Ernst Ludwig Kirchner

Ernst Ludwig Kirchner
Född6 maj 1880[1][2][3]
Aschaffenburg[4][5][6]
Död15 juni 1938[7][1][8] (58 år)
Davos Frauenkirch[6], Schweiz
BegravdWaldfriedhof Davos
Andra namnLouis de Marsalle
Medborgare iTyska riket
Utbildad vidTechnische Universität Dresden
SysselsättningMålare[9][10], gravör[10], formgivare[10], ritare[10], tecknare[11], skulptör[9][10], fotograf[12][10], grafiker[9], illustratör[10], bildkonstnär[13]
Noterbara verkGatuscen i Berlin och Marzella
PartnerDoris Große
Erna Schilling (1912–1938)[14]
Irene Altman (–1921)
Elsbeth Luebke
FöräldrarErnst Kirchner
Namnteckning
Webbplatsernstludwigkirchner.com/
Redigera Wikidata

Ernst Ludwig Kirchner, född 6 maj 1880 i Aschaffenburg, död 15 juni 1938 i Davos i Schweiz, var en tysk bildkonstnär förknippad med expressionism.

Biografi

Ernst Ludwig Kirchner studerade arkitektur i Dresden 1901–1905, där han lärde känna Erich Heckel, Karl Schmidt-Rottluff och Fritz Bleyl, med vilka han bildade konstnärsgruppen Brücke 1905. Med Kirchner som ledare och med starka intryck från Paul Gauguin, Edvard Munch, Vincent van Gogh och framför allt den primitiva konsten var Die Brücke den första yttringen av den tyska expressionismen – på ytan påminnande om fauvismen i Paris, men medvetet våldsammare och ett direkt försök att uttrycka mänskliga känslor. Intensiteten i deras konst och filosofi, med djupa rötter i Friedrich Nietzsche, är en parallell till de italienska futuristernas glödande tro på en ny värld.

Konstnären och hans modell (1910) är ett typiskt exempel på Kirchners användning av rena färger, lysande orange och skärt tillsammans, med en skärande synupplevelse som resultat. I sina träsnitt uppnår han samma effekt genom grovheten hos de hårda konturerna, delvis inspirerade av hans beundran för primitiv konst, men med överdrivna förvrängningar. Kirchner flyttade 1911 till Berlin, anslöt sig till Neue Secession och umgicks i kretsarna kring Der Sturm. Hans målningar blev alltmer aggressivt kantiga och dystra i tonen. Fem kvinnor på gatan (1913) är en naken, primitiv skildring av den moderna staden. Han fick ett nervöst sammanbrott under första världskriget och kom 1917 som konvalescent till Davos, där han blev kvar. Hans sena landskap är mer rofyllda, som renast fördjupade formstudier (1921–1925), vilka blev alltmer abstrakta.

Kirchners verk hörde till dem som användes redan våren och sommaren 1933, strax efter det nazistiska maktövertagandet, i flera olika lokala utställningar, för att slå mot den moderna bildkonstens utforskande av uttrycksformer, vilket uppfattades som främmande för den tyska folksjälen, enligt makthavarna. I Mannheim anordnades utställningar som hette Kulturbolschewistische Bilder[15][16] och Schreckenskammer ["Skräckkammare"],[17] i Chemnitz en som hette Kunst, die nicht aus unserer Seele kam ["Konst som inte är kommen ur vår själ"][18] och i Dresden den allra första utställningen med namnet Entartete Kunst.[19] I juli 1937 uteslöts Ernst Ludwig Kirchner ur Preussische Akademie der Künste av de nazistiska myndigheterna. Samma månad beslagtog propagandaministeriet alla verk av honom på tyska museer, för att de betraktades som entartete Kunst. Det var 52 målningar, 606 grafiska blad, 27 akvareller, 3 skulpturer, 3 textilarbeten och 57 teckningar. 32 av dessa verk visades på den avsiktligt nedsättande vandringsutställningen Entartete Kunst åren 1937–1941, bland annat hans Självporträtt som soldat (1915).[20] Konstnären drabbades av depression. En tilltagande förtvivlan över den politiska och samhälleliga utvecklingen i Tyskland bidrog förmodligen till att han 1938 begick självmord.

Kirchner finns representerad vid bland annat Moderna museet[21], Nasjonalmuseet[22], Statens Museum for Kunst[23], British Museum[24], Victoria and Albert Museum[25], Museum of Modern Art[26], Metropolitan Museum[27]Art Institute of Chicago[28], San Francisco Museum of Modern Art[29], Österreichische Galerie Belvedere[30], San Francisco Museum of Modern Art[31], Minneapolis Institute of Art[32], Tate Modern[33], National Gallery of Art[34], Saint Louis Art Museum[35], Städel[36]Nelson-Atkins Museum of Art[37]Thyssen-Bornemisza-museet[38] och Kirchner Museum Davos[39].

Målningar

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Ernst Ludwig Kirchner, RKDartists (på engelska).[källa från Wikidata]
  3. ^ Ernst Ludwig Kirchner, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кирхнер Эрнст Людвиг”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ RKDartists.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] abART.[källa från Wikidata]
  7. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кирхнер Эрнст Людвиг”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  8. ^ Ernst Ludwig Kirchner, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c d e f g] läs online, vocab.getty.edu .[källa från Wikidata]
  11. ^ Zonder titel (dansende en zittende figuren) (på engelska), läs online, läst: 7 september 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ Albert Müller (på nederländska), läs online, läst: 7 september 2021.[källa från Wikidata]
  13. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  14. ^ Ernst Ludwig Kirchner(1880-1938) (på tyska), Brücke-Museum Berlin, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ "Kulturbolsjevism" var ett politiskt slagord använt av nazister på ett nedvärderande sätt om konstnärer, konst, arkitektur och vetenskap, vilka ansågs alltför progressiva och vänsterorienterade. Jämför de:Kulturbolschewismus (tyska).
  16. ^ Kulturbolschewistische Bilder (april–juni 1933) användes två oljemålningar av Kirchner, Rote Häuser (1910) och Stilleben mit Krug und afrikanische Schale (1912).
  17. ^ I Mannheimer Schreckenskammer (juli–augusti 1933) placerades målningen Rote Häuser.
  18. ^ På utställningen Kunst, die nicht aus unserer Seele kam (maj–juni 1933) visades oljemålningen Weiße Kuh (1920).
  19. ^ På utställningen Entartete Kunst i Dresden (september–oktober 1933) medtogs oljemålningen Straßenbild vor dem Friseurladen (1926).
  20. ^ Se FUB (källor).
  21. ^ Moderna museet
  22. ^ Nasjonalmuseet
  23. ^ Statens Museum for Kunst
  24. ^ British Museum
  25. ^ Victoria and Albert Museum
  26. ^ Museum of Modern Art
  27. ^ Metropolitan Museum
  28. ^ Art Institute of Chicago
  29. ^ San Francisco Museum of Modern Art
  30. ^ Österreichische Galerie Belvedere
  31. ^ San Francisco Museum of Modern Art
  32. ^ Minneapolis Institute of Art
  33. ^ Tate Modern
  34. ^ National Gallery of Art
  35. ^ Saint Louis Art Museum
  36. ^ Städel Museum
  37. ^ Nelson-Atkins Museum of Art
  38. ^ Thyssen-Bornemisza National Museum
  39. ^ ”Kirchner Museum Davos”. Arkiverad från originalet den 7 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210507125310/https://www.kirchnermuseum.ch/en/info/visitors-information/. Läst 2 oktober 2020. 
  40. ^ Se ytterligare proveniens i FUB (källor).
  41. ^ Övriga målningar var Akte im Strandwald (1912), Ins Meer Schreitende (1912), Gut Staberhof, Fehmarn I (1913), Weiblicher Akt im Grünen (1914), Botho Graef und Freund (1914), Bildnis Oskar Schlemmer (1914), Knabe mit Vogel (1918) och Landschaft mit blauen Felsen und Wasserfall (1919).

Externa länkar

Media som används på denna webbplats