Erik Stenbock

Erik Stenbock
Greve Stenbock. Målning på Halmstads slott.
Titlar
Tidsperiod1645–1649
Utnämnd avKristina I
Tidsperiod1650–1659
Utnämnd avKristina I
Tidsperiod1651–1659
Utnämnd avKristina I
Tidsperiod1651–1654
Utnämnd avKristina I
FöreträdareCarl Mörner af Tuna
EfterträdareGustaf Evertsson Horn
Generalkommendant i Pommern
Tidsperiod1655–1656
Utnämnd avKarl X Gustav
Tidsperiod1656–1658
Utnämnd avKarl X Gustav
Tidsperiod1657–1659
Utnämnd avKarl X Gustav
FöreträdareErik Oxenstierna
EfterträdareGustaf Otto Stenbock
Tidsperiod1657−1659
Utnämnd avKarl X Gustav
EfterträdareGustaf Evertsson Horn
Militärtjänst
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenInfanteriet
Tjänstetid1631−1659
GradGeneralmajor
BefälVästmanlands regemente
Slag/krigTrettioåriga kriget

Karl X Gustavs första danska krig

Karl X Gustavs andra danska krig

  • Stormningen av Köpenhamn
Personfakta
PersonnamnErik Stenbock
FödelsenamnErik Gustavsson Stenbock
Född1612
Göksholms slott, Närke, Sverige
NationalitetSverige Sverige
Död11 februari 1659
Köpenhamn, Danmark
DödsorsakStupad i stormningen av Köpenhamn
Släkt
Frälse- eller adelsättStenbock
FarGustav Eriksson
MorBeata Margareta Brahe
SläktingarFredrik Stenbock (bror)
Gustaf Otto Stenbock (bror)
Familj
Make/makaCatharina von Schwerin
Familj 2
Make/maka 2Occa Johanna von Riperda
Denna sida handlar om den svenske adelsmannen, för den svensk-estniske greven, författaren och poeten, se Eric Stenbock, för greven född 1662, se Erik Stenbock (1662–1722).

Erik Gustavsson Stenbock, född 1612 i Göksholm, död 11 februari 1659 i stormningen av Köpenhamn, var en svensk greve, militär och ämbetsman.[1]

Biografi

Erik Stenbock var son till Gustav Eriksson Stenbock och Beata Margareta Brahe och bror till Fredrik Gustavsson Stenbock och Gustaf Otto Stenbock.[1]

1631 befordrades Stenbock från fänrik till kaptenlöjtnant vid livgardeskompaniet, med vilket han deltog i slaget vid Ltitzen 1632, och följde Gustav II Adolfs lik till Wolgast men föredrog att stanna i Tyskland. Redan 1634 blev Stenbock överste för Västmanlands regemente. Då generalmajoren Johan Lilliehöök 1639 under belägringen av Landsberg an der Warthe råkade bryta ena benet, fick Stenbock övertaga befälet och fullbordade stormningen av staden. 1642 sårades han i slaget vid Leipzig. 1643 blev Stenbock generalmajor för de svenska trupperna i Livland och assistent till generalguvernören där, och mellan 1645 och 1649 var han guvernör i Riga.[1]

1650 blev Stenbock riksråd och liksom sina bröder friherre och greve 1651, med titeln greve till Bogesund, friherre till Kronobäck och Öresten. Mellan 1651 och 1654 var han generalguvernör över Ingermanland, Karelen och Keksholms län. Senare blev Stenbock generalkommendant i Pommern 1655, guvernör i Halland 1656 och lagman i Västernorrland, Lappmarken och Härjedalen 1657. I Halland organiserade han gränsförsvaret, och efter krigsutbrottet 1657 besegrade han tillsammans med Harald Stake en norsk styrka i slaget vid Hjärtum i Bohuslän, men måste därefter dra sig tillbaka över gränsen till Sverige. Utnämnd till rikstygmästare 1657, blev Stenbock dödligt sårad vid Karl X Gustavs stormning av Köpenhamn den 11 februari 1659.[1]

Familj

Gift 1637 med Rüdiger von Schwerins (död 1621) och Catharina von Eichstedts dotter Catharina von Schwerin (1619–1655).[1]

Barn:

  1. Beata (1638-1712), gift med Axel Carlsson Sparre (1620-1679)
  2. Christina (1640-1671), gift med Gabriel Kurck (1630-1712)
  3. Catharina (1642-1718)
  4. Gustaf Stenbock (1644-1644)
  5. Erik Stenbock (1645-1647)
  6. Elisabet (1646-1704), gift med Carl Carlsson Hård af Segerstad (död 1704).
  7. Margareta (1647-1751),
  8. Brita (1648-1716), gift med Hans von Rosen (död 1703).
  9. Magdalena 1649-1727), gift med Bengt Oxenstierna af Korsholm och Wasa (1623-1702)
  10. Maria (1650-1698), gift med Ture Turesson Ribbing (1654-1697)
  11. Margareta (1652-1689), gift med Jürgen Johan von Wrangel (1644-1698)
  12. Anna
  13. Fredrik Stenbock (1654-1699), gift med Helena Creutz (1657-1730)
  14. Hedvig Eleonora (1655-1714), gift med Nicodemus Tessin d.y.

Gift 1656 med Hero Moritz Friherre Ripperda von Farmsums och Anna Margareta von Rengers dotter Occa Johanna Ripperda von Farmsum (1619-1686).[1]

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] Gillingstam, Hans. ”Stenbock, släkt”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=20066. Läst 30 november 2019. 

Källor

  • Sven Larsson (2004). När hallänningarna blev svenskar - Ett dramatiskt nationalitetsbyte 1645-1720. Länsmuseet Halmstad och Länsstyrelsen Halland, Kulturmiljöenheten. ISBN 91-88806-42-1 

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Count Erik Stenbock.jpg
Greve Erik Gustavsson Stenbock.