Erik Trolle

För andra betydelser, se Erik Trolle (olika betydelser).
Erik Trolle
RegeringstidMitten av januari 1512–23 juli 1512
FöreträdareSvante Nilsson
EfterträdareSten Sture den yngre
GemålIngeborg Filipsdotter
Karin Eriksdotter
BarnGustav
Kristina
Ermegård
En son med okänt namn
Erik
Joakim
Beata
Ingeborg
ÄttTrolle
FarArvid Birgersson
MorKristina Jonsdotter eller Beata Ivarsdotter
FöddOmkring 1460
ReligionRomersk-katolska kyrkan
Död1529 eller 1530

Ätten Trolles vapen

Erik Trolle, till Fånö, Ekholmen och Lagnö, född omkring 1460, död 1529 eller 1530, var en svensk kyrkoman, lagman, riksråd 1487 och riksföreståndare 1512. Han var son till Arvid Trolle och Kristina Jönsdotter Gädda (död 1465), samt far till ärkebiskop Gustaf Trolle.

Trolle blev immatrikulerad vid universitetet i Rostock 1480, nämns som väpnare 1485, sadlade om från sin kyrkliga karriär och blev riksråd 1487. Han sympatiserade till en början med unionskungen Hans, men gick efter dennes fall över till riksföreståndaren Svante Nilsson (Sture). Han valdes 18 maj 1512 av riksrådet till riksföreståndare, men valet omintetgjordes av Sten Sture den yngre i mötet i Stockholm 1512 i juli. Trolle deltog därefter inte aktivt i rikspolitiken men blev lagman i Närke och Uppland. Efter upproret mot Kristian II 1521, flydde han till Danmark 1523, men återvände 1527. Han levde 27 augusti 1529 men dog kort därefter. Han blev begravd i Nynäs-graven, Bälinge kyrka, Södermanland.

Giftermål

  1. Ingeborg Filipsdotter, bröllop i Fållnäs 30 september 1487, dotter till Filip Axelsson (Tott) och Ermegard Eggertsdatter (Frille)
  2. Karin Eriksdotter (Gyllenstierna), bröllop omkring 1512, dotter till Erik Eriksson (Gyllenstierna) d.y. och Anna Karlsdotter (Vinstorpaätten).

Barn med Ingeborg Filipsdotter (Tott)

  1. Gustav Trolle (14881535), ärkebiskop.
  2. Kristina Trolle, drunknade i Mälaren 1495 (cirka 6 år gammal)
  3. Ermegård Trolle, drunknade i Mälaren 1495 (cirka 6 år gammal)
  4. En son, dog som ung
  5. Erik Trolle, levde 1511

Enligt Personhistorisk tidskrift, sjätte årgången 1904, så drunknade hans hustru Ingeborg Filipsdotter med 3 av deras barn i Mälaren mellan Ekholmen och Lagnö 1495.

Barn med första eller andra hustrun

  1. Joakim Eriksson Trolle (död efter 1537)

Barn med Karin Eriksdotter (Gyllenstierna) af Lundholm (död före 12 mars 1562)

  1. Beata Trolle (död 13 april 1591) i Steninge slott, gift med Gabriel Kristiernsson (Oxenstierna)
  2. Ingeborg Trolle (död 1590), gift med Nils Ryning, begravd i Aspö kyrka

Se även

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

COA-family-da-sv-Trolle.png
Författare/Upphovsman: Dan Köhl , Licens: CC BY 3.0
Vapensköld för svenska adelsätten Trolle
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.