Etisk plattform för prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvården antogs av Sveriges riksdag 1997 för att styra prioriteringar inom hälso- och sjukvården i Sverige.
Prioriteringar
Prioriteringarna ska utgå från tre grundläggande etiska principer, i rangordning:[1]
- Människovärdet: Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. ("Människovärdesprincipen"[2])
- Behov och solidaritet: Resurserna bör i första hand fördelas till de områden där behoven är störst. ("Behovs- och solidaritetsprincipen")
- Kostnadseffektivitet: Man bör eftersträva en rimlig relation mellan kostnader och effekt då man väljer mellan verksamhetsområden eller åtgärder mätt i hälsa och livskvalitet. ("Kostnadseffektivitetsprincipen"[2])
Rangordningen innebär att om det finns effektiva åtgärder så går svåra sjukdomar före lindrigare, även om vården av de svårare tillstånden kostar väsentligt mycket mer.
Andra tänkbara prioriteringar
Det har även diskuterats för- och nackdelar med att lägga till en ansvarsprincip som berör självförvållad sjukdom eller skada.[2] En nyttoprincip skulle, utöver självförvållad sjukdom eller skada, även ta hänsyn till ålder.[2]
Enligt en rapport 2022 saknar många metoder som används i sjukvården tillräcklig bevisad effekt. Insatser som har liten patientnytta kostar stora summor varje år.[3]
Se även
- Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV)
- Högkostnadsskydd
- Särläkemedel
- Sveriges kommuner och landstings sjukvårdsdelegation
- NT-rådet (nya terapier)
- NLT-gruppen (nya läkemedelsterapier)
- Hälsoekonomisk lönsamhet
- Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor
- Etisk stress — Den påfrestning som vårdpersonal utsätts för vid hårda prioriteringar[4]:8
Referenser
- ^ Socialstyrelsens artikel "Vård för papperslösa Arkiverad 6 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine."[1] Arkiverad 9 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine. ISBN 978-91-7555-161-6 Artikelnummer 2014-2-28, sid 12 stycke "Etisk plattform för prioriteringar", socialstyrelsen.se, februari 2014. Läst den 9 juni 2015.
- ^ [a b c d] Elisabeth Furberg "Ansvar för sin hälsa? - Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården Arkiverad 17 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine." ISSN 1650-8475 sid 1 stycke 1.1 Bakgrund, maj 2007, Linköpings universitet, februari 2014. Åtkomst den 17 augusti 2017.
- ^ "Nyheter från Ekot" kl 08:00 (vid 3m39s), Ekot , Sveriges Radio, 10 april 2022.
- ^ ”Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden”. Arkiverad från originalet den 30 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200330005731/https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/nationella-prioriteringar-intensivarden.pdf. Läst 6 april 2020. socialstyrelsen.se, mars 2020.
Externa länkar
- Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet - ett nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg, samt kunskapsstöd för regioner/landsting, kommuner, myndigheter och kliniska verksamheter gällande prioriteringar.
- Fredagsintervjun: Lars Sandman hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 4 april 2020). (mp3), Kvartal, 4 april 2020.