Europahaus
Tillkomst | 1931 | |
---|---|---|
Land | Tyskland | |
Inom det administrativa området | • Berlin • Friedrichshain-Kreuzberg | |
Gata/väg | Stresemannstrasse | |
Plats | Kreuzberg | |
Koordinater | 52°30′18″N 13°22′55″E | |
Invigningsdatum | 1926 | |
Närliggande byggnad | Deutschlandhaus | |
Våningar | 11 |
Europahaus är ett kontorshöghus i Berlin, beläget på Stresemannstrasse 92–94 i Kreuzberg. Tillsammans med grannhuset Deutschlandhaus uppfördes det från 1926 till 1931.
Historia
Arkitekttävlingen för utformningen av hela byggnadskomplexet vid Stresemannstrasse vanns av Richard Bielenberg och Josef Moser, som påbörjade projektet med att rita Deutschlandhaus 1926, enligt den då fortfarande rådande expressionistiska stilen. Arkitekten Otto Firle kom därefter att få uppdraget att utforma Europahaus, då enligt Neue Sachlichkeit-idealen.[1][2] Byggnadsarbetena påbörjades i slutet av 1920-talet och avslutades 1931.
Byggnaden är uppförd i tio våningar med totalt 35 000 kvadratmeters nettoarea. Den första hyresgästen i huset var Stickstoff-Syndikat GmbH (plan 4–10).[3]
Byggnaden blev känd framförallt för de stora ljusreklamskyltarna för företagen Odol och Allianz-Versicherungen, på sin tid i sig en stor attraktion i staden. Senare kom även en ljusreklamskylt för företaget Blaupunkt att finnas på husväggen fram till 2005. Blaupunktskylten ingår idag i Buchstabenmuseums samlingar i Berlin.
Under andra världskriget skadades Europahaus och det krävdes omfattande renoveringsarbeten från 1959 till 1966 för att återställa byggnaden i användbart skick. Efter att byggnaden återinvigts 1966 var den fram till Tysklands återförening säte för Deutsche Bundesposts lokala telestation, Fernmeldeamt 2 Berlin (senare nummer 3).
Byggnaden ligger i närheten av den tidigare järnvägsstationen Anhalter Bahnhof och är idag säte för huvudförvaltningen för Tysklands ministerium för näringslivssamarbete och utveckling, som är inrymd på fyra våningsplan.[4] Här finns också lokaler som används av Robert Koch-Institut, Wasser- und Schifffahrtsdirektion Ost och Bündnis für Demokratie und Toleranz.
Vidare läsning
- Heilmann, Albert (1931). Das Europa-Haus in Berlin – Ein neuzeitlicher Grossbau. Seine Entstehungsgeschichte vom ersten Spatenstich bis zur Vollendung. Berlin: Europahaus
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Europahaus.
- Berliner Landesdenkmalliste: Deutschlandhaus
- Chod, Kathrin (2002). Europahaus / Deutschlandhaus. I: Berliner Bezirkslexikon, Friedrichshain-Kreuzberg.. Berlin: Luisenstädtischer Bildungsverein. Haude und Spener / Edition Luisenstadt. ISBN 3-89542-122-7. https://luise-berlin.de/lexikon/frkr/E/Europahaus_Deutschlandhaus.htm
- Baubeginn für Dokumentationszentrum der Vertreibung. rbb, 11 juni 2013
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Europahaus (Berlin), 13 februari 2022.
Noter
- ^ Brendgens, Guido; König, Norbert (2003). Berlin Architektur. Architekturführer. Berlin: Jovis. sid. 206. ISBN 978-3-931321-46-8
- ^ Wörner, Martin; Mollenschott, Doris (2001). Architekturführer Berlin. Berlin: Reimer. sid. 275. ISBN 978-3-496-01380-8
- ^ ”Die Hochhäuser Berlins” (på tyska). Vossische Zeitung. 31 oktober 1931.
- ^ ”phoenix.de”. 2008. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20081205004833/http://www.phoenix.de/59959.htm. Läst 10 juni 2013.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Europahaus.
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Författare/Upphovsman: Jörg Zägel, Licens: CC BY-SA 3.0
The Europahaus at Stresemannstraße No. 92-94 in Berlin-Kreuzberg, the Berlin residence of the German Federal Ministry of Economic Cooperation and Development. The building was constructed between 1926 and 1931 in connection with the neighboring Deutschlandhaus. The original design was by the architects Bielenberg & Moser, but it was changed after Bielenberg's death by Otto Firle. The Europahaus was serverly damaged in WWII and reconstructed with different design between 1959 and 1966.
(c) Bundesarchiv, Bild 146-1987-031-28 / Hoffmann, Herbert / CC-BY-SA 3.0