Ett herrans liv (film)

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Ett herrans liv
Monty Python: Brians liv
(Monty Python’s Life of Brian)
GenreKomedi
RegissörTerry Jones
ProducentJohn Goldstone
ManusGraham Chapman
John Cleese
Eric Idle
Terry Gilliam
Terry Jones
Michael Palin
SkådespelareGraham Chapman
John Cleese
Eric Idle
Terry Gilliam
Terry Jones
Michael Palin
OriginalmusikGeoffrey Burgon
ProduktionsbolagPython (Monty) Pictures
PremiärUSA 17 augusti 1979 (begränsad release, USA)
Storbritannien 8 november 1979 (allmän release, Storbritannien)
Speltid94 minuter
LandStorbritannien
SpråkEngelska
Intäkter20 745 728 amerikansk dollar och 20 206 622 amerikansk dollar
IMDb SFDb Elonet
Yle Arenan

Ett herrans liv (engelska: Monty Python's Life of Brian, även Life of Brian; i Finland: Monty Python: Brians liv) är en brittisk komedifilm och satir om religion från 1979, skriven av humorgruppen Monty Python (bestående av Graham Chapman, John Cleese, Terry Gilliam, Eric Idle, Terry Jones och Michael Palin) som även spelar huvudrollerna samt är regisserad av Terry Jones. Filmen handlar om Brian Cohen, en ung judisk man som föds på samma dag som Jesus, och precis intill densamme, och därför blir misstagen för den kommande Messias. Filmen hade Sverigepremiär den 25 augusti 1980.

Filmen väckte mycket starka känslor när den först kom ut och filmen blev förbjuden i bland annat Norge, där hädelse var straffbart. Filmen fick dock visas i Norge ett år senare. Italien och Irland är länder där filmen var förbjuden i flera år.

1999 placerade British Film Institute filmen på 28:e plats på sin lista över de 100 bästa brittiska filmerna genom tiderna.

Handling

Brian (Graham Chapman) föddes på juldagen år 1 i stallet bredvid Jesus-barnet. Under hela sitt liv blir han förväxlad med den äkta Messias, vilket ställer till med stora problem för Brian.

Filmen börjar (efter introduktionen med juldagen och förtexterna) med en sedvanligt inklippt text i en landskapsbild:

"Judea, year 33 AD."
 "Saturday afternoon"
 "About Tea-Time"

Filmen driver friskt med den ständigt närvarande konflikten i Mellanöstern och konflikterna mellan olika religiösa grupper. Egentligen handlar filmen inte alls om Jesus, men han är med som birollsfigur vid två tillfällen – juldagen i Betlehem efter det att de tre vise männen kommit på att det gått in i fel stall, och senare vid sin bergspredikan. En tiggare vid Jerusalems stadsportar nämner också Jesus som den man som gjort honom arbetslös; han är nämligen en före detta spetälsksjuk som förlorat sitt levebröd genom att Jesus botade honom. Brian blir så småningom medlem i en underjordisk motståndsorganisation, vars syfte är att slänga ut den romerska ockupationsmakten. Det framkommer dock senare att rörelsen är alltför byråkratisk och aldrig kommer till skott.

Brian utför i alla fall några olika uppdrag men blir ertappad av romarna och rymmer därefter under förvirrande former. Bland annat får han skjuts med ett utomjordiskt rymdskepp som störtar, vilket är en utvikning helt vid sidan av filmens handling. Han blir även mot sin vilja ledare för någon mystisk sekt, eller en grupp med förvirrade människor som desperat söker en ledare utan att egentligen förstå varför. Till slut blir i alla fall Brian tillfångatagen av romarna och uppbunden på en träkonstruktion i form av ett kors. Filmen innehåller många paralleller till olika aktuella skeenden, som exempelvis splittringen mellan olika befrielsegrupper och dito mellan olika vänstergrupper i västvärlden (Judeiska folkfronten och Folkfronten i Judéen är ärkefiender).

Om filmen

George Harrison var exekutiv producent för Ett herrans liv. Titellåten The Life of Brian är insjungen av Sonia Jones. Även sången som sjöngs i finalen, Always Look on the Bright Side of Life, där Brian och de andra korsfästa sjunger och visslar, har blivit något av en kultlåt. Efter att filmen förbjöds i Norge blev den marknadsförd som "filmen som är så rolig att den är förbjuden i Norge"[1]

Filmen är inspelad i Tunisien.

Rollista i urval

  Graham Chapman  –  Vis man #2/Brian Cohen/Biggus Dickus
  John Cleese  –  Vis man #1/Reg/Jewish Official/Centurion/Deadly Dirk/Arthur
  Terry Gilliam  –  Man Even Further Forward/Revolutionary/Jailer/Blood & Thunder Prophet/Geoffrey/Audience
  Eric Idle  –  Wiseguy/Stan (Loretta)/Harry the Haggler/Culprit Woman/Warris/Intensely Dull Youth/Jailer's Assistant/Otto/Lead Singer Crucifee
  Terry Jones  –  Mandy Cohen/Colin/Simon the Holy Man/Bob Hoskins/Saintly Passer-by/Alarmed Crucifixion Assistant
  Michael Palin  –  Vis man #3/Mr. Big Nose/Francis/Mrs. A/före detta spetälsksjuk/Announcer/Ben/Pontius Pilatus/Tråkig profet/Eddie/Sko-anhängare/Nisus Wettus
  Terence Bayler  –  Gregory
  Carol Cleveland  –  Mrs. Gregory
  Kenneth Colley  –  Jesus
  Neil Innes  –  A weedy Samaritan
  Charles McKeown  –  Falsk profet/Blind man/Fnissande vakt/Stig
  John Young  –  Matthias, Son of Deuteronomy of Gath
  Gwen Taylor  –  Mrs. Big Nose
  Sue Jones-Davies  –  Judith

Musik i filmen i urval

  • "Brian Song", text av Michael Palin, musik av Andre Jacquemin & Dave Howman, framförd av Sonia Jones
  • "Always Look on the Bright Side of Life", skriven av Eric Idle, framförd av Eric Idle & kör

Bortklippta scener

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-03)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Alla scener om Otto, en revolutionär person med tysk brytning, klipptes bort utom när de begår självmord vid Brians kors. Anledningen sägs vara att Otto anspelade på nazismen både i tal, klädsel och emblemet på en tyskliknande hjälm med davidsstjärnan i fronten, med streck på som gör att det liknar en svastika. Scenerna förstördes 1998 av företaget som köpte rättigheterna till filmen, men de finns kvar och visades året därpå av Paramount Comedy Channel i England.[2]

Se även

Källor

  1. ^ Monty Pytons Life of Brian – ett herrans liv (1979). Filmdelta. Länkad 20 september 2012.
  2. ^ ”Life of Brian – lost scenes”. Life of Brian. Youtube. http://www.youtube.com/watch?v=h1dZ0YddG7w. Läst 19 november 2011. 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats