Eudiscopus denticulus
| Eudiscopus denticulus Status i världen: Kunskapsbrist[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Familj | Läderlappar Vespertilionidae |
| Släkte | Eudiscopus |
| Art | Eudiscopus denticulus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Eudiscopus denticulus | |
| Auktor | (Osgood, 1932) |
| Utbredning | |
 Fyndplatser i Sydostasien | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Eudiscopus denticulus[2][3] är en fladdermusart som först beskrevs av Wilfred Hudson Osgood 1932. Eudiscopus denticulus är ensam i släktet Eudiscopus som ingår i familjen läderlappar.[4][5] Internationella naturvårdsunionen kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
Arten är bara känd från fyra fyndplatser på det sydostasiatiska fastlandet. Den hittades i Myanmar, Laos, Thailand och Vietnam. Individerna levde i skogar eller i andra områden med träd och med bambu som undervegetation.[1] En mindre flock använder ihåliga bambustjälkar som viloplats. Populationen i Laos upptäcktes vid 1300 meter över havet. Arten jagar liksom de flesta andra läderlappar med hjälp av ekolokalisering. Den flyger långsamt och kan tidvis sväva över samma plats.[6][7][8][9]
Eudiscopus denticulus når en kroppslängd (huvud och bål) av 40 till 45 mm och en svanslängd av 39 till 42 mm. Underarmarna är 34 till 38 mm långa. Individerna väger 3,5 till 10 g. Pälsen har på ovansidan en kanelbrun färg, undersidan är ljusare. Arten liknar i kroppsbyggnaden om medlemmarna av släktet Pipistrellus. Den har lite längre öron än Pipistrellus-arterna. Även den broskiga fliken i örat (tragus) är längre, men den slutar inte i en spets. Eudiscopus denticulus har runda klibbiga trampdynor på bakfötterna som påminner om en diskus. Skivorna är större än hos släktena Glischropus och Tylonycteris. Dessutom finns tre nedre premolarer och skallen är tydlig avplattad.[6][7][10][9]
Källor
- ^ [a b c] 2008 Eudiscopus denticulus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Eudiscopus
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (18 augusti 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/eudiscopus+denticulus/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b] Ronald M. Nowak, red (1999). ”Disk-footed Bat” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 425. ISBN 0-8018-5789-9
- ^ [a b] Francis & Barrett (red.) 2008: A Field Guide to the Mammals of South-East Asia, sid. 235-236, Disk-footed Bat Arkiverad 19 april 2015 hämtat från the Wayback Machine., ISBN 1845377354.
- ^ Zsebok et al. (2014) Acoustic characteristics of the echolocation call of the disc-footed bat, Eudiscopus denticulus (Osgood, 1932), Abstact, läst 2015-04-19
- ^ [a b] Koopman, Karl F. (29 november 1972). ”Eudiscopus denticulus” (på engelska). Mammalian Species. American Society of Mammalogists. http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/i0076-3519-019-01-0001.pdf. Läst 19 april 2015.
- ^ Kunz & Fenton, red (2005). ”Cavities in Bamboo Culm” (på engelska). Bat Ecology. University of Chicago Press. sid. 23. ISBN 0-226-46207-2
Externa länkar
Wikispecies har information om Eudiscopus denticulus.- Bilder på Mammals' Planet
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: A proietti, Licens: CC BY-SA 3.0
Geographical distribution of Eudiscopus denticulus according to specimens preserved in ZMMU (Vietnam), FMNH (Laos), SMF (Thailand) and AMNH (Myanmar).