Ester Roxberg

Ester Roxberg
Född24 januari 1987[1] (36 år)
Mnene[2]
MedborgarskapSverige
SysselsättningFörfattare
FöräldrarAnn-Christine Ruuth
Åsa Roxberg
Webbplatsesterroxberg.se
Redigera Wikidata

Ester Chiedza Roxberg, ursprungligen Sturesson, född 24 januari 1987 i Mnene, Zimbabwe, är en svensk författare.

Biografi

Roxberg föddes som dotter till prästen Åke Sturesson och sjuksköterskan Åsa Roxberg och växte upp i Rottne i Småland. Familjen namnändrade från faderns namn Sturesson till moderns namn Roxberg under 1990-talet.[3] I dag (2022) bor hon i Malmö och är verksam som författare och dokumentärmakare. 2004 vann Roxberg Lilla Augustpriset som 17-åring för diktsviten Se upp lilla människa för snart smäller det.[4]

2011 debuterade Roxberg med den kritikerrosade Antiloper, där till exempel David Anthin skrev i SvD att berättelsen har "nerv och autencitet ... Roxberg är tveklöst en skicklig dramaturg och stilist ... detta är en berättelse som tränger sig på och skakar om".[5]

2013 kom romanen Fågelhuset på samma förlag. Hösten 2013 medverkade Ester i den internationella utgåvan av tidskriften Granta #2.

Hennes tredje bok, biografin Min pappa Ann-Christine, gavs ut 2014 och blev mycket uppmärksammad, bland annat i tv-programmet Skavlan där Ester Roxberg och fadern Ann-Christine Ruuth, då Roxberg, var två av gästerna den 31 januari 2014.[6] Boken blev även nominerad till årets bok på QX Gaygalan 2015.[7] Filmen Min pappa Marianne från 2020 är fritt baserad på Roxbergs biografi.[8]

Ester Roxberg är också etablerad barn- och ungdomsboksförfattare. 2020 utkom hennes första bok för barn, Vem kan hitta Putte? Därefter har hon utkommit med ytterligare fyra bilderböcker, bland annat julsagan Den magiska julkatten som illustreras av den unga akvarellkonstnären Maximilian Svensson.

Bibliografi

  • 2011 – Antiloper. Huddinge: X Publishing. Libris 12134580. ISBN 9789185763214 
  • 2013 – Fågelhuset. Älvsjö: X Publishing. Libris 13565150. ISBN 978-91-85763-31-3 
  • 2014 – Min pappa Ann-Christine. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 14744626. ISBN 9789146224990 INB. 
  • 2014 – Minnen av en hemlighet: en e-singel ur Granta #2 [Elektronisk resurs]. Albert Bonniers förlag. Libris 16257925. ISBN 9789100143169 
  • 2017 – Barnvagnsblues: roman. Stockholm: Månpocket. Libris 21767087. ISBN 9789175037912 
  • 2020 – Korridorer: 12 noveller för högstadiet. Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 9789129719802
  • 2020 – Vem kan hitta Putte? Bilderbok. Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 9789129719826
  • 2021 – Vad gör alla djur på kvällen? Bilderbok. Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 9789129727388
  • 2021 – De vita skjortorna. Ungdomsbok. Stockholm: Nypon förlag. ISBN 9789179872151
  • 2021 – Mina tantkompisar. Bilderbok. Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 9789129730364
  • 2021 – Den magiska julkatten. Bilderbok. Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 9789129732238
  • 2022 – En hemlig sommarnatt. Bilderbok. Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 9789129738223
  • 2022 – Bränder. Ungdomsbok. Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 9789129733266

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, Riksarkivet, 2011, ISBN 978-91-88366-91-7, omnämnd som: Sturesson, Ester Chiesdza.[källa från Wikidata]
  2. ^ Alex Författarlexikon, Forflex AB, omnämnd som: Roxberg, Ester.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund
  4. ^ Christer Fälldin (14 november 2012). ”Augustpriset - Ett liv närmare litteraturen”. Augustpriset. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170806104933/http://www.augustpriset.se/nyheter/ett-liv-narmare-litteraturen. Läst 12 december 2018. 
  5. ^ David Anthin (18 oktober 2011). ”Omskakande ungdomsroman”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2011-10-18/68. Läst 12 december 2018. 
  6. ^ ”Tillsammans för första gången i media - Ann-Christine och Ester besöker Skavlan”. Sveriges Radio, P4 Kronoberg. 31 januari 2014. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=5772249. Läst 12 december 2018. 
  7. ^ ”Nominerade QX Gaygalan”. QX. Arkiverad från originalet den 28 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150128132218/http://www.qx.se/gaygala/gg_combined.php. 
  8. ^ Elin Samuelsson (6 augusti 2021). ”Ann-Christine Ruuth: ’Rolf Lassgård var perfekt som transkvinna’”. Allas. https://www.allas.se/relationer/ann-christine-ruuth-rolf-lassgard-var-perfekt-som-transkvinna/7629678. Läst 19 augusti 2021. 

Externa länkar