Erinome

Erinome (JXXV, S/2000 J4)
Upptäckt
UpptäckareScott S. Sheppard, David C. Jewitt, Yanga R. Fernandez och Eugene Magnier[1]
Upptäcktsdatum23 november 2000[1]
Beteckningar
AlternativnamnS/2000 J 4
Uppkallad efterErinome
Omloppsbana
Banmedelradie23 279 000
Excentricitet0,270
Siderisk omloppstid728,3d R
Inklination164,9
Måne tillJupiter
Fysikaliska data
Dimensioner3,2
Albedo0,04
Hitta fler artiklar om astronomi med

Erinome (JXXV, S/2000 J4) är en av Jupiters månar. Den upptäcktes 2000 av ett team av astronomer vid University of Hawaii under ledning av Scott S. Sheppard. Erinome är cirka 3,2 kilometer i diameter och roterar kring Jupiter på ett avstånd av cirka 23 279 000 km.[1]

Den tillhör Carme gruppen som är en grupp av oregelbundna månar som roterar kring Jupiter i retrograd banor på ett avstånd mellan 23 000 000 kilometer och 24 000 000 kilometer med en lutning på cirka 165°.

I den grekiska mytologin var Erinome en kvinna från Cypern som älskades av Zeus.

Referenser

  1. ^ [a b c] ”Erinome” (på engelska). In depth; by the numbers. NASA Science. 5 december 2017. https://solarsystem.nasa.gov/moons/jupiter-moons/erinome/in-depth/. Läst 14 juli 2019. 

Externa länkar

Jupiters månar
Adrastea · Aitne · Amalthea · Ananke · Aoede · Arche · Autonoe · Callisto · Callirrhoe · Carme · Carpo · Chaldene · Cyllene · Dia · Eirene · Elara · Erinome · Ersa  · Euanthe · Eukelade · Eupheme · Euporie · Europa · Eurydome · Ganymedes · Harpalyke · Hegemone · Helike · Hermippe · Herse · Himalia · Io · Iocaste · Isonoe · Kale · Kallichore · Kalyke  · Kore · Leda · Lysithea · Megaclite · Metis · Mneme · Orthosie  · Pandia · Pasiphae · Pasithee · Philophrosyne · Praxidike · Sinope · Sponde · Taygete · Thebe · Thelxinoe · Themisto · Thyone · Valetudo
The Galilean satellites (the four largest moons of Jupiter).tif
S/2003 J 2 · S/2003 J 4 · S/2003 J 9 · S/2003 J 10 · S/2003 J 12 · S/2003 J 16 · S/2003 J 18 · S/2003 J 19 · S/2003 J 23 · S/2010 J 1 · S/2010 J 2 · S/2011 J 1 · S/2011 J 2 · S/2016 J 1 · S/2017 J 1 · S/2017 J 2 · S/2017 J 3 · S/2017 J 5 · S/2017 J 6 · S/2017 J 7 · S/2017 J 8 · S/2017 J 9
Jupiter · Jupiters ringar

Media som används på denna webbplats

The Galilean satellites (the four largest moons of Jupiter).tif

This composite includes the four largest moons of Jupiter which are known as the Galilean satellites. The Galilean satellites were first seen by the Italian astronomer Galileo Galilei in 1610. Shown from left to right in order of increasing distance from Jupiter, Io is closest, followed by Europa, Ganymede, and Callisto.

The order of these satellites from the planet Jupiter helps to explain some of the visible differences among the moons. Io is subject to the strongest tidal stresses from the massive planet. These stresses generate internal heating which is released at the surface and makes Io the most volcanically active body in our solar system. Europa appears to be strongly differentiated with a rock/iron core, an ice layer at its surface, and the potential for local or global zones of water between these layers. Tectonic resurfacing brightens terrain on the less active and partially differentiated moon Ganymede. Callisto, furthest from Jupiter, appears heavily cratered at low resolutions and shows no evidence of internal activity.

North is to the top of this composite picture in which these satellites have all been scaled to a common factor of 10 kilometers (6 miles) per picture element.

The Solid State Imaging (CCD) system aboard NASA's Galileo spacecraft acquired the Io and Ganymede images in June 1996, the Europa images in September 1996, and the Callisto images in November 1997.

Launched in October 1989, the spacecraft's mission is to conduct detailed studies of the giant planet, its largest moons and the Jovian magnetic environment.