Eugen Warming
| Eugen Warming | |
 | |
| Född | Johannes Eugenius Bülow Warming 3 november 1840[1][2][3] Mandø[4], Danmark |
|---|---|
| Död | 2 april 1924[1][2][3] (83 år) Köpenhamn[5] |
| Medborgarskap | Danmark |
| Utbildad vid | Köpenhamns universitet Münchens universitet |
| Sysselsättning | Botaniker, akademiker, ekolog, universitetslärare, pedagog, mykolog |
| Arbetsgivare | Köpenhamns universitet Stockholms universitet Botanisk Have, Köpenhamn |
| Barn | Jens Warming (f. 1873) |
| Utmärkelser | |
| Erzherzog Rainer-Medaille (2011) Kommendör av Victoriaorden Dannebrogorden Kejserliga Brasilianska Rosenorden Honoris causa | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Johannes Eugenius (Eugen) Bülow Warming, född 3 november 1841 på Mandø, västra Jylland, död 2 april 1924 i Köpenhamn, var en dansk botaniker och en av grundläggarna till ekologi som ett eget ämnesområde. Han var far till Jens Warming.
Warming blev student i Ribe 1859, reste 1863 till Brasilien och vistades där hos danske naturforskaren Peter Wilhelm Lund i Lagoa Santa i Minas Gerais, återvände hem 1866, blev filosofie doktor 1871, docent vid Polytekniska läroanstalten i Köpenhamn 1874 och i växtanatomi vid universitetet där 1875. Åren 1882-85 (och en del av 1886) var han professor i botanik vid Stockholms högskola (även högskolans rektor) och utnämndes 1885 till samma tjänst vid Köpenhamns universitet och föreståndare för dess botaniska trädgård, Botanisk Have.
Redan de tre ungdomsåren i Brasilien och studieresorna till München 1868 och Bonn 1871 ledde honom in på många skilda områden av botaniken, både fytografi, fanerogamsystematik, växtgeografi och morfologi, vartill kom hans anatomiska forskning, delvis i utvecklingshistoriskt syfte. Hans resor till Grönland (1884) samt Västindien och Venezuela (1891-92) lämnade material till biologiska och ekologiska arbeten. Han skrev även omfångsrika och mycket använda läroböcker, bland annat den första läroboken i växtekologi (1895) under titeln Plantesamfund - Grundtræk af den økologiske Plantegeografi.
Han var 1867-68 medarbetare i J.A. Dybdahls "Tidsskrift for havevæsen" samt från 1869 i "Tidsskrift for populære fremstillinger af naturvidenskaberne", i vilken han själv skrev en mängd uppsatser. Han blev ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund 1879, av svenska Vetenskapsakademien 1885, av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1897 och av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg 1911. Han blev hedersdoktor i Stockholm 1909 och erhöll 1922 svenska Vetenskapsakademiens större Linnémedalj i guld.
Källor
- Warming, Johannes Eugenius (Eugen) Bülow i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- Warming, J. E. i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
Noter
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w60z90fq, omnämnd som: Eugenius Warming, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Johannes-Eugenius-Bulow-Warmingtopic/Britannica-Online, omnämnd som: Johannes Eugenius Bulow Warming, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: johannes-eugenius-bulow-warming.[källa från Wikidata]
- ^ www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: johannes-eugenius-bulow-warming, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
| Företrädare: Första ämbetsinnehavaren | Rektor för Stockholms högskola 1882–1885 | Efterträdare: Gösta Mittag-Leffler |
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Eugen Warming signature
Eugen Warming