Ernst Kuhn

Ernst Kuhn
FöddErnst Wilhelm Adalbert Kuhn
7 februari 1846[1][2]
Berlin
Död21 augusti 1920[1][2] (74 år)
München[3]
Medborgare iTyskland
Utbildad vidLeipzigs universitet
Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
Humboldt-Universität zu Berlin
Tübingens universitet
Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg
SysselsättningIndolog[4], orientalist[4], universitetslärare, filolog[4], språkvetare[4], redaktör
ArbetsgivareMünchens universitet
Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
FöräldrarAdalbert Kuhn
Utmärkelser
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1898)
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Ernst Wilhelm Adalbert Kuhn, född 7 februari 1846 i Berlin, död 21 augusti 1920 i München, var en tysk orientalist; son till Adalbert Kuhn.

Kuhn var 1877–1919 professor i sanskrit och jämförande språkforskning vid Münchens universitet. Han författade bland annat Beiträge zur Páli-Grammatik (1874) och (tillsammans med Wilhelm Geiger) Grundriß der iranischen Philologie (1895 ff.) samt utgav (tillsammans med Wilhelm Schulze) "Zeitschrift für vergleichende Sprachforschung" (sedan 1879) och "Literaturblatt für orientalische Philologie" (1883–88; tillsammans med Johannes Klatt). Kuhn blev 1909 geheimeråd.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 6 maj 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 12457977x, omnämnd som: Ernst Kuhn, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 1 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Gemeinsame Normdatei, läst: 17 mars 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats