Europaparlamentsvalet i Österrike 2004

Europeiska flaggan Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet 2004
Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet
Område
Antal mandat
Valdagar
Österrike Österrike
18
13 juni 2004
Valmanskår
Valdeltagande
6 049 129
42,43 %
Valsystem
Valmetod
Spärr
proportionellt valsystem
d’Hondts metod
4 %
Andra val
Föregående val
Nästkommande val

Europaparlamentsvalet 1999
Europaparlamentsvalet 2009

Europaparlamentsvalet i Österrike 2004 ägde rum söndagen den 13 juni 2004. Drygt sex miljoner personer var röstberättigade i valet om de 18 mandat som Österrike hade tilldelats innan valet. I valet tillämpade landet ett valsystem med partilistor, d’Hondts metod och en spärr på 4 procent för småpartier. Österrike var inte uppdelat i några valkretsar, utan fungerade som en enda valkrets i valet.

Valets stora skräll stod Hans-Peter Martins lista för. Partiet hade profilerat sig framför allt mot korruption och byråkrati. Det gav partiet nästan 14 procent av rösterna och två mandat.[1] Valets två största partier blev nästan lika stora. Socialdemokraterna erhöll ungefär en tredjedel av rösterna och kunde därmed säkra sju mandat, samma antal som i valet 1999. Kristdemokratiska Österrikiska folkpartiet hamnade strax därefter med 32,70 procent av rösterna och sex mandat, ett mandat mindre än i föregående val. Även De gröna ökade signifikant, men det var inte tillräckligt för att ge utslag i mandatfördelningen. Valets förlorare var högerextrema Frihetspartiet (FPÖ) som tappade mer än 17 procentenheter av sitt väljarstöd och fyra av sina fem mandat.[1] Därmed minskade FPÖ markant i väljarstöd för andra Europaparlamentsvalet i rad. Inget annat parti lyckades passera fyraprocentsspärren och erhålla mandat. Totalt minskade antalet mandat för Österrike med tre jämfört med valet 1999.

Valdeltagandet minskade markant med nästan sju procentenheter. Därmed uppgick det till 42,43 procent av de röstberättigade. Det var det dittills lägsta valdeltagandet i ett österrikiskt Europaparlamentsval. Valdeltagandet låg under genomsnittet för hela unionen och var lågt i jämförelse med valdeltagandet vid val till Österrikes parlament.[2]

Valresultat

AndelAntalMandat
Socialdemokraterna33,33 %
  
833 5177
+1,62 %
  
–54 821±0
Österrikiska folkpartiet32,70 %
  
817 7166
+2,03 %
  
–41 459–1
Hans-Peter Martins lista13,98 %
  
349 6962
+13,98 %
  
+349 696+2
De gröna12,89 %
  
322 4292
+3,60 %
  
+62 156±0
Frihetspartiet6,31 %
  
157 7221
–17,09 %
  
–497 797–4
Övriga partier och kandidater0,78 %
  
19 5300
–4,15 %
  
–118 518±0
Ogiltiga och blanka röster2,57 %
  
66 0290
–0,45 %
  
–21 351±0
Valdeltagande42,43 %
  
2 566 63918
–6,97 %
  
–322 094–3
Antal röstberättigade 6 049 129

 07  EPP-ED   06  PES      00  ALDE     02  G/EFA    00  GUE/NGL  00  IND/DEM  00  UEN      03  NI

Se även

Referenser

Noter

Europeiska flagganEU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
EP-logo-CMYK SV.svg
European Parliament logo