Erymantiska vildsvinet
Det erymantiska vildsvinet (grekiska: Ἐρυμάνθιος κάπρος Erymánthios kápros) var i grekisk mytologi ett stort och skräckinjagande vildsvin som levde på berget Erymanthos i det arkadiska höglandet. Att fånga vildsvinet var Herakles fjärde stordåd. Diodorus Siculus Bibliotheca historica och Pseudo-Apollodoros Bibliotheke återger hur Herakles bar hem det levande vildsvinet på ryggen, och hur Eurystheus, som hade beordrat stordådet, blev så rädd att han gömde sig i en pithos, det vill säga en stor och delvis nedgrävd kruka menad för förvaring.[1]
Herakles hemkomst med svinet över axeln och Eurystheus som gömmer sig i krukan var ett mycket populärt motiv i den grekiska konsten. Det förekommer på många vaser och som skulpturer från och med mitten av 500-talet före Kristus. Det förblev vanligt in på 200-talet efter Kristus och förekommer även senare, bland annat på en av Markuskyrkan i Venedigs fasader.[1]
Källor
- ^ [a b] Mitchell, Alexandre G. (2009) (på engelska). Greek vase-painting and the origins of visual humour. Cambridge: Cambridge University Press. sid. 121. ISBN 978-0-521-51370-8. http://books.google.se/books?id=ZifDdu2fRhEC&pg=PA121
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Erymantiska vildsvinet.
Media som används på denna webbplats
Herakles, Eurystheus and the Erymanthian Boar. Side A from a black-figured amphora, ca. 525 BC. From Etruria.