Erland Hagegård

Erland Hagegård
Födelsenamn	Erland Börje Hagegård
Född	27 februari 1944 Arvika, Sverige
Bakgrund	Stockholm, Sverige
Genrer	Opera, oratorium, Lieder
Roll	Tenor (till 1977 baryton)
År som aktiv	1963–
Utmärkelser Litteris et Artibus (2019)

Erland Hagegård, född 27 februari 1944 i Arvika i Värmland, är en svensk opera- och konsertsångare, först baryton, men från 1977 tenor.^[1]

Hagegård utbildade sig vid Musikhögskolan Ingesund med lärare som Hans Wihlborg, sång (musiklärarexamen) och vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm för bland andra Arne Sunnegårdh och vid Hochschule für Musik und darstellende Kunst för Erik Werba i Wien samt mästarklasser för Erik Werba och Gerald Moore. Han har även studerat Lied-interpretation för Paul Schilhavsky vid Mozarteum i Salzburg samt för Hans Gertz och Hjördis Schymberg.

Hans första roll var som Erik i Värmlänningarna 1963–1965 (Arvika och Skansen i Stockholm).

Medan Rikskonserter fortfarande hette ”Statens försöksverksamhet med Rikskonserter” blev han uttagen som deras förste konsertdebutant med en romanskonsert i Stockholm 1965. Huvuddebuten hade föregåtts av en turné på västkusten. Recensionsöverskrifterna löd: "En sensationsdebut" (Svenska Dagbladet), "En artist träder fram" (Stockholmstidningen) och "Sverige har fått sin Fischer-Dieskau" (Dagens Nyheter).

Erland Hagegård scendebuterade på Volksoper i Wien 1968 och var anställd där samt i Frankfurt fram till 1974. Han anställdes vid Staatsoper i Hamburg 1974, och var regelbundet gäst på Wiener Staatsoper samt Kungliga Operan i Stockholm där han bland annat sjöng Germont i La traviata 1976, Rodophe i La bohème 1981–1985 och Lenskij i Eugen Onegin 1982. Den sistnämnda tillsammans med kusinen Håkan Hagegård i titelrollen. På de internationella operascenerna har han gjort roller som Escamillo i Carmen och titelpartiet i Don Giovanni.

Han bytte 1977 röstfack och gick över till tenor. Första tenorrollen i Sverige var 1979 på Drottningholmsteatern som Xerxes i operan med samma namn av Händel. På Stockholmsoperan var hans första roll i tenorfacket Rodolphe i La bohème 1981.

Förutom de redan nämnda operarollerna kan även dessa nämnas ur de totalt cirka 45 som han sjungit:

• Volksoper i Wien: Belcore i L'elisir d'amore, Peter der Erste i Zar und Zimmermann, Ravenal i Show Boat.
• Frankfurtoperan: Valentin i Faust, Graf Danilo Danilowitsch i Die lustige Witwe (även i Teheran), Marcello i La Bohème.
• Staatsoper, Hamburg: Peter der Erste i Zar und Zimmermann, Herr Fluth i Die lustigen Weiber von Windsor, Dandini i La Cenerentola.

På senare år har han lämnat den framgångsrika internationella operakarriären och mest framträtt som konsertsångare.

Erland Hagegård är kusin till Håkan Hagegård.

• 1966–1968 Christina Nilsson-stipendiet tre gånger.
• 1968 NWT:s Kulturpris.
• 1973 Värmlands läns landstings Frödingsstipendium.
• 1982 Värd för radioprogrammet Sommar i P1.
• 1984 Svenska fonogrampriset utdelat av Sveriges Television TV2, Musikrevy och Stockholms Konserthusstiftelse.
• 2019 Medaljen Litteris et Artibus för framstående konstnärliga insatser som operasångare.^[2][3]
• Hedersmedlem i diverse körer: bland annat Orphei Drängar (OD).

• Ljuva minnen - Lovely memories. Erland Hagegård m.fl. Bluebell ABCD 082. Svensk mediedatabas.
• Peterson-Berger, W., Intet är som väntas tider - Time of waiting. Sterling CDA 1661-2. Svensk mediedatabas. (2 CD).
• Jacobsson, J., Ur min portfölj. Bluebell Bell 159. LP. Svensk mediedatabas.
• Sakralt. EHC Records EHCCD 8-95. (Distr. Naxos). Svensk mediedatabas.
• Fröjda dig. Philips 518 003-2. Svensk mediedatabas.
• På själens vingar. Svensk mediedatabas. Cantio SLP 558. Svensk mediedatabas.
• Melodier ur de mest älskade operetterna. Erland Hagegeård, Britt Marie Aruhn. Philips 438775-2. Svensk mediedatabas.
• Peterson-Berger. W. Arnljot. HMV 4E 061-34925. Svensk mediedatabas.
• From solo to quartet. Med Lucia Negro. BIS LP. Svensk mediedatabas. Bis : Bis-lp-77. Svensk mediedatabas.
• Allting spelas upp igen. EHC Records. 2003. Svensk mediedatabas. ECH HCD 902. Svensk mediedatabas.
• Ur Kung Eriks visor. Ture Rangström. Med Gunnar Ahlmark (piano). Fabo SLP 33106.
• Schubert 13 Lieder. Med Jan Eyron (piano). EMI E061-34022.
• Med värmländsk brytning. Med Håkan Hagegård. EMI E062-35133.
• Vox humana. Allan Pettersson. Kör och orkester under Stig Westerberg. Bis BIS LP 55.
• Saint-Saens. Juloratorium. Proprius PROP 7857. CD: Proprius PRCD 9057.
• Rangström. Sånger. Med Staffan Scheja (piano). Caprice CAP 1208.
• Jungfrun i tornet. J. Sibelius. Bis BIS LP 250.
• När skönheten kom till byn. Nils Ferlin. Caprice CAP 1319.
• Sjösalavår. Evert Taube-sånger. Mariann MLPH 1629.
• Lusse Lelle. Ett solo. Med Göteborgs Domkyrkas Gosskör. Ehc EHC 3-87.
• Julens sånger. Ehc EHC 4-87.
• Julstämning. Big bag BBLP 605.
• Hjärtats sånger. Ehc EHCLP 6-90.

• Sørensen, Inger, Operalexikonet, s. 227–228, Forum, 1993, ISBN 978-91-37-10380-8.

• Wikimedia Commons har media som rör Erland Hagegård.
  Bilder & media
• Erland Hagegård i Svensk mediedatabas