Europaparlamentsvalet i Västtyskland 1989

Europeiska flaggan Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet 1989
Val till Europaparlamentet
Område
Antal mandat
Valdagar
Västtyskland Västtyskland
81
18 juni 1989
Valmanskår
Valdeltagande
45 773 179
62,28 %
Valsystem
Valmetod
Spärr
proportionellt valsystem
Hare-Niemeyers metod
5 %
Andra val
Föregående val
Nästkommande val

Europaparlamentsvalet 1984
Europaparlamentsvalet 1994

Europaparlamentsvalet i Västtyskland 1989 ägde rum söndagen den 18 juni 1989. Drygt 45 miljoner personer var röstberättigade i valet om de 81 mandat som Västtyskland hade tilldelats innan valet. I valet tillämpade landet ett valsystem med partilistor, Hare-Niemeyers metod och en spärr på 5 procent för småpartier. Västtyskland var inte uppdelat i några valkretsar, utan fungerade som en enda valkrets i valet. Däremot var det möjligt för politiska partier att endast ställa upp i en eller några av delstaterna. Till exempel ställde CSU endast upp i delstaten Bayern, där systerpartiet CDU samtidigt avstod från att ställa upp.[1] Valet var det sista Europaparlamentsvalet som hölls innan enandet av Tyskland 1990.

Socialdemokraterna blev valets största parti, och erhöll nästan lika stor andel av rösterna som i valet 1984. Partiet miste dock två mandat. Kristdemokratiska CDU var valets största förlorare och tappade nästan åtta procentenheter av sitt väljarstöd. Det gav partiet nio mandat färre än i valet 1984.[1] Die Grünen och CSU behöll i princip samma väljarandelar som i valet 1984. Die Grünen ökade dock med ett mandat. Både det högerextrema Republikanerna och det liberala FDP lyckades passera femprocentsspärren, vilket gav dem sex respektive fyra mandat. I övrigt lyckades inget parti erhålla mandat i det tyska Europaparlamentsvalet.

Valdeltagandet ökade med mer än fem procentenheter till 62,28 procent. Det var dock inte lika högt som i valet 1979. Valdeltagandet låg ett par procentenheter högre än genomsnittet för hela gemenskaperna.[2] Jämfört med Västtysklands federala riksdagsval var dock valdeltagandet lågt i likhet med tidigare tyska Europaparlamentsval.

Valresultat

AndelAntalMandat
Socialdemokraterna37,32 %
  
10 525 72831
–0,09 %
  
+1 229 311–2
CDU29,54 %
  
8 332 84625
–7,92 %
  
–975 565–9
Die Grünen8,45 %
  
2 382 1028
+0,30 %
  
+356 130+1
CSU8,25 %
  
2 326 2777
–0,24 %
  
+217 147±0
Republikanerna7,12 %
  
2 008 6296
+7,12 %
  
+2 008 629+6
FDP5,59 %
  
1 576 7154
+0,79 %
  
+384 091+4
Övriga partier och kandidater3,74 %
  
1 054 3930
+0,04 %
  
+135 576±0
Ogiltiga och blanka röster1,06 %
  
301 9080
–0,47 %
  
–85 475±0
Valdeltagande62,28 %
  
28 508 59881
+5,52 %
  
+3 269 844±0
Antal röstberättigade 45 773 179

 31  SOC      32  EPP      04  LDR      00  EUL/LU   00  ED       08  G        00  EDA      06  DR       00  RBW      00  NI

Se även

Referenser

Noter

Externa länkar

Europeiska flagganEU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Europarl logo.svg
European Parliament logo