Eskilsäters socken

	Eskilsäters socken; Socken
	Eskilsäters kyrka;
Land	Sverige
Landskap	Värmland
Härad	Näs härad
Kommun	Säffle kommun
Bildad	medeltiden
Area	64 kvadratkilometer
Upphov till	Eskilsäters landskommun; Eskilsäters församling
Motsvarar	Eskilsäters distrikt
Tingslag	Södersysslets tingslag (1948-01-01–); Näs tingslag (–1947-12-31)
Karta
	Eskilsäters sockens läge i Värmlands län. Eskilsäters sockens läge i Värmlands län.
Koordinater	58°56′19″N 13°10′00″Ö / 58.93861111°N 13.16666667°Ö
Koder, länkar
Sockenkod	2132
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds-; portalen	Eskilsäters distrikt
	Redigera Wikidata

Eskilsäters socken i Värmland ingick i Näs härad, ingår sedan 1971 i Säffle kommun och motsvarar från 2016 Eskilsäters distrikt.

Socknens areal är 63,8 kvadratkilometer varav 63,77 land.^[1] År 2000 fanns här 249 invånare.^[2] Sockenkyrkan Eskilsäters kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Eskilsäters församling och för de borgerliga frågorna bildades Eskilsäters landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Värmlandsnäs landskommun som 1971 uppgick i Säffle kommun.^[2] Församlingen uppgick 2010 i Södra Värmlandsnäs församling.^[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Eskilsäter, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Näs härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente, Näs kompani.^[4]

Geografi

Eskilsäters socken ligger på sydspetsen av Värmlandsnäs med Vänern i söder, väster och öster och omfattar även Lurö skärgård med ön Lurö. Socknen är ett flackt landskap med odlingsbygd och skogsbygd.^[5]^[1]^[6]^[7]

Lurö skärgårds naturreservat och Rosenborgs gård ligger i socknen.

Fornlämningar

Från stenåldern finns hällkistor. Från bronsåldern finns spridda gravrösen och två hällristningar. Från järnåldern finns tre gravfält och en fornborg på Lurön. På Lurön finns även en ruinkulle efter Lurö kloster.^[5]^[8]^[9]^[6]

Namnet

Namnet skrevs på 1330-talet Eskisætær och kommer från en by, nuvarande Byn och Prästgården. Efterleden är säter, 'utmarksäng'. Förleden innehåller äske, 'bestånd av ask'.^[10]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Eskilsäters socken 1750–1990

År			Folkmängd
1750			520
1760			685
1769			631
1780			557
1790			546
1800			659
1810			652
1820			758
1830			877
1840			928
1850			1 115
1860			1 237
1870			1 223
1880			1 088
1890			954
1900			840
1910			848
1920			795
1930			753
1940			666
1950			598
1960			491
1970			348
1980			280
1990			283
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Se även

Eskilsäters församling

Referenser

^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Eskilsäter socken
^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
^ Administrativ historik för Eskilsäter socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
^ [a b] Nationalencyklopedin
^ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Eskilsäters socken
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Eskilsäters socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

Vidare läsning

Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 3 Hermes 1963 libris

Externa länkar

Arkiv relaterade till Eskilsäters socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
Föremål från Eskilsäters socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
Värmlandsnäs hembygdsförening

[Svensk_uppslagsbok-1] [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Eskilsäter socken

[Harlen-2] [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8

[3] ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.

[4] Administrativ historik för Eskilsäter socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.

[geogr-5] [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941

[NE-6] [a b] Nationalencyklopedin

[7] Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet

[8] Fornlämningar, Statens historiska museum: Eskilsäters socken

[9] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Eskilsäters socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[10] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

Navigation

Navigering

Temaportaler