Erik Axelsson (Tott)

Erik Axelsson
Ätten Thotts vapen
RegeringstidMars – 23 juni 1457 (samregent med Jöns Bengtsson)
FöreträdareKarl Knutsson (kung av Sverige)
EfterträdareKristian I (kung av Sverige)
Regeringstid18 oktober 1466 – 12 november 1467
(1 år och 25 dagar)
FöreträdareJöns Bengtsson
EfterträdareKarl Knutsson (kung av Sverige)
GemålBengta Mattsdotter
Elin Gustavsdotter
ÄttTott
FarAxel Pedersen
MorIngeborg Ivarsdotter
Född1417
Danmark
ReligionRomersk-katolska kyrkan
DödFebruari eller mars 1481
Viborg, Sverige
BegravdAspö kyrka

Erik Axelsson (Tott), född cirka 1415[1] i Danmark, död i februari eller mars 1481Viborgs slott i Viborg, var svensk riksföreståndare 1457 och 1466–1467 samt riksråd. Han var son till Axel Pedersson (Tott) och Ingeborg Ivarsdotter.

Biografi

Erik Axelsson kom som ung till Sverige och hamnade i kung Karl Knutssons tjänst. Axelsson blev riksråd 1449 och fick 1450 Åbo län som förläning, men kort därefter istället Nyköpings län.

Då Karl Knutsson avsattes 1457 bytte Axelsson sida. På grund av sitt inflytande utsågs han tillsammans med ärkebiskop Jöns Bengtsson till riksföreståndare. Senare samma år bytte han emellertid ämbete och fick titeln hovmästare, en befattning som han fortsatte upprätthålla under Kristian I. Kristian gav honom Viborgs län i Finland 1457 och Tavastehus län 1462.

Då Kristian I störtades 1464 fortsatte Axelsson att tillhöra unionspartiet och bidrog till Karl Knutssons tronavsägelse 1465. I syfte att öka sitt inflytande knöt han närmare förbindelser med svenska stormän och i september 1466, efter sitt bröllop med en dotter till Gustav Algotsson (Sture), utsågs han i oktober samma år åter till riksföreståndare.

Erik Axelssons ämbetstid blev kort; redan i november 1467 avsade han sig befattningen. I början av sin ämbetstid försökte han hålla en medelväg mellan partierna, men på grund av de konflikter som uppstod mellan Axelssons bröder i Danmark och Kristian I, valde han att övergå till Karl Knutssons parti och medverkade till dennes tredje kungaval 1467. Hans härstamning och vacklande hållning gjorde att han inte fick det förtroende han behövde för att upprätthålla riksföreståndarämbetet.

År 1467 köpte Axelsson Tyska Ordens egendomar i Sverige, däribland Årsta slott, och begav sig sedan till Finland. Han var mycket upptagen av oroligheter vid gränsen mot Ryssland och anlade 1475 Olofsborg.[2] Han avstod Nyköpings län 1470.

Axelsson avled 1481 och är begravd i Aspö kyrka.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Engström Christer, Marklund Kari, red (1995). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd 18, [Syren-Uga]. Höganäs: Bra böcker. Libris 8211202 , s. 361.
  2. ^ Ur Tidningar Utgifne af et Sällskap i Åbo, N:o 2, 31/1 1771: “Det gjorde General-Gouveneuren öfwer Finland, Eric Axelsson Tott.”

Källor

  • Tott, A. 4. Erik Axelsson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
  • Jexlev, Thelma; Fabricius, Knud: Erik Axelsen Thott i Dansk Biografisk Leksikon på lex.dk. Se: https://biografiskleksikon.lex.dk/Erik_Axelsen_Thott
  • Engström Christer, Marklund Kari, red (1995). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd 18, [Syren-Uga]. Höganäs: Bra böcker. Libris 8211202 , s. 361.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
COA family sv Tott.svg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0