Ett hem
| Ett hem | |
 Förstaupplagans omslag | |
| Författare | Carl Larsson |
|---|---|
| Originalspråk | svenska |
| Land | Sverige |
| Förlag för förstautgåvan | Albert Bonniers förlag |
| Utgivningsår | 1899 |
Ett hem är en bok från 1899 av den svenske målaren Carl Larsson. Den består av en inledande text där Larsson beskriver sitt familjeliv i stugan Lilla Hyttnäs i byn Sundborn utanför Falun. Sedan följer 24 akvarellmålningar från huset och familjen Larssons tillvaro. Bokens syfte var enligt texten att tjäna som ett föredöme för hur man kan inreda sitt hem väl.
Målningar
- Timmerrännan
- Bron
- Grinden
- Stugan
- Verandan
- Matsalen
- Gamla Anna
- Mellan jul och nyår
- När barnen lagt sig
- Skamvrån
- Blomsterfönstret
- Lathörnet
- Köket
- Ateljén, ena hälften
- Ateljén, andra hälften
- Pappas rum
- Mammas och småflickornas rum
- Britas tupplur
- Gården och brygghuset
- Ett bra badställe
- Kräftfångst
- Frukost under stora björken
- Namnsdag på härbret
- Sundborns gamla kyrka
- Ej med i 1899 års bok
- Lisbeth metar
- Friluftsateljé
Mottagande
Karl Wåhlin framhävde i sin recension i Ord och Bild det ljusa och friska i bilderna och hur Larssons hem gör ett ihållande intryck genom sin kontrast mot "det moderna hemmets vanliga bric-à-bric-utseende".[1]
Boken blev en stor framgång och makarna Larssons inredning, med sin blandning av svensk hantverkstradition och internationellt moderiktig jugend, hade ett varaktigt inflytande på svenska hem. Ett hem är den mest kända av Larssons konstböcker. Han skildrade senare även sitt hem i böckerna Larssons från 1902 och Åt solsidan från 1910. En tysk antologi, Das Haus in der Sonne ("huset i solen"), gavs ut 1910 och sålde 250 000 exemplar de första tolv åren.[2]
Galleri
Timmerrännan
Bron
Grinden
Stugan
Matsalen
Gamla Anna
När barnen lagt sig
Skamvrån
Blomsterfönstret
Köket
Mammas och småflickornas rum
Gården och Brygghuset
Ett bra badställe
Kräftfångst
Källor
- ^ Wåhlin, Karl (1900). ”Carl Larssons 'Ett hem i Dalarne'”. Ord och Bild. Nionde årgången. 1900. Wahlström & Widstrand. sid. 273–276. https://runeberg.org/ordochbild/1900/0305.html. Läst 3 april 2018
- ^ Hagströmer, Denise (1997). ”Larsson, Carl”. i Banham, Joanna (på engelska). Encyclopedia of interior design. London; New York: Routledge. sid. 699–701. ISBN 978-1-884964-19-0. https://books.google.se/books?id=MlKhCAAAQBAJ&pg=PT717
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ett hem.
Wikisource har originalverk som rör Ett hem.- Ett hem hos Litteraturbanken
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
Hos Carl och Karin Larsson möttes ett nytt formspråk och gammal tradition. De praktiska ändamålen styrde inredningen, men lika viktigt var att möblerna och föremålen samspelade i en harmoni. Dessa idéer förespråkades också till exempel av Ellen Key. Hon pläderade för nya och ljusa hem i sin uppsats ”Skönhet för alla” från 1899.
Larssons flyttade till huset Lilla Hyttnäs i Sundborn sommaren 1889. Carl och Karin skulle där tillsammans skapa den inredning som gjorde hemmet berömt. Karin formgav både möbler och textilier som hon broderade och vävde. En av tamburerna inreddes tidigt till ateljé. Där finns rikligt av iögonfallande detaljer, till exempel den lustige figuren på krönet till stolpen. När en större ateljé byggdes blev detta rum en verkstad för hela familjen.
Inredningarna i det Larssonska hemmet gav sken av en lantlig enkelhet. Samtidigt var allt noga genomtänkt och influenserna hämtades bland annat från England, Skottland och Japan. Köket som främst var en plats för hushållsarbete och matlagning hade dock inte samma moderna inredningsstil och bekvämlighet som de övriga rummen.
Hos Carl och Karin Larsson möttes ett nytt formspråk och gammal tradition. De praktiska ändamålen styrde inredningen, men lika viktigt var att möblerna och föremålen samspelade i en harmoni. Dessa idéer förespråkades också till exempel av Ellen Key. Hon pläderade för nya och ljusa hem i sin uppsats ”Skönhet för alla” från 1899.
Larssons flyttade till huset Lilla Hyttnäs i Sundborn sommaren 1889. Carl och Karin skulle där tillsammans skapa den inredning som gjorde hemmet berömt. Karin formgav både möbler och textilier som hon broderade och vävde. En av tamburerna inreddes tidigt till ateljé. Där finns rikligt av iögonfallande detaljer, till exempel den lustige figuren på krönet till stolpen. När en större ateljé byggdes blev detta rum en verkstad för hela familjen.
Inredningarna i det Larssonska hemmet gav sken av en lantlig enkelhet. Samtidigt var allt noga genomtänkt och influenserna hämtades bland annat från England, Skottland och Japan. Köket som främst var en plats för hushållsarbete och matlagning hade dock inte samma moderna inredningsstil och bekvämlighet som de övriga rummen.
Stugan Lilla Hyttnäs i byn Sundborn i Dalarna blev 1888 Karin och Carl Larssons bostad. Tillsammans skapade de här ett personligt hem präglat av ett gemensamt intresse för konst och design samt hemmets socialt och kulturellt fostrande roll. Karin formgav möbler, textilier och kläder. Carl målade och dekorerade. Makarnas egna alster blandades med arvegods och nya ting, traditionella bruksföremål och äldre konsthantverk, japanska träsnitt och verk av konstnärsvänner. Om- och tillbyggnader gav det gamla huset en ny karaktär.
Hos Carl och Karin Larsson möttes ett nytt formspråk och gammal tradition. De praktiska ändamålen styrde inredningen, men lika viktigt var att möblerna och föremålen samspelade i en harmoni. Dessa idéer förespråkades också till exempel av Ellen Key. Hon pläderade för nya och ljusa hem i sin uppsats ”Skönhet för alla” från 1899.
Larssons flyttade till huset Lilla Hyttnäs i Sundborn sommaren 1889. Carl och Karin skulle där tillsammans skapa den inredning som gjorde hemmet berömt. Karin formgav både möbler och textilier som hon broderade och vävde. En av tamburerna inreddes tidigt till ateljé. Där finns rikligt av iögonfallande detaljer, till exempel den lustige figuren på krönet till stolpen. När en större ateljé byggdes blev detta rum en verkstad för hela familjen.
Inredningarna i det Larssonska hemmet gav sken av en lantlig enkelhet. Samtidigt var allt noga genomtänkt och influenserna hämtades bland annat från England, Skottland och Japan. Köket som främst var en plats för hushållsarbete och matlagning hade dock inte samma moderna inredningsstil och bekvämlighet som de övriga rummen.
Hos Carl och Karin Larsson möttes ett nytt formspråk och gammal tradition. De praktiska ändamålen styrde inredningen, men lika viktigt var att möblerna och föremålen samspelade i en harmoni. Dessa idéer förespråkades också till exempel av Ellen Key. Hon pläderade för nya och ljusa hem i sin uppsats ”Skönhet för alla” från 1899.
Larssons flyttade till huset Lilla Hyttnäs i Sundborn sommaren 1889. Carl och Karin skulle där tillsammans skapa den inredning som gjorde hemmet berömt. Karin formgav både möbler och textilier som hon broderade och vävde. En av tamburerna inreddes tidigt till ateljé. Där finns rikligt av iögonfallande detaljer, till exempel den lustige figuren på krönet till stolpen. När en större ateljé byggdes blev detta rum en verkstad för hela familjen.
Inredningarna i det Larssonska hemmet gav sken av en lantlig enkelhet. Samtidigt var allt noga genomtänkt och influenserna hämtades bland annat från England, Skottland och Japan. Köket som främst var en plats för hushållsarbete och matlagning hade dock inte samma moderna inredningsstil och bekvämlighet som de övriga rummen.
Hos Carl och Karin Larsson möttes ett nytt formspråk och gammal tradition. De praktiska ändamålen styrde inredningen, men lika viktigt var att möblerna och föremålen samspelade i en harmoni. Dessa idéer förespråkades också till exempel av Ellen Key. Hon pläderade för nya och ljusa hem i sin uppsats ”Skönhet för alla” från 1899.
Larssons flyttade till huset Lilla Hyttnäs i Sundborn sommaren 1889. Carl och Karin skulle där tillsammans skapa den inredning som gjorde hemmet berömt. Karin formgav både möbler och textilier som hon broderade och vävde. En av tamburerna inreddes tidigt till ateljé. Där finns rikligt av iögonfallande detaljer, till exempel den lustige figuren på krönet till stolpen. När en större ateljé byggdes blev detta rum en verkstad för hela familjen.
Inredningarna i det Larssonska hemmet gav sken av en lantlig enkelhet. Samtidigt var allt noga genomtänkt och influenserna hämtades bland annat från England, Skottland och Japan. Köket som främst var en plats för hushållsarbete och matlagning hade dock inte samma moderna inredningsstil och bekvämlighet som de övriga rummen.