Eta Scorpii
Eta Scorpii (η) | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Skorpionen |
Rektascension | 17t 12m 09,19565s[1] |
Deklination | -43° 14′ 21,0905″[1] |
Skenbar magnitud () | 3,33[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | F5 IV[3] |
U–B | +0,09[2] |
B–V | +0,41[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -27,0 [4] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: +24,47[1] mas/år Dek.: -288,55[1] mas/år |
Parallax () | 44,39 ± 0,16[1] mas |
Avstånd | 73,5 ± 0,3 lå (22,53 ± 0,08 pc) |
Absolut magnitud () | +1,58[5] |
Detaljer | |
Massa | 1,75[6] M☉ |
Luminositet | 17,7[6] L☉ |
Temperatur | 6 519[3] K |
Metallicitet | 0,05[5] |
Vinkelhastighet | 150,0[6] |
Ålder | 1,1[5] miljarder år |
Andra beteckningar | |
Η Sco, CD -43 11485, FK5 638, GJ 657, HD 155203, HIP 84143, HR 6380, SAO 227707.[7] |
Eta Scorpii (η Scorpii, förkortat Eta Sco, η Sco), som är stjärnans Bayerbeteckning, är stjärna av typ F belägen i södra delen av stjärnbilden Skorpionen. Den har en skenbar magnitud på 3,33[2] och är en av de ljusaste medlemmarna av stjärnbilden. Baserat på parallaxmätningar har det beräknats att den befinner sig på ett avstånd av ca 73,5 ljusår (ca 22,5 parsek) från solen med en felmarginal på 0,4 procent.[1]
Egenskaper
Spektralklassificeringen av Eta Scorpii har genomgått viss översyn över tiden, med stjärnan klassificerad som allt från en stjärna i huvudserien av typ F till en jättestjärna.[7] År 2006 gav NStars-programmet den klass F5 IV,[3] där luminositetsklassen "IV" anger att den är en underjätte som förbrukar väteförrådet i dess kärna och är på väg att utvecklas till en jättestjärna. Den har cirka 175%[6] av solens massa med en uppskattad ålder på 1,1 miljarder år.[5] Stjärnan avger omkring 18[6] gånger solens utstrålning från dess yttre atmosfär vid en effektiv temperatur av 6 519 K.[3] Det är denna värme som ger den en gulvit färg som är typisk för en stjärna av typ F.[8]
Eta Scorpii roterar snabbt, med en projicerad rotationshastighet på 150 km/s.[6] Detta medför att stjärnan roterar ett varv kring sin axel på mindre än ett dygn.[9] Den är en källa för röntgenstrålning med sin stjärnkorona, som ger en röntgenljusstyrka på 4,4 × 1028 ergs/s.[10] År 1991 identifierades den som en möjlig bariumstjärna, eftersom den visar ett ökat överflöd av elementet barium i dess spektrum.[11] Sammanfattningsvis överensstämmer överflödigheten av andra element än väte och helium, vilket astronomer betecknar som stjärnans metallicitet, med överflödet i solen.[5]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357
- ^ [a b c d] Bok, B. J.; Bok, P. F.; Miller, E. W. (November 1972), "Photometric standards for the southern hemisphere. II", Astronomical Journal, 77: 733, Bibcode:1972AJ.....77..733B, doi:10.1086/111346
- ^ [a b c d] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: Spectroscopy of Stars Earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, Bibcode:2006AJ....132..161G, arXiv:astro-ph/0603770 Freely accessible, doi:10.1086/504637
- ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966), Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, eds., The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities, University of Toronto: International Astronomical Union, hämtad 2009-09-10
- ^ [a b c d e] Holmberg, J.; Nordstrom, B.; Andersen, J. (July 2009). "The Geneva-Copenhagen survey of the solar neighbourhood. III. Improved distances, ages, and kinematics". Astronomy and Astrophysics. 501 (3): 941–947. Bibcode:2009A&A...501..941H. arXiv:0811.3982 Freely accessible. doi:10.1051/0004-6361/200811191.
- ^ [a b c d e f] Mallik, Sushma V.; Parthasarathy, M.; Pati, A. K. (October 2003), "Lithium and rotation in F and G dwarfs and subgiants", Astronomy and Astrophysics, 409: 251–261, Bibcode:2003A&A...409..251M, doi:10.1051/0004-6361:20031084
- ^ [a b] "LTT 6848 -- High proper-motion Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-02-10
- ^ "The Colour of Stars", Australia Telescope, Outreach and Education, Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation, December 21, 2004, hämtad 2012-02-10
- ^ Kaler, James B., "Eta Scorpii", Stars, University of Illinois, retrieved 2012-02-10
- ^ Pizzolato, N.; Maggio, A.; Sciortino, S. (September 2000), "Evolution of X-ray activity of 1-3 Msun late-type stars in early post-main-sequence phases", Astronomy and Astrophysics, 361: 614–628, Bibcode:2000A&A...361..614P
- ^ Lu, Phillip K. (June 1991), "Taxonomy of barium stars", Astronomical Journal, 101: 2229–2254, Bibcode:1991AJ....101.2229L, doi:10.1086/115845
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman:
- Scorpius_constellation_map.png: Torsten Bronger
- derivative work: Kxx (talk)
Scorpius constellation map