Erik Bergman (präst)
| Erik Bergman | |
 Erik Bergman i predikstolen i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm. Bilden är tagen ca 1930. | |
| Född | 22 oktober 1886[1] Mörbylånga församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 26 april 1970 (83 år) Stockholm |
| Begravd | Söderhamns kyrkogård[3][4] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst |
| Befattning | |
| Hovpredikant | |
| Maka | Karin Bergman |
| Barn | Dag Bergman (f. 1914) Ingmar Bergman (f. 1918) Margareta Bergman (f. 1922) |
| Redigera Wikidata | |
Erik Henrik Fredrik Bergman, född 22 oktober 1886 i Mörbylånga, död 26 april 1970 på Sophiahemmet på Östermalm i Stockholm, var en svensk präst.[5] Han var far till bland andra filmregissören Ingmar Bergman.
Biografi
Erik Bergman var son till apotekaren Axel Bergman (1845–1888) och Alma Eneroth (1854–1914). Fadern dog tidigt och då flyttade han och modern till moderns hemstad Söderhamn.[6] Bergman studerade teologi vid Uppsala universitet och prästvigdes i Uppsala 1912, varefter han var präst i Forsbacka i Valbo församling 1913–1918.[7][8] Han tjänstgjorde sedan i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, från 1934 som kyrkoherde. År 1941 utnämndes han till hovpredikant.
Erik Bergman var från 1913 gift med sjuksköterskan Karin Åkerblom. Han var far till filmregissören Ingmar Bergman, diplomaten Dag Bergman och författaren Margareta Bergman. Sonen Ingmar skildrade i filmen och romanen Den goda viljan de första åren av föräldrarnas äktenskap. Fadern får där bära sitt andra förnamn, Henrik.
Erik Bergman var en sträng far som uppfostrade sina barn med fysiska bestraffningar, något som Ingmar Bergman under många år bearbetade och som han tar upp i Fanny och Alexander.
Erik och Karin Bergman ligger begravda i Bergmanska familjegraven i Söderhamn intill Ulrika Eleonora kyrka.
Referenser
- Bergman, Erik i Vem är Vem?: Stockholmsdelen (första upplagan, 1945)
- Bergman, Erik i Vem är det 1957
Noter
- ^ [a b] Mörbylånga kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00259/C/3 (1860-1893), bildid: A0010544_00089, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 12 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, omnämnd som: Bergman, Erik Herman Fredrik, f. 1886 i Mörbylånga Kalmar län, läs onlineläs online, läst: 12 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Gravar.se, omnämnd som: Erik Henrik Fredrik Bergman, läs online, läst: 12 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Gravstensinventeringen: 182236?pid=6, omnämnd som: Erik Bergman 1886 - 1970, läst: 25 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Bergman, Ingmar (1998). En maxbok - Den goda viljan, Söndagsbarn, Enskilda samtal. Norstedts Förlag AB. sid. 48-
- ^ ”Erik Bergman och Gästriklands hemslöjdsrörelse”. http://samlingargavleborg.blogspot.com/2011/05/erik-bergman-och-gastriklands.html. Läst 10 juni 2018.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180712030238/http://www.forsbackaherrgard.se/historia-27298854. Läst 11 juli 2018.
- ^ ”Rapport länsstyrelsen 2018-03, Orangeriet vid Forsbacka herrgård”. Arkiverad från originalet den 12 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180712024654/http://lansmuseetgavleborg.se/Content/109726/xlmrapport2018-03.pdf. Läst 11 juli 2018.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: FridaVM77, Licens: CC BY-SA 4.0
Ingmar Bergman's parents family Grave, Söderhamn 8 augusti 2012 Karin and Erik Bergman
Författare/Upphovsman: FridaVM77, Licens: CC BY-SA 4.0
Orangeri från 1801, troligen ritat av Olof Forsgren. Byggdes om till Kapell 1840. Erik Bergman, Ingmar Bergmans far som var präst, predikade i lokalen under sin tid som komminister i Valbo socken, i Forsbacka. I filmen om Ingmar Bergmans föräldrar, Den goda viljan, spelades dock inga scener in i Forsbacka. Bruksmiljöer och organgeriscener spelades istället in i b la Strömsbergs bruk, Uppsala län, i det fiktiva Forsboda.
Erik Bergman (1886-1970), parish minister, father of the Swedish film director Ingmar Bergman. Photo: Sermon at Hedvig Eleonora Church, Stockholm. c. 1930. Photographer unknown. Source: Stockholms stadsmuseum.This fact is disputed comment of source