Esko Aho

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Esko Aho
Esko Aho 2010.
Finlands statsminister
Tid i befattningen 26 april 1991–12 april 1995
Företrädare	Harri Holkeri
Efterträdare	Paavo Lipponen
Centerns partiledare
Tid i befattningen 1990–2002
Företrädare	Paavo Väyrynen
Efterträdare	Anneli Jäätteenmäki
Ledamot av Finlands riksdag
Mandatperiod 1983–1999
Valkrets	Vasa
Mandatperiod 1999–2003
Valkrets	Helsingfors
Född	Esko Tapani Aho 20 maj 1954 Vetil
Politiskt parti	Centern i Finland
Alma mater	Helsingfors universitet
Ministär	Regeringen Aho
Maka	Kirsti Söderkultalahti

Esko Aho, född 20 maj 1954 i Vetil, är en finländsk centerpartistisk politiker och företagsledare, som var riksdagsledamot 1983–2003 och Finlands statsminister 1991–1995.

Aho var ordförande i Centerns ungdomsförbund 1976 till 1980. Samma år blev han politices magister. Han valdes in i Finlands riksdag 1983. Aho valdes till Centerns partiledare 1990 och ledde partiet i segervalet 1991. Han kunde därmed bilda en borgerlig koalitionsregering och utsågs till statsminister endast 36 år gammal. Regeringen Aho fick dock kämpa med den svåra ekonomiska kris som drabbade Finland. Aho bidrog till att Finland gick in i Europeiska unionen.^[1]

Riksdagsvalet 1995 medförde att Regeringen Aho fick avgå. Aho fortsatte som partiledare för Centern till 2002. Han kandiderade i presidentvalet 2000, men förlorade knappt i den andra omgången mot Tarja Halonen. Aho lämnade riksdagen 2003. Från 2004 till 2008 var han överombudsman för Sitra, jubileumsfonden för Finlands självständighet.^[1]

Aho blev 1 november 2008 vice VD för Nokia och ledamot av dess styrelse. Han är sedan 2006 utländsk ledamot av svenska Ingenjörsvetenskapsakademien.

•  Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden, 6 december 1992^[2]
•  Storkorsriddare av Republiken Italiens förtjänstorden, 14 september 1993^[3]
•  Militärens förtjänstmedalj, 4 juni 1994^[4]
•  Terra Mariana-korsets orden, första klass, 3 februari 2003^[5]
•  Frihetskorsets 1. klass med kraschan, 4 juni 2003^[6]
•  Krigsinvalidernas förtjänstkors^[7]
•  Reservistförbundet – Reservunderofficers-förbundets förtjänstkors^[7]
•  Gränsbevakningsväsendets förtjänstkors^[7]

[Redigera Wikidata]

• Wikimedia Commons har media som rör Esko Aho.
  Bilder & media
• ”Aho, Esko”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4191-1416928956797 

Finlands statsministrar P.E. Svinhufvud J.K. Paasikivi L. Ingman K. Castrén J.H. Vennola R. Erich J.H. Vennola A.K. Cajander K. Kallio A.K. Cajander L. Ingman A. Tulenheimo K. Kallio V. Tanner J.E. Sunila O. Mantere K. Kallio P.E. Svinhufvud J.E. Sunila T.M. Kivimäki K. Kallio A.K. Cajander R. Ryti J.W. Rangell E. Linkomies A. Hackzell U. Castrén J.K. Paasikivi M. Pekkala K-A. Fagerholm U. Kekkonen S. Tuomioja R. Törngren U. Kekkonen K-A. Fagerholm V.J. Sukselainen R. von Fieandt R. Kuuskoski K-A. Fagerholm V.J. Sukselainen M. Miettunen A. Karjalainen R.R. Lehto J. Virolainen R. Paasio M. Koivisto T. Aura A. Karjalainen T. Aura R. Paasio K. Sorsa K. Liinamaa M. Miettunen K. Sorsa M. Koivisto K. Sorsa H. Holkeri E. Aho P. Lipponen A. Jäätteenmäki M. Vanhanen M. Kiviniemi J. Katainen A. Stubb J. Sipilä A. Rinne S. Marin P. Orpo