lokaler, vilka byggdes ut under 2008.[23] Personalen anställs och avskedas av EIB:s ordförande.[9]
Investeringsbanken har runt 2 000 anställda. Antalet anställda har ökat kraftigt sedan EIB:s bildande 1958, då investeringsbanken hade 66 anställda. Under 1999 uppgick antalet anställda till drygt 1 000, vilket hade fördubblats till 2 000 under 2012.[23]
Öppenhet och tillgång till handlingar
På grund av sin speciella och känsliga funktion har EIB en särskild ställning i förhållande till de bestämmelser som gäller inom Europeiska unionen kring öppenhet. När investeringsbanken utövar sina icke-administrativa funktioner omfattas den inte av de allmänna bestämmelserna för öppenhet som gäller unionens övriga institutioner, organ och byråer.[24] EU-domstolen har behörighet att avgöra tvister mellan unionens institutioner och medlemsstaterna som rör investeringsbanken.[25] I övriga fall är de nationella domstolarna behöriga att avgöra tvister som är relaterade till investeringsbankens verksamhet och finansiering.[26]
Se även
Referenser
- ^ [a b c] ”Artikel 308 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 180. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 7 i protokoll 5 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 253. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 9 i protokoll 5 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 254–255. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 11 i protokoll 5 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 256–257. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Frequently Asked Questions” (på engelska). Europeiska investeringsbanken. https://www.eib.org/en/infocentre/faq/index.htm. Läst 1 juli 2022.
- ^ ”Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 47–200. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Protokoll 5 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 251–264. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 1.5 i rådets beslut (EU) 2019/654 av den 15 april 2019 om ändring av protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga”. EUT L 110, 25.4.2019, s. 38. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32019D0654.
- ^ [a b] ”Artikel 11 i protokoll 5 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 256–257. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ [a b c] ”Artikel 9 i protokoll 5 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 254–255. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 10 i protokoll 5 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 256. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 7.3 i protokoll 5 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 253. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Europeiska investeringsbanken”. Europa (webbportal). https://european-union.europa.eu/institutions-law-budget/institutions-and-bodies/institutions-and-bodies-profiles/eib_sv. Läst 1 juli 2022.
- ^ ”Artikel 8 i protokoll 5 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 254. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 4.3 i protokoll 5 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 252. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Beslut av bankens råd av den 31 december 2012 om ökning av Europeiska investeringsbankens kapital (2013/C 100/03)”. EUT C 100, 6.4.2013, s. 7–9. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013D0406(01).
- ^ ”Rådets beslut (EU) 2019/654 av den 15 april 2019 om ändring av protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga”. EUT L 110, 25.4.2019, s. 36–38. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32019D0654.
- ^ ”Beslut av Europeiska investeringsbankens råd av den 16 april 2019 om ersättande av Förenade kungarikets kapital i Europeiska investeringsbanken med tecknat kapital från de återstående medlemsstaterna [2019/655”]. EUT L 110, 25.4.2019, s. 39–42. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32019D0655.
- ^ ”Rådets beslut (EU) 2019/1255 av den 18 juli 2019 om ändring av protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga”. EUT L 196, 24.7.2019, s. 1–2. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32019D1255.
- ^ ”Artikel 309 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 180. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Protokoll 6 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 265. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ [a b] ”The EIB in numbers” (på engelska). Europeiska investeringsbanken. https://www.eib.org/en/about/key-figures/index.htm. Läst 1 juli 2022.
- ^ ”Artikel 15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 54–55. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 271 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 165. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 27 i protokoll 5 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 263. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
Externa länkar
EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |
Media som används på denna webbplats
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
The flag of Slovenia.
- "The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
- is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
- as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
© European Union, 2024, CC BY 4.0
Visit of Nadia Calviño, Spanish First Deputy Prime Minister and Minister for Economic Affairs and Digital Transformation, to the European Commission Mairead McGuinness, European Commissioner for Financial Services, Financial Stability, and Capital Markets Union, receives Nadia Calviño, Spanish First Deputy Prime Minister and Minister for Economic Affairs and Digital Transformation, in the margins of the meeting of the Economic and Financial Affairs Council (ECOFIN).
Författare/Upphovsman: Palauenc05, Licens: CC BY-SA 3.0
European Investment Bank Luxembourg (view from S)
Europeiska investeringsbankens logotyp