Ernst Trygger

Ernst Trygger


Tid i befattningen
19 april 192318 oktober 1924
MonarkGustaf V
FöreträdareHjalmar Branting
EfterträdareHjalmar Branting

Tid i befattningen
2 oktober 19287 juni 1930
StatsministerArvid Lindman
FöreträdareEliel Löfgren
EfterträdareFredrik Ramel

Tid i befattningen
18981937
ValkretsKopparbergs läns valkrets (1898–1911)
Stockholms stads valkrets (1912–1937)
Uppdrag i riksdagen
Ledamot av lagutskottet (1899, 1901)
Ledamot av konstitutionsutskottet (1900, 1902–1904)
Ordförande i
Lagutskottet (1905, 1908–1910)
Konstitutionsutskottet (1911)

Född27 oktober 1857
Skeppsholms församling, Stockholm
Död23 september 1943 (85 år)
Oscars församling, Stockholm
GravplatsNorra begravningsplatsen
NationalitetSverige Svensk
Politiskt partiFörsta kammarens protektionistiska parti (1898–1911)
Politisk vilde (1912)
Första kammarens nationella parti (1913–1934)
Högerns riksorganisation (1935–1937)
MinistärTrygger
Lindman II
MakaSigne Söderström (g. 1891–1934; hennes död)
BarnUlla Trygger (1892–1978)
Carl Trygger (1894–1978)
FöräldrarAlfred Trygger (1822–1895)
Charlotte von Schmiterlöw (1825–1887)
NamnteckningErnst Tryggers namnteckning

Ernst Trygger, född 27 oktober 1857 i Skeppsholms församling i Stockholm, död 23 september 1943 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk politiker (högerman), juris professor och finansman. Han var riksdagsman åren 1898–1937 (första kammaren), ledare för förstakammarhögern åren 1913–1933, Sveriges statsminister åren 1923–1924, Sveriges utrikesminister åren 1928–1930 och universitetskansler åren 1926–1937.

Biografi

Ernst Trygger var son till kaptenlöjtnanten Alfred Trygger och Charlotte von Schmiterlöw.

Efter en diger vetenskapskarriär, vilken omfattade en juris utriusque doktorsgrad 1885, en docentur i svensk allmän lagfarenhet, romersk rätt och rättshistoria, 1888 en professorsfullmakt och 1889 en professur vid Uppsala universitet i processrätt, prorektor 1901–1905, blev han först invald i riksdagens första kammare för Kopparbergs läns valkrets 1897 och spelade en aktiv roll i 1895–1898 års unionsrevisionskommitté. Under åren 1905–1907 var han också justitieråd i Högsta domstolen. Under den lagtima riksdagen 1905 samt under åren 1908 till 1910 var han ordförande i lagutskottet. Under året 1911 var han även ordförande i konstitutionsutskottet. År 1912 blev Trygger invald i Stockholms stads valkrets, också i första kammaren.

I samband med det så kallade bondetåget 1914 och den därpå följande borggårdskrisen, varvid regeringen Staaffs försvarspolitik desavouerades, var Trygger en av kungens (och drottningens) främsta rådgivare, och han motarbetade i det längsta parlamentarismens implementering som grund för regeringsmaktens utövning. Först efter första världskriget och det demokratiska genombrottet 1918, under den liberala/socialdemokratiska regeringen Edén, kom Trygger att acceptera utvecklingen, genom vad han kallade en ”intelligent anpassning".

När Hjalmar Brantings socialdemokratiska ministär föll på frågan om arbetslöshetsunderstöd 1923, gick kungens bud om att bilda regering till Trygger. I tre år hade Branting strävat efter att hålla högern utanför regeringen och återupprätta samarbetet med liberalerna. Nu hade den strategin nått sitt slut. Förstakammarhögerns ledare nådde nu slutligen statsministerposten, som andrakammarhögerns ledare Arvid Lindman tidigare hindrat honom att nå 1920. Efter valet 1924, då högern visserligen gick fram, fick Trygger lämna plats för Branting, vars parti gjort än större valframgångar och dessutom hade utsikt att nå en uppgörelse med de frisinnade om försvaret.

Efter det hätska och oförsonliga andrakammarvalet 1928, det så kallade ”kosackvalet”, bildade Arvid Lindman regering tillsammans med Trygger, som blev utrikesminister. Efter att högerregeringen hade tvingats avgå 1930 började långsamt men säkert Trygger trappa ner på sina politiska förtroendeuppdrag, och lämnade över ledarskapet för förstakammarhögern till förre jordbruksministern Johan Bernhard Johansson i december 1933.

Från 1922 till sitt frånträde från riksdagen 1937 var Trygger första kammarens ålderspresident. Åren 1926–1937 var Trygger universitetskansler. Han invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1925.

Privatliv

Ernst Trygger gifte sig 1891 med filosofie kandidat Signe Söderström, dotter till grosshandlaren Christian Söderström.[1] De fick tre barn tillsammans, däribland tidnings- och finansmannen Carl Trygger och Ulla, gift med Gustaf af Ugglas, ägare till Forsmarks bruk.[2] År 1914 lät de bygga Tryggerska villan i Diplomatstaden i Stockholm.

Efter att ha brutit benet hösten 1943 insjuknade Trygger allvarligt och avled, 85 år gammal. Han är begraven på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[3][4]

Priser, ledamotskap och utmärkelser

Ledamotskap

Utmärkelser

Bibliografi[7]

  • Om fullmakt såsom civilrättsligt institut / af Ernst Trygger. – 1884
  • Om skriftliga bevis såsom civilprocessuelt institut / af Ernst Trygger. - 1887
  • Om sakkunnige : [Föreläsning vid tillträdandet af ett ordinarie professorsembete i processrätt vid Upsala Universitet.]. – 1890
  • Öfversigt af civilprocessen : Anteckningar från prof:r Tryggers föreläsningar v.t.1891.
  • Rättsmedlen : [Föreläsningsanteckningar.][Rubr.].
  • Exekutivprocess : [Föreläsningsanteckningar.] [Ryggtitel.]. – 1893
  • Straff-process : Ant. från prof. Tryggers förel. v.t. 1894.
  • Om bevisning : anteckningar efter professor Tryggers föreläsningar / [Ernst Trygger]. 18??
  • Lagsökning för gäld / af Ernst Trygger. - 1893
  • Utlåtande angående frågan om eganderätten till Christinae kyrka i Göteborg / afgifvet af Ernst Trygger. - 1896
  • Flaggfrågan : föredrag hållet den 28 februari 1899 inför ledamöter af riksdagens båda kamrar / af Ernst Trygger. – 1899
  • Kommentar till Lag angående ändrad lydelse af 11 kap. rättegångsbalken / af Ernst Trygger. - 1900
  • Kommentar till lag om handräckning åt utländsk domstol m. m. - 1901
  • Gustaf Adolf den store : tal hållet i Upsala universitets aula den 6 november 1901.
  • Kommentar till Lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken den 14 juni 1901 / Ernst Trygger. – 1902
  • Några ord om Upsala Universitets ekonomi. - 1902
  • Kommentar till utsökningslagen / af Ernst Trygger. - 1904
  • Kommentar till utsökningslagen. - 1897-1904
  • Föreläsningar i straffprocess. - 1905
  • Föredrag hållet i Falun den 13 mars 1910.
  • Högern: dess sträfvanden och mål: föredrag hållet i Stockholm den 28 september 1910.
  • Öfver partipolitiken : Sverige och dess säkerhet. Föredrag i Sthlms studentförening onsdagen den 22 okt. 1913.
  • Öfver allt och alla Sverige : dess ära och oberoende. - 1914
  • Kommentar till utsökningslagen / af Ernst Trygger. - 1916- - 2. uppl.
  • Kommentar till utsökningslagen. H. 1. – 1916
  • De ungas uppgift i svensk politik : föredrag hållet i Nationella ungdomsförbundet i Stockholm den 15 maj 1916.
  • Valen och Sveriges trygghet : Föredrag i Kristianstad den 19 augusti 1917.
  • Om skriftliga bevis såsom civilprocessuellt institut. - 1921 - 2. uppl.
  • Några ord om Genèveprotokollet 1924 angående avgörande på fredlig väg av internationella tvister: föredrag hållet inför Stockholms Högskolas Studentförening den 28 november 1924 / Ernst Trygger. - 1924
  • Samling på det beståendes grund : Föredrag i Malmö den 15 aug. 1924.
  • Vad gäller striden?: tal i Göteborg / av statsminister Trygger. - 1924
  • Domaren och hans uppgift : [Rubr.]. – 1926
  • Svensk straffprocessrätt. - 1926 - Ny uppl., med av hänsyn till senare lagstiftning gjorda ändringar och tillägg utöver 1914 års uppl.
  • Nationellt och internationellt: tal i Stockholm den 13 februari 1930 i samband med Allmänna valmansförbundets för Stockholm 25-årsjubileum.
Ernst Tryggers gravvård på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

I populärkulturen

I tv-filmen Behöriga äga ej tillträde (1988) gestaltas han av skådespelaren Lars-Erik Berenett.

Se även

Källor

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 182-183

Noter

Externa länkar


Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Seraphimerorden ribbon.svg
Författare/Upphovsman: Borodun, Licens: CC BY 3.0
Släpspänne för Serafimerorden.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Chr.Jac.Boström.jpg
Christopher Jacob Boström (1797-1866). Professor in philosophy at Uppsala university, Sweden.
Norra kg, Ernst Trygger.JPG
Foto av Ernst Tryggers gravvård på Norra begravningsplatsen i Stockholm
Ernst Trygger SPA3 (cropped) bild.jpg
Författare/Upphovsman: okänd, Licens: CC BY 4.0
uppladdat från Portrattarkiv.se bild av Ernst Trygger
Ernst Trygger SPA3 (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: okänd, Licens: CC BY 4.0
uppladdat från Portrattarkiv.se bild av Ernst Trygger