Euro Players Tour Championship 2010/2011

Euro Players Tour Championship
Turneringsinformation
TypSerie om 6 mindre rankingturneringar
Rankingpoäng2000 per deltävling
Tidpunkt27 augusti21 november 2010
PlatsFürth, Tyskland
Brygge, Belgien
Rüsselsheim, Tyskland
Gloucester, England
Hamm, Tyskland
Prag, Tjeckien
Prispengar£ 50 000 per deltävling
Till segraren£ 10 000 per deltävling
Vinnare
VinnareEPTC1: Judd Trump
EPTC2: Shaun Murphy
EPTC3: Marcus Campbell
EPTC4: Stephen Lee
EPTC5: John Higgins
EPTC6: Michael Holt

Euro Players Tour Championship 2010/2011 är en serie om sex mindre rankingturneringar i snooker som spelas under hösten 2010 i kontinentala Europa. Detta är första upplagan av denna tour.

Format

Var och en av de sex turneringarna spelas under en period av 3–4 dagar. De 24 mest framgångsrika spelarna i denna tour, samt de sex turneringarna i Players Tour Championship 2010/2011 i England, kvalificerar sig till finalspelet i Players Tour Championship 2010/2011 som avgörs i mars 2011. Denna ranking baseras på inspelade prispengar[1].

I turneringarna deltar såväl professionella spelare som amatörer[2], de är öppna för alla spelare. Turneringarna är avsedda för maximalt 128 spelare, så om fler är anmälda spelas kvalmatcher dagarna före huvudturneringen. Det delas ut rankingpoäng i deltävlingarna (2000 poäng till segraren[3]) och i finalspelet (3000 poäng till segraren). Alla matcher avgörs i bäst-av-7 frames.

Resultat

Euro Players Tour Championship 1

Euro Players Tour Championship 1 spelas 27–29 augusti i Fürth, Tyskland. Turneringen är även känd under namnet Paul Hunter Classic. 222 spelare var anmälda, vilket innebar att 94 kvalmatcher fick spelas före huvudturneringen med 128 deltagare. Nedan redovisas resultaten från och med kvartsfinalerna:

 Kvartsfinaler:
Bäst av 7 frames
Semifinaler:
Bäst av 7 frames
Final:
Bäst av 7 frames
               
 England Steve Davis 2 
 England Shaun Murphy 4 
  England Shaun Murphy 2 
 
  England Judd Trump 4 
 England Jack Lisowski 0
 England Judd Trump 4 
  England Judd Trump 4
  England Anthony Hamilton 3
 Wales Daniel Wells 4 
 England Jimmy White 2 
  Wales Daniel Wells 3
 
  England Anthony Hamilton 4 
 England Stuart Bingham 3
 England Anthony Hamilton 4 

Euro Players Tour Championship 2

Euro Players Tour Championship 2 spelas 1–3 oktober i Brygge, Belgien. 166 spelare var anmälda vilket innebar att 38 kvalmatcher fick spelas den 30 september. Nedan redovisas resultaten från och med kvartsfinalerna.

 Kvartsfinaler:
Bäst av 7 frames
Semifinaler:
Bäst av 7 frames
Final:
Bäst av 7 frames
               
 Belgien Bjorn Haneveer 3 
 England Shaun Murphy 4 
  England Shaun Murphy 4 
 
  Wales Mark Williams 3 
 England Martin Gould 2
 Wales Mark Williams 4 
  England Shaun Murphy 4
  England Matthew Couch 2
 England Matthew Couch 4 
 England Ricky Walden 2 
  England Matthew Couch 4
 
  Irland Fergal O'Brien 3 
 Kina Liang Wenbo 1
 Irland Fergal O'Brien 4 

Euro Players Tour Championship 3

Euro Players Tour Championship 3 spelades 22–24 oktober i Rüsselsheim, Tyskland. 128 spelare var anmälda, varav 115 kom till start. För första gången någonsin i snookerhistorien gjordes det två officiella maximumbreak två dagar i rad: Thailändaren Thanawat Thirapongpaiboon blev vid 16 år och 312 dagars ålder den klart yngste någonsin att åstadkomma ett officiellt maximumbreak[4]. Det tidigare rekordet hade Stephen Maguire med 19 år. Dagen därpå gjorde walesaren Mark Williams sitt andra maximumbreak i karriären[5]. Detta var blott andra gången någonsin som det gjorts två maximumbreak i samma tävling, den första gången var VM 2009.

Nedan redovisas resultaten från och med kvartsfinalerna:

 Kvartsfinaler:
Bäst av 7 frames
Semifinaler:
Bäst av 7 frames
Final:
Bäst av 7 frames
               
 England Barry Hawkins 1 
 Irland Ken Doherty 4 
  Irland Ken Doherty 3 
 
  Skottland Marcus Campbell 4 
 Skottland Marcus Campbell 4
 England Judd Trump 1 
  Skottland Marcus Campbell 4
  Kina Liang Wenbo 0
 Kina Liang Wenbo 4 
 England Mark Selby 2 
  Kina Liang Wenbo 4
 
  England Andrew Higginson 1 
 Wales Michael White 2
 England Andrew Higginson 4 

Euro Players Tour Championship 4

Euro Players Tour Championship 4 spelades 29–31 oktober i Gloucester, England (ursprungligen var den planerad att hållas i Offenburg, Tyskland, men dålig biljettförsäljning på grund av en krock med en annan snookerturnering gjorde att tävlingen fick flyttas[6]). 131 spelare var anmälda vilket gjorde att tre kvalmatcher fick spelas den 28 oktober. Nedan redovisas resultaten från och med kvartsfinalerna.

 Kvartsfinaler:
Bäst av 7 frames
Semifinaler:
Bäst av 7 frames
Final:
Bäst av 7 frames
               
 England Mark Davis 2 
 England Stephen Lee 4 
  England Stephen Lee 4 
 
  England Joe Jogia 1 
 England Joe Jogia 4
 Kina Liu Chuang 2 
  England Stephen Lee 4
  Skottland Stephen Maguire 2
 Skottland Graeme Dott 3 
 England Liam Highfield 4 
  England Liam Higfield 2
 
  Skottland Stephen Maguire 4 
 England Anthony Hamilton 2
 Skottland Stephen Maguire 4 

Euro Players Tour Championship 5

Euro Players Tour Championship 5 spelades 12–14 november i Hamm, Tyskland. 119 spelare var anmälda, vilket gjorde att 9 spelare fick stå över första omgången. John Higgins spelade sin första tävling efter att ha varit avstängd i ett halvår, och vann direkt[7]. Nedan redovisas resultaten från och med kvartsfinalerna.

 Kvartsfinaler:
Bäst av 7 frames
Semifinaler:
Bäst av 7 frames
Final:
Bäst av 7 frames
               
 England Barry Pinches 2 
 Skottland Graeme Dott 4 
  Skottland Graeme Dott 1 
 
  Skottland John Higgins 4 
 Skottland John Higgins 4
 England Anthony Hamilton 2 
  Skottland John Higgins 4
  England Shaun Murphy 2
 England Peter Lines 0 
 Nordirland Mark Allen 4 
  Nordirland Mark Allen 1
 
  England Shaun Murphy 4 
 England Shaun Murphy 4
 England Paul Davison 1 

Euro Players Tour Championship 6

Euro Players Tour Championship 6 spelades 19–21 november i Prag, Tjeckien. 127 spelare var anmälda, vilket innebar att toppseedade Mark Selby fick stå över första omgången. Engelsmannen Rory McLeod gjorde ett maximumbreak, hans första i karriären, i sin match i tredje omgången mot thailändaren Issara Kachaiwong. Nedan redovisas resultaten från och med kvartsfinalerna:

 Kvartsfinaler:
Bäst av 7 frames
Semifinaler:
Bäst av 7 frames
Final:
Bäst av 7 frames
               
 England Mark Selby 2 
 England Michael Holt 4 
  England Michael Holt 4 
 
  England Shaun Murphy 3 
 England Shaun Murphy 4
 England Peter Ebdon 2 
  England Michael Holt 4
  Skottland John Higgins 3
 Wales Matthew Stevens 2 
 England Joe Jogia 4 
  England Joe Jogia 2
 
  Skottland John Higgins 4 
 Skottland John Higgins 4
 England Stuart Bingham 1 

Externa länkar

Källor


Media som används på denna webbplats

Flag of England.svg
Flag of England. Saint George's cross (a red cross on a white background), used as the Flag of England, the Italian city of Genoa and various other places.
Flag of Belgium (civil).svg
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Flag of Northern Ireland.svg
Ulster Banner is a heraldic banner taken from the former coat of arms of Northern Ireland. It was used by the Northern Ireland government in 1953-1973 with Edwardian crown since coronation of Queen Elizabeth II, based earlier design with Tudor Crown from 1924. Otherwise known as the Ulster Flag, Red Hand of Ulster Flag, Red Hand Flag.
Flag of Northern Ireland (1953–1972).svg
Ulster Banner is a heraldic banner taken from the former coat of arms of Northern Ireland. It was used by the Northern Ireland government in 1953-1973 with Edwardian crown since coronation of Queen Elizabeth II, based earlier design with Tudor Crown from 1924. Otherwise known as the Ulster Flag, Red Hand of Ulster Flag, Red Hand Flag.