Ernst Meyer

Ernst Meyer
Född5 december 1847[1][2][3]
Karlshamns församling[1][2][3], Sverige
Död19 januari 1925[1][4][5] (77 år)
Hedvig Eleonora församling[1][5][4], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[6]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[5], diplomat, grosshandlare[5]
Befattning
Generalkonsul[4]
Andrakammarledamot, Karlshamns och Sölvesborgs valkrets (1882–1884)[5]
Andrakammarledamot, Karlshamns, Sölvesborgs och Ronneby valkrets (1897–1905)[5]
Sveriges finansminister
Regeringen Boström II och Regeringen Ramstedt (1902–1905)[5]
Politiskt parti
Borgerliga partier (–)[5]
Frihandelsvänliga centern (–)[5]
Friesenska diskussionsklubben (–)[5]
FöräldrarCarl Wilhelm Sigismund Meyer[1]
Redigera Wikidata
För andra betydelser, se Ernst Meyer (olika betydelser).

Ernst Fredrik Wilhelm Meyer (i riksdagen kallad Meyer i Karlshamn), född 5 december 1847 i Karlshamn, död 19 januari 1925 i Stockholm, var en svensk grosshandlare och politiker, finansminister 1902–1905. Han var brorson till riksdagsmannen Edvard Meyer och morfar till skådespelaren Annika Tretow.

Biografi

Ernst Meyer, som kom från en av Karlshamns välbärgade familjer, bedrev handelsstudier i Dresden 1862-1865 och började arbeta i familjeföretaget Winberg & Meyer 1870. Han blev delägare i firman 1874 och blev senare också direktör i Karlshamns spritbolag. Åren 1876-1883 var han brittisk vicekonsul samt 1877-1881 rysk vicekonsul i staden.

I Karlshamn var han en tongivande lokalpolitiker och var stadsfullmäktiges ordförande 1885–1902. Han var även drätselkammarens ordförande 1887–1891 och 1897–1902. Han hade också centrala uppdrag i regionens bank- och järnvägsföretag.

Meyer var riksdagsledamot i andra kammaren 1882-1885 samt vid andra riksdagen 1887 och slutligen 1897-1905. Mandatperioden 1882-1884 representerade han Karlshamns och Sölvesborgs valkrets och från 1885 Karlshamns, Sölvesborgs och Ronneby valkrets. I riksdagen var han partilös 1882 och tillhörde 1883-1885 Centerhögern, varpå han åter var partilös förutom 1897 då han tillhörde Frihandelsvänliga centern och 1899 då han tillhörde Friesenska diskussionsklubben. I riksdagen var han ledamot av bevillningsutskottet 1887 samt 1898-1902. Han engagerade sig bland annat i konstitutionella frågor, han skrev fyra egna motioner[7] bland annat om grundlagsändringar och om inlösen Karlskrona—Växjö järnvägen[8].

Ernst Meyer var finansminister i Erik Gustaf Boströms andra ministär 1902-1905, och satt också kvar på sin post under efterträdaren Johan Ramstedt 1905. Han var därefter Sveriges generalkonsul i Köpenhamn 1905 samt i Helsingfors 1906-1907.

Ernst Meyer var gift med Beate Kall och hade dottern Agnes Meyer (1879–1964) som var gift med författaren och läkaren Erik Tretow.

Bibliografi

Referenser

Tryckta källor

  • Meyer, Ernst i Vem är det 1925
  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 3, s. 66

Noter

  1. ^ [a b c d e] Ernst F W Meyer, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Karlshamns kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserie, SE/LLA/13199/C I/5 (1823-1849), bildid: C0057563_00454, födelse- och dopbok, s. no value, läs onlineläs online, läst: 19 maj 2023, ”Ernst Fredrik Wilhelm, 5/12,19/12,23/37, ???Possestji?naten Carl Wilhelm Sigismund Meyer”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 66, Meyer i Karlshamn, Ernst F W, läs online, läst: 6 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/23 (1920-1925), bildid: 00012493_00185, sida 206, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 25 mars 2022, ”15,Jan,17,1,,Meyer Ernst Fredrik WIlhelm f,f, generalkonsul (änkling) Kommendörsg. 34...Myocarditis”.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 66, Meyer i Karlshamn, Ernst F W, läst: 6 januari 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Meyer, ERNST FREDRIK VILHELM, Svenskagravar.se, läs online, läst: 24 juni 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ Norberg, Anders; Asker Björn, Tjerneld Andreas (1986). Tvåkammarriksdagen 1867-1970: ledamöter och valkretsar. Bd 3 Blekinge län, Kristianstads län, Malmöhus län. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. sid. 66. Libris 498952. ISBN 9122008543 
  8. ^ Riksdagsdokument CX2O91 / txt filformat / pdf filformat - Motion 1900:91 Andra kammaren , 27 januari 1900 - Af herr E. F. W. Meyer, angående inlösen till statsverket af jernvägen Karlskrona— Vexiö m. m.

Externa länkar


Sveriges finans-, ekonomi- och budgetministrar
Union och ny konstitution
(1840–1866)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Industrialisering
(1866–1905)
Rekordåren och kalla kriget
(1945–1991)
Bohman · Mundebo · Bohman · Wirtén · Feldt · Engström (tillförordnad) · Larsson
Efter kalla kriget
(1991–)
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

16x16-icon-w-txt.png
Författare/Upphovsman: Leoncastro, Licens: CC BY-SA 4.0
Personal icon for TXT mimetype documents (optimized, white version)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Ernst Meyer 1847 SPA (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: okänd, Licens: CC BY 4.0
uppladdat från Portrattarkiv.se bild av Ernst Meyer